månadsarkiv: september 2024

Projektfinansiering: Framtida utmaningar för det svenska i Finland

Tillsammans med Svenska kulturfonden utlyser Svenska Litteratursällskapet i Finland gemensamt medel att söka för forskningsprojekt inom humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik i oktober 2024.

Andra vetenskaper kan inkluderas om projektet är mångvetenskapligt.

Finansiering kan sökas av konsortier som består av minst två organisationer och/eller minst två forskningsområden. Finansiering beviljas för ett projekt till en summa av högst en (1) miljon euro. Forskningsprojekten kan vara inom- eller mångvetenskapliga och medel kan sökas för 2–4 åriga projekt.

Forskningen ska vara i dialog med samhället, vilket inbegriper att det i forskningsplanen ska finnas en tydlig satsning på forskningskommunikation och samarbete med organisationer och aktörer från olika samhällssektorer.

Forskningsprojekten bör anknyta till temat Framtida utmaningar för det svenska i Finland. Temat möjliggör också en forskning som tar avstamp i den historiska bakgrunden för det svenska i Finland, men som samtidigt blickar framåt. Forskningsplanen behöver inte handla enbart om det svenska i Finland utan det kan vara fråga om komparativ forskning där det svenska i Finland är en viktig del av undersökningen. Hur forskningen berör det svenska i Finland ska framgå av problemformuleringen eller frågeställningarna.

Ansökan kan lämnas in av projektgrupper. Projektet ska ha en utsedd projektledare, som ska ha minst doktorsgrad och vara anställd vid eller knuten till ett universitet, en högskola eller ett forskningsinstitut i Finland.

Beviljade medel ges till den eller de organisationer som har lämnat in ansökan. Arbetsgivare för forskarna i projektet kan vara andra universitet, högskolor eller forskningsinstitut i Finland.

Läs mer här

Arkivarie vid arkivet Cultura

Åbo Akademi lediganslår en anställning som arkivarie vid det kulturvetenskapliga arkivet Cultura för tiden 1.1.2025-31.12.2025.

Arkivet utgör en del av Klustret för kulturvetenskap vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi. Placeringsorten är Åbo. Anställningen är tidsbunden under tiden för utredning och planering av verksamhetens framtida organisering vid fakulteten.

Cultura är ett forskningsarkiv för studenter, forskare, personal och allmänhet med samlingar bestående av etnologiskt, folkloristiskt, kulturhistoriskt och textilhistoriskt material. Culturas huvudsakliga uppgift är att förvalta och tillgängliggöra samlingarna, att bedriva och möjliggöra samtidsdokumentation, samt att främja forskning och undervisning. Arkivet bedriver även seminarie- och utställningsverksamhet. Arkivets verksamhet fungerar i nära samarbete med kultur- och historieämnena vid fakulteten.

Verksamheten sköts huvudsakligen av arkivarien i dialog med professorn i Nordisk etnologi och med stöd av ett arkivbiträde.

Sista ansökningsdag 21 oktober 2024, kl. 15.00

Läs mer här

Museichef för Sagalunds museistiftelse

Sagalunds museistiftelse söker museichef

Sagalunds museistiftelse vars hemort är Kimitoön omfattar tre museer Sagalund, Dalsbruks Bruksmuseum, Björkboda Låsmuseum samt därtill ett barnkulturcenter.
Museichefens ansvar är att leda och utveckla verksamheten i alla enheter samt ansvara över verksamheten samt servicen. Museichefen fungerar också som förman för personalen.

En fritt formulerad ansökan med CV riktas till Sagalunds museistiftelses styrelse senast den 31 oktober 2024

Läs mer här

CfP: Fungal Horror and Popular Culture

Dr Katarina Gregersdotter and Dr Berit Åström, Umeå University, Sweden invite original essays for an edited volume on fungal horror in popular culture. Palgrave Macmillan have expressed a provisional interest in publishing the volume.

Fungi are entangled in our lives, as food, as medicine or drugs, but also as parasites and agents of destruction, such as black mould, dry rot and cordyceps, the zombie fungus. This entanglement carries over into popular culture, where fungi are used to carry out different kinds of work, articulating deep seated fears and desires, functioning as a threat to, but perhaps also a saviour of, an embattled humanity at the brink of possible extinction.

This edited volume will be the first full-length scholarly study of fungal horror in popular culture such as literature, film, television, and computer games. We invite contributors to approach the topic broadly, both in terms of material analysed and in the themes explored.

Deadline for submissions:
December 8, 2024

Frågelista om desinformation och konspirationsteorier

Desinformation och konspirationsteorier – ny frågelista om dina erfarenheter

I samband med COVID-pandemin, kriget i Ukraina och Sveriges NATO-anslutning har svenska myndigheter varnat för hur vi utsätts för desinformation, dvs medvetna försök att sprida falska uppgifter. Frågan om sant och falskt har också blivit alltmer aktuell i diskussioner om AI-teknik och användning av den för att producera olika typer av innehåll.
Med frågelistan vill vi ta del av dina erfarenheter av desinformation och konspirationsteorier och hur du ser på dessa fenomen. Vi vill också utforska om och hur du stöter på detta i din vardag.

Frågelistan skickas ut av forskarna Elzbieta Drazkiewicz och Olof Sundin samt doktorand Marsanna Petersen, som alla är verksamma vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Besvara frågelistan genom att följa länken: https://www.folklivsarkivet.lu.se/

Research project: Disrupted Temporalities

Disrupted temporalities

Description
By the end of 2022 permacrisis, an “extended period of insecurity and instability”, was coined as the word of the year (UK). It was the logical outcome of the range of entangled crises; climate change, a declining global economy, the war in Ukraine and the threat of nuclear weapons, an emerging energy crisis, and the Covid-19-pandemic. A starting point for this proposed project is that these co-present crises disrupt the chrononormativities of everyday life (cf. Cover 2021), the temporal flow of daily routines and rituals, thus destabilising our understanding of pasts, presents, and futures.
Using the idea of disrupted temporalities due to ‘permacrisis’ as a point of departure, we will employ the Covid-19 pandemic and its aftermath with co-present crises as a laboratory, to investigate how pasts, presents, and futures are disrupted and practised in everyday life in four Nordic countries. At an everyday scale, the pandemic prompted instant dystopias of shortage and disruptions of quotidian routines. What at first appeared as a state of exception – materialised in social distancing and re-organizing home life and activating past crises (such as pandemics and wars) – gradually became domesticized. Even if a return to the pre-pandemic everyday ‘script’ was long hoped for, the ‘normal’ order of time is no longer taken for granted as we live in a state of ‘permanent exception’ – a permacrisis.
Beskrivning
2022 lanserades ordet permacrisis för pågående, sammanlänkade och samtidiga kriser, såsom pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen. Genom att vi lever i ett permanent undantagstillstånd formar kriserna vardagen och destabiliserar den ”normala” tidsordningen; rutiner, ritualer och sättet dåtid, nutid och framtid praktiseras och erfars.
Föreliggande projekt undersöker vardagslivets temporaliteter i Danmark, Finland, Norge och Sverige under pandemin och tillståndet av permanent kris som följt. Syftet är att förstå hur kris-tider är affektivt sammanflätade, hur de erfars, artikuleras och praktiseras i en osäker vardag. Teoretiskt inspireras projektet av ett performativt tidsperspektiv om tidens obestämdhet och olika temporaliteters samexistens.
Källorna omfattar ca 8100 svar på frågor om krisers vardagliga effekter som samlats in av nordiska folklivsarkiv, kompletterat med uppföljande frågelistor och djupintervjuer. I huvudsak behandlar källorna pandemin, därför skapar projektet även nytt material med fokus på efterföljande kriser. Dessa kvalitativa källor, där människor beskriver hur pandemin och andra kriser formar vardagen, ger en unik möjlighet att undersöka hur dåtider, nutider och framtider praktiseras.
Det destabiliserade praktiserandet av temporaliteter i vardagen har inte varit föremål för systematiska och komparativa nordiska studier. Det föreslagna projektet bryter därmed ny mark och bidrar till ett växande internationellt forskningsfält om vardagens temporaliteter.

 

Deltagare:

Jönsson, Lars-Eric (Researcher), Damsholt, Tine (CoPI), Nilsson, Fredrik (CoPI), von Unge, Elin (Researcher), Rask Poulsen, Rasmus (Researcher), Sandell, Karin (Researcher), Eberson Degnæs, Marie (Researcher)

Division of Ethnology, Lund University

University of Copenhagen: SAXO Institute , Åbo Akademi University, Statens försvarshistoriska museer, The Norwegian Museum of Cultural History

 

Lansering av Norges nye digitale tradisjonsarkiv SAMLA

Vi lanserer det nasjonale digitale tradisjonsarkivet SAMLA.no den 26. september. Dette markerer vi med en høytidelig feiring i Universitetsaulaen i Bergen klokken 15.00. Arrangementet er åpent, og det vil også bli strømmet gjennom SAMLAs Facebook-side og på denne adressen: https://vimeo.com/event/4534195

Program:
Åpning ved rektor Margareth Hagen, Universitetet i Bergen
Tale ved forskningsdekan Mathilde Skoie, HF, Universitetet i Oslo
Tale ved direktør Nina Refseth, Stiftelsen Norsk Folkemuseum
Folkesanger Berit Opheim og felespiller Anne Hytta fremfører viser fra digitalarkivet SAMLA.
Introduksjon til SAMLA ved prosjektlederne Hans-Jakob Ågotnes og Kyrre Kverndokk, AHKR, Universitetet i Bergen
Forfatter Ruth Lillegraven fremfører dikt inspirert av kilder fra SAMLA
Innlegg ved orofessor emeritus Terry Gunnell, Islands universitet
Bandet Suõmmkar fremfører skolesamiske leu’dd fra SAMLA

Evenemangets facebooksida

SAMLA.no and the way forward for digital tradition archives in Europe

How much do you know about European digital tradition archives? Welcome to this one-day seminar.

Den 27. september arrangerer vi en internasjonal workshop med tittelen ”SAMLA.no og veien videre for digitale tradisjonsarkiver i Europa”. Dette er en fysisk workshop i Bergen, med påmelding.

Registration deadline
15.09.2024 – 23.59

 

PROGRAM:
08.45-9.00 Coffee
9.00-11.00 Introducing SAMLA
9.00-9.15 Welcome: Kyrre Kverndokk, University of Bergen
9.15-09.45: What is SAMLA?: Kyrre Kverndokk, University of Bergen
09.45-10.15: Developing SAMLA: Behind the Scenes: Robert Paulsen and Tone Merete Bruvik, University Library of Bergen
10.15.-10.45: The HTR Experience: Therese Foldvik, University of Oslo
10.45-11.00 General discussion
11.00-12.00 lunch
12.00.13.00: The way forward for tradition archives I
12.00-12.10 Introduction
12.10-12.25: Dúchas: Jonny Dillon, University College Dublin
12.25-12.40 Garamantas: Sanita Reinsone, University of Latvia
12.40-12.55: The Filter Project on Finnic Oral Poetry: Mari Väina, Estonian Literary Museum
12.55-13.15 Break
13.15.14.30 The way forward for tradition archives II
13.15-13.30 Folke: Fredrik Skott, The Swedish Institute for Language and Folklore
13.30-13.45 ISEBEL: Tim Tangherlini, UC Berkeley and Peter Broadwell, Stanford Libraries
13.45-14.00 Beyond Sagnagrunnur: Trausti Dagsson, The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies
14.00.14.15 General discussion
14.15-14.30 Why Digital Archives? Concluding Remarks: Susanne Österlund-Pötzsch, Society of Swedish Literature in Finland

Doktorand inom historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH, Stockholm

Forskarutbildningsämne: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Du kommer att arbeta i projektet KTH Future Humanities Initiative som finansieras av Wallenbergstiftelserna. I projektet utvecklar och studerar vi humanioras roll och potential i yrkesutbildningar, särskilt ingenjörsutbildningar. Det är ett unikt projekt som arbetar både teoretisk och praktiskt med framtidens humaniora för ett hållbart samhälle.

Avhandlingsämnet rör hur humaniora och andra så kallade teknikkomplementära ämnen har behandlats på KTHs civilingenjörsprogram över tid. Hur har den teoretiska, praktiska och ekonomiska gränsdragningen till ingenjörsvetenskapen och naturvetenskapen gått till och sett ut både på en beslutande nivå och på en diskursiv och kulturell nivå. Var har konfliktlinjerna funnits och hur har dessa tagit sig uttryck? Vilka förespråkare och belackare har funnits och hur kan man analysera argumenten? Vilken position har studenterna intagit och varför? Hur har man förstått humaniora som fält och färdighet?

Vi söker en historiskt tränad person med intresse för humanioras bredare möjligheter och funktioner både i yrkesutbildningar och samhället.

Sista ansökningsdag: 26 september 2024

Läs mer här

Call for panels and other formats for SIEF2025: Unwriting, a hybrid congress

The 17th international SIEF congress will take place at the University of Aberdeen in Aberdeen, Scotland

The call for panels is open 02 Sep-07 Oct 2024

Theme: Unwriting

Linguistic, discursive, and reflexive writing has long been a core activity for ethnographers, whether in the field or behind the desk. Ethnology, Folklore, and Anthropology were seen as interpreting the oral ’Other’ into the written modern world, with inscription becoming a measure of fact and truth – ’Can I have that in writing?’ These acts of mediation often carry with them an innate sense of superiority over the subject and source, even in disciplines that have lionised the oral and material vernaculars from their inception.

Unwriting is a powerful tool with which to retract, or rewrite, some of what has been inscribed or recorded, allowing us to reshape that which power has imposed and presenting an opportunity for those who have often only been written about.

SIEF2025 invites ethnologists, folklorists, anthropologists, and scholars from adjacent fields to do some unwriting: redo, seek or restore social justice, dismantle hegemonic frameworks which limit us to predetermined paths towards predictable conclusions. We ask for new ways of honouring and ceding space to bottom-up research and analysis, an opportunity for Indigenous and insider scholars to take centre stage, facilitating more equitable scholarly texts for all.

The ’discursive turn’ and ideas of ’writing culture’ helped to deconstruct academic writing, highlighting the politics of text and connections with practices, institutions, and spaces that produce discipline, hierarchy, and power. Unwriting further suggests a constructive, or even activist role focusing on practices, materiality, and life, while supporting decolonial, feminist, and more-than-human perspectives. It asks us to revisit the consequences of casually accepted paradigms, confronting the unseen, unheard, untellable, or untouched. It invites us to explore undocumented social and material practices of unwriting in practice-based, multi-media, multi-sensual research, incorporating the input of valued partners.

Unwriting works in interdependent symbiosis with writing. In a world of surveillance, we examine the forms of our communications – verbal, in small delimited groups, with encrypted messaging – due to fears of being seen (read). Here, unwriting becomes a mechanism of security, safety, control, all the while avoiding outside control, but when can this engender (self)censorship?

Unwriting is a call to action, a call to reflect on how we have been doing things and how they can be done differently. In contrast with the sometimes dark histories of our academic traditions, we have a chance to create new, embedded, and relational visions, distancing ourselves from skewed, hegemonically generated accounts of the past. By unwriting, we consider what it takes to undo some of what writing’s power has imposed, particularly as we cede space to AI and its algorithms.

Ultimately, unwriting challenges us to create anew in multidimensional ways.

We welcome panels, roundtables, workshops, screenings, and innovative formats focusing on topics including but not limited to,

  • How can unwriting redress power relations, colonialism, globalisation, heteronormativity, and other hegemonies?
  • How could we unwrite legal, social, and political understandings of inclusion and exclusion?
  • How does unwriting relate to ethnographic description, inscription, and transcription?
  • How can unwriting knowledges encourage diverse, applied, or artistic interventions and interpretations?
  • How does our digital world unwrite?
  • How do we tell unwritten histories? How do we write the untellable?
  • How can unwriting challenge notions of gender, genre, embodiment, affect, and performance?
  • How does unwriting afford new formations, transformations, and narrations of multivalent cultural knowledge and heritage?
  • In what ways might AI unwrite the process of writing itself?
  • How can Indigenous knowledge unwrite?
  • How might unwriting illuminate multi-species entanglements, human-animal relationships, environmental engagement, and the climate crisis

Read more here