Alla inlägg av Admin

Virtual conference: Representing pasts – visioning futures

REPRESENTING PASTS – VISIONING FUTURES
VIRTUAL

Dates: December 1-3, 2022
Formats: Online
Abstracts: October 20, 2022

Themes: Art, Art History, Media, Cultural Studies, Architecture, Urban Design

Queen’s University Belfast | Cape Peninsula University of Technology | National University of Singapore

  
REPRESENTING PASTS – VISIONING FUTURES

What makes a city livable? Transport, housing, health and environment. Matters of culture, entrepreneurship, crime and safety. Affordability and education. Depending on whose ‘livability index’ you look at, it may include design quality, sustainability and the digital infrastructures of the smart city. Other criteria applied may encompass food access, job opportunities or walkability. Inclusivity and the politics of participation also come into play. Discrimination in all its forms is key. The past two decades have seen an exponential rise of livability measures. Reflecting increased urbanity globally, they risk making the notion of the city ever more contested. For example, affordable housing is a neighbourhood issue. It is often linked to other questions: walkability, transport access, food deserts, and poor-quality public space. The design of our neighborhoods and buildings is connected to public health, mental wellbeing and the ‘economics’ of healthy cities. This conference examines the livability of the city from these diverse perspectives.

 

Utlysning av Bernadottestipendier

Inom ramen för Bernadotteprogrammet utlyser Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur maximalt två vistelsestipendier för postdoktorala forskare inom det verksamhetsområde som Akademien företräder, varvid begreppet svensk folkkultur ska fattas i vid mening. Stipendiesumman är 125 000 kronor för varje mottagare. Utlysningen riktar sig till post doc-forskare utanför Sverige som vill tillbringa minst fyra till sex månader vid ett svenskt lärosäte eller ett forskningsinriktat arkiv/museum/bibliotek.

Sista ansökningsdag: 15 december 2022.

Läs mer här.

New number of Ethnologia Fennica

Vol. 49 No 1 of Ethnologia Fennica is out now and can be read here.

”The theme of this Ethnologia Fennica 2022 issue (vol. 49:1) is the shaping and representing of individual lives and memories in the context of heritage and heritagisation. Today, heritage and cultural institutions such as museums and archives are well aware of their social and political role and strive to increase ecological, cultural, and social sustainability. Therefore, they constantly seek more democratic practices with respect to how people and communities are represented and by whom. One way of achieving these objectives is to increase the use of oral history and life writings in public history activities.

In our themed call “Heritage and Personal Memories” we asked for articles discussing various ways of using oral history and personal memories in public history activities and participatory processes. We were interested in how applied ethnographic work and ethnological research affect these activities.”

Kulturanalys och metakultur (2022)

Alf Arvidsson har skrivit en bok med titeln Kulturanalys och metakultur. På förlagets hemsida kan man läsa detta om boken:

”Kultur är ett begrepp för hur människor tillsammans försöker bygga meningsfullheter, skapa gemensamma symboler och symbolsystem samt hitta berättelser, föremål och handlingar som kan fungera som gemensamma utgångspunkter. Behovet att analysera de fenomen som benämns kultur är stort och varierat, och kulturanalys har vuxit fram som ett kunskaps­område i motsvarande utsträckning. Denna bok är en introduktion till etnologisk kulturanalys med särskild betoning på metakultur, det vill säga olika former för ”kultur om kultur”, reflektioner och kommentarer till den egna kulturen som den upplevs av deltagarna själva. Med begreppet metakultur blir det också möjligt att analysera särskilda områden som populärkultur, kulturarv och konstarter med ett bredare kulturanalytiskt perspektiv. Kulturanalys och metakultur vänder sig till studenter och forskare inom etnologi, kulturanalys, kulturstudier, museiutbildningar och närliggande områden.”

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar (2022)

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.

På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:

”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?

Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.

I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och sociokulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.

Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”

Nytt nummer av Tidsskrift for kulturforskning med temat Sjanger

Nummer 1 (2022) av tidskriften Tidsskrift for kulturforskning har nyligen utkommit. Denna gång har temat för numret varit Sjanger och det här kan man läsa på tidskriftens hemsida, där numret också kan läsas i sin helhet:

Hva hører du på? Hva leser du helst? Hvilke filmer liker du? Slike spørsmål besvares ofte med en sjanger: Jeg fore­trekker jazz, jeg leser Cli-fi for tiden og ser gjerne romantiske komedier. Svarene gir god mening i hverdagsspråket. De refererer til kategorier som de fleste kan forbinde noe med, men i tillegg tenker vi ofte at de gir informasjon om personen som svarer: De formidler budskap om stil, om smak, om hvem man er – eller gjerne vil være – som person. I bokhandler, enten de er fysiske eller digitale, er sjangerinndelinger en del av systemene som holder orden og hjelper oss å finne fram. Men for å fungere, krever systemene en sjangerkompetanse av oss som kunder eller brukere.