Special issue of Ethnologia Fennica explores sustainability-related transgressions and contestations in various parts of the food system, looking for more sustainable foodways and offering guidelines for future research. This thematic issue draws inspiration from the panel and from the round table ‘Braking norms and traditions in pursuit of sustainable food ways’ discussion held at the SIEF 2021 congress: Breaking the rules? Power, Participation and Transgression. The panel discussed the pursuit of sustainable foodways and related norm-making and norm-breaking practices, asking the following question: ‘What kinds of transgressions are, and are not, made when seeking more sustainable foodways?’ The panel and roundtable discussion built on the idea that the pursuit of a sustainable future involves the breaking of old food-related rules, the making of new ones and the bending of both. The aim of the roundtable was to encourage further discussion on whether and how ethnologists can participate in the pursuit of sustainable foodways. By mapping the past, present and future state of the ethnological study of food and sustainability, this issue continues these discussions.
CFP: Discourses in/of disruption
The Call for Papers for the twelfth instalment of the interdisciplinary discourse studies conference Diskurs – interdisziplinär in Dresden, Germany, from November 16th to 17th, 2023 i snow open. The main conference language this year is English, and we especially invite discourse researchers from beyond Germany to submit abstracts (by April 30th, 2023).
The theme of the conference is discourses in/of disruption. Please read more on the attached flyer.
Samordnare immateriellt kulturarv på Isof
Vill du bidra till att trygga och sprida kunskap om det immateriella kulturarvet? Institutet för språk och folkminnen (Isof) söker nu en samordnare: dels för att stötta myndighetens arbete med Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet, dels för att sprida kunskap om språk och kultur.
Tjänsten är en visstidsanställning på 11 månader och med en omfattning på 100%. Placering i Göteborg. Resor i tjänsten förekommer. Tillträde enligt överenskommelse.
Sista ansökningsdag 27 mars 2023.
PhD positions within The Future of Democracy: Cultural Analyses of Illiberal Populism in Times of Crises (FUDEM)
FUDEM is a collaboration between six Swedish universities including Linnaeus University, Linköping University, Lund University, Södertörn University, University of Gothenburg and Uppsala University. PhD positions are financed by the Swedish Research Council and respective faculties/departments where students will be employed.
CfP: Svenska landmål och svenskt folkliv 2023, tema Gränser
Call for papers
Tema: Gränser
Svenska landsmål och svenskt folkliv, årgång 2023 (146) kommer att vara ett temanummer på temat ”Gränser”. Deadline för artikelmanus är den 15 augusti i år. Alla inkomna bidrag undergår sedvanlig peer review. Se bifogat call for papers. Utförliga författarinstruktioner finns på tidskriftens hemsida.
SuHRFs Sustainable Heritage Seminar
Välkomna till SuHRFs Sustainable Heritage Seminar, onsdagen den 29 mars, kl. 13.15-15.00 i rum E41 Campus Gotland eller i zoom: https://uu-se.zoom.us/j/62978235180, se bifogad poster. Denna gång presenterar prof. Thomas Yarrow från Durham Universitet, sin forskning under titeln:
Objects of Conservation: Ethnographic Perspectives on Heritage Practice.
Welcome to SuHRFs Sustainable Heritage Seminar on Wednesday the 29 March, at 13.15-15.00 in room E41 at Campus Gotland or in zoom: https://uu-se.zoom.us/j/62978235180, see attached poster. This time it’s prof. Thomas Yarrow from Durham University who will present his research under the title:
Objects of Conservation: Ethnographic Perspectives on Heritage Practice.
//Sustainable Heritage Research Forum SuHRF
Ny temasektion om kyla i Kulturella perspektiv nr 32
I en ny temasektion i Kulturella Perpsektiv (nr 32) undersöks kyla och kylteknik som kulturellt urtryck, det vill säga olika sätt att leva med exempelvis is, kylskåp och air-condition som kan spåras genom tid, rum och relationer. Genom att belysa kulturella aspekter av kylning och djupfrysning syftar temasektionen att undersöka hur kyltekniken är del av hur människor förstår världen, organiserar sin vardag och hur relationer upprätthålls. Vilka betydelser tillskrivs kyla och kylteknik och hur görs den meningsfull? Hur påverkas dessa kulturella uttryck i en tid av global uppvärmning?
Med kulturanalytiska och kulturhistoriska angreppssätt undersöker artiklarna isbitens normalisering och kulturhistoria, den norska isexportens sociala och kulturella betydelse på 1800-talet, andelsfrysen som kollektiv fryspraktik på 1950-talet samt den välfyllda frysens roll i föreställningen om det goda livet.
Gästredaktörer: Matilda Marshall (Umeå universitet) och Inger Johanne Lyngø (Oslo Metropolitan University)
Medverkande: Eyvind Bagle (Norsk Maritimt Museum), Flora Mary Bartlett (Nordiska Museet), Helene Brembeck (Göteborgs universitet) och Matilda Marshall (Umeå universitet)
Doktorandplatser vid Åbo Akademi
Vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi i Åbo, Åbo Akademi, ledigförklaras att sökas fem (5) nya avlönade doktorandplatser som inleds tidigast den 1 september 2023 (max 48 månader/plats). Det går bra att ansöka både i etnologi och folkloristik.
Ansökningstiden utgår den 30 mars 2023 kl. 15.00 finsk tid.
Redaktör till SLS-projekt Historiska recept sökes
Svenska Litteratursällskapet i Finland rekryterar en redaktör till utgivningsprojektet Historiska recept.
Sista ansökningsdag: 16 Mars 2023
Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro (2022)
Boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet – längtan, lust och oro, utkommen år 2022, är skriven av Jonas Frykman och Orvar Löfgren. Detta går att läsa om boken på Gleerups förlags hemsida:
”Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.
I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet.
Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.
Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. ”
En recension av boken skriven av Helena Hörnfelt kan också läsas i tidskriften Kulturella perspektiv 2023 vol. 32.