Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka (2023)

Ethnos toimite 23 is named Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka and edited by Sanna Lillbroända-Annala, Maija Mäki and Pia Olsson.

The book can be found here.

About the book (in Finnish):

”Miten opettaa kulttuurien tutkimusta, jossa keskeisellä sijalla ovat yllättävät kohtaamiset, ennakoimattomat ja luovat prosessit sekä asiantuntijan oma persoona? Pedagogiikan merkitys yliopisto-opetuksessa on viime vuosina korostunut ja tehnyt yksittäisistä kursseista sekä tutkintorakenteista entistä linjakkaampia. Kullakin tieteenalalla on kuitenkin omat pedagogiset kysymyksensä, jotka vaativat tieteenalan asiantuntijuuden ja tiedon muodostuksen syvällistä ymmärrystä.

Kulttuurien tutkimuksen pedagogiikka -teoksessa kulttuurien tutkijat pohtivat oman opettajuutensa lähtökohtia ja tapoja tukea kulttuurien tutkimuksellista asiantuntijuutta. Samalla teoksen artikkelit heijastavat tutkimuksen ja opetuksen vuorovaikutusta ja sitä, miten konkreettisesti ymmärryksemme tiedon muodostuksesta vaikuttaa myös tapoihimme opettaa. Teos tarjoaa käytännönläheisiä näkökulmia siihen, miten kehittää opettajuutta. Se rohkaisee näkemään kulttuurien tutkimuksen uudella tavalla pedagogisista lähtökohdista.”

En impopulär CfP

Populärkulturforskningsnoden vid Lunds universitet bjuder in till ett lunch-till-lunch-symposium på temat impopulärt.

Med fokus på likes, sympatiska inlägg och ökat socialt tryck att bete sig ordentligt och inte överträda gränser, skulle vi vilja blicka åt andra hållet. Vad är impopulärt? Vad anser vi vara impopulärt? Vad var tidigare populärt men föll i onåd, eller tvärtom? Vad förstår vi med kulturell, social eller akademisk impopularitet? Vad säger det om våra sociala sammanhang när vissa saker/fenomen rör sig in i och/eller ut ur impopularitetszonen? Kan det i något sammanhang vara önskvärt att bli impopulär eller ange impopulära åsikter?
Vi bjuder in till presentationer för att utforska temat med ett brett utbud av exempel. Språk som gäller här: skandinaviska språk eller engelska.

Tid: 21–22 september, lunch till lunch

Plats: Lunds Universitet, LUX, rum B240

Middag: 21 september: mer information kommer

Skicka korta abstrakt (max 300 ord) till katarzyna.herd(at)kultur.lu.se, senast den 15 juni

Frågelista om kortspel

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi har en ny frågelista som behandlar ämnet kortspel.

Att spela kort är en verksamhet som kan upplevas både avslappnande och spännande på samma gång. Kortspel finns i otaliga varianter från barndomens enklare samlarspel, via ofta regelkrävande och poängräknande kortspel som kanske för in i mer organiserade sällskapspel av olika slag och svårighetsgrad. Då har vi inte ens gått in på patiensens självunderhållande värld.

Kortspelen har länge betraktats som ett tidsfördriv med två anleten som kan visa både mörka och ljusa sidor. Vi vill med den här frågelistan få veta mera om hur just du har upplevt kortspel och hur man förhållit sig till spelande i familjen och mellan generationer samt i vänkretsen. Du får gärna berätta helt fritt om hur du tänker kring kortspelstemat och då behöver du inte vara någon aktiv kortspelare eller ens någonsin spelat kort. Men vi har förberett några tematiska grupperingar som kan hjälpa dig att reflektera och berätta.

Svara på frågelistan här.

Frågelistan kan besvaras till och med 31 december 2023.

Postdoktor inom forskning med samisk eller annan urfolkstematik, Umeå Universitet

Postdoktor inom forskning med samisk eller annan urfolkstematik vid Centrum för samisk forskning – Várdduo, Umeå Universitet.

Várdduo – Centrum för samisk forskning är en arbetsenhet vid Umeå universitet som samordnar och initierar forskning i och om Sápmi, med fokus på samiska och andra urfolks kulturer, samhällen, historia och språk. Várdduo är en mötesplats för forskare och doktorander från olika discipliner, vars forskning har samiska eller urfolksrelaterade beröringspunkter.

Läs mer här

Sista ansökningsdag 14 juni 2023

Call for abstracts: Budkavlen 2024

Inbjudan att inkomma med förslag på artiklar till tidskriften Budkavlen (öppet nummer)

Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40.000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer helt open access med ett nummer per år. Den publiceras på portalen Journal.fi/Budkavlen

Redaktionsrådet har beslutat att Budkavlen 2024 är ett öppet nummer. Vi välkomnar därför artiklar kring olika aktuella och intressanta teman. Har du en artikel nästan klar men saknar ett forum för att publicera den? Eller har du en idé till en text som du vill utveckla? Skicka den till oss!

Vänligen skicka in ditt förslag (abstract eller färdig artikel) senast den 31.8 till adressen Budkavlenred(@)abo.fi. Inom september får du svar om din text accepterats eller inte.

Abstractet ska innehålla följande:

– artikelns problemformulering och bakgrund

– material och metod samt teoretisk ingång

– förväntade resultat

Ange också ditt namn och affiliation. Se https://journal.fi/budkavlen/about/submissions

Tidtabell

Vi önskar få in ditt abstract/text senast den 31.8.

Inom september får du besked om ditt bidrag accepterats.

Den färdiga artikeln ska lämnas in på portalen senast den 29.2.2024 (https://journal.fi/budkavlen).

Referee-proceduren görs under mars-april 2024

Finalversionen lämnas in senast 15.8.2024

Budkavlen publiceras i november 2024

FFC 326: The Meanings of Enchantment

The Meanings of Enchantment: Wondertale Symbolism Revisited by Francisco Vaz da Silva

Read more about the publication here.

This study posits that the meanings of enchantment can be rationally described, but wondertales need to be elucidated in their own terms, as opposed to bringing preset external theories to bear on the stories.

The argument sets out to reveal the symbolic framework of wondertales as a genre. It underlines the stability of symbolic patterns in tales across space and time, as well as the adaptability of the myriad variants to specific historical settings—hence, the evolution of the texts in tune with their contexts.

Going beyond rigid distinctions of oral vs. literary vs. cinematic retellings, this book shows that the comparison of all sorts of variants is helpful to understand the tales. It would not be wrong to say that it proposes a mental ethnography of the wondertale—a cartography of its symbolic landscape—up to the present day. Along the way, it revisits a number of received ideas (such as the centrality of male protagonists, the inherent victimhood of feminine characters, and the immanent misogyny of the tales) in light of oral retellings and older literary strata of the wondertale tradition.

Fremtidstanker insamling

Fremtiden er ukjent – men hvordan vi forestiller oss den, påvirker både små og store valg i livene våre. Norsk Folkemuseum vil gjerne få del i dine fremtidstanker:

Hva ser du for deg når du tenker på fremtiden? Hvordan tror du folk vil leve om 30 år? Hvordan vil de reise, spise, kle seg og jobbe? Hvilken fremtid frykter du? Og hvilken fremtid er du villig til å jobbe for å oppnå?  

Du kan bidra med egne erfaringer og synspunkter i en pågående samtale om vår felles fremtid. Innsendte tekster og bilder lagres i museets samlinger og blir tilgjengelige for forskere i dag – og i fremtiden.

Innsamlingen skjer i samarbeid med forskningsprosjektet IMAGINE, som er finansiert av Norges Forskningsråd og ledes fra OsloMet.

Send minne 

Kungar, sex och skandaler: en studie av skvaller och journalistik (2023)

Detta är en bok om tre kungar från olika epoker som hamnade i tre medieskandaler med sexuella förtecken.

Etnologerna Lars-Eric Jönsson och Mia-Marie Hammarlin undersöker hur medieskandaler byggs upp och utvecklas. Nyhetsjournalistikens samverkan med den läsande publiken, muntligt skvaller och digitala medier studeras, liksom romaner, kupletter och skillingtryck.

Oscar II (regent 1872-1907), Gustaf V (regent 1907-1929) och Carl XVI Gustaf (som firar 50 år på tronen 2023) var föremål för skvaller som skandaliserade dem och de älskare och älskarinnor som de påstods ha haft intima förbindelser med. Detta skvaller om skådespelerskor, unga män och kaffeflickor var tätt sammanflätat med journalistik och skapade roande, oroande, moraliserande och politiska berättelser med påtaglig livskraft.

Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi, och Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi, är verksamma vid Lunds universitet.

Folklore Fellows’ Network 56

Number 56 (2022) of Folklore Fellows Network has been released.

Read it here.

Contents:

Folklore Fellows on the Threshold of a New Era
Pekka Hakamies

Diverse Conceptions of ‘Folklore’
Frog

Lithuanian Proverbs and Proverbial Phrases for Local and International Research
Dalia Zaikauskienė & Vita Džekčioriūtė-Medeišienė

Book Review: Representations of Fear
Debbie Felton

CFP: Silenced Sources, Heritage, and the Oral-Literary Continuum – Rewriting the Margins of the National

Folklore Fellows’ Communications Series in 2022