Årsarkiv: 2023
Metodutvecklare till funktionsrättsprojekt, Rättighetscentrum Västerbotten
Rättighetscentrum Västerbotten söker nu en metodutvecklare till ett treårigt funktionsrättsprojekt.
Projektet genomförs i samarbete med Funktionsrätt Västerbotten och Västerbottens museum. Projektet kommer att fokusera på opinionsbildning som verktyg för att förebygga diskriminering som har sin grund i funktionsnedsättning och funktionshinder i Västerbottens län. Projektet ska kartlägga, samla in berättelser och kunskap om livsvillkor bland personer som lever med normbrytande funktionalitet i Västerbottens län. En av projektets slutprodukter är en utställning på Västerbottens museum.
Ansök senast 30 april 2023.
Danmark set fra en togkupé (2023)
Boken Danmark set fra en togkupé är skriven av Martin Zerlang. Detta står att läsa om boken på Gads forlags hemsida:
”Denne bog skildrer togets og jernbanens kulturhistorie og beretter om, hvordan en af det 19. århundredes største opfindelser har sat sit præg på hverdagen og kulturen i det moderne Danmark.
Toget og jernbanerne har omskabt landskabet og byerne, ja skabt byer, hundredvis af stationsbyer, ligesom jernbanerne har omskabt tiden, så alle steder har stillet på urene og indrettet sig efter den samme tid. Selv menneskene omskabes af jernbanerne. Politik, økonomi, kunst, litteratur, musik, mentalitet, alt har taget form og farve efter jernbanedriften. Når tingene er ”på skinner”, når der er ”fuld damp på”, når alt bare ”kører”, så er alt også i orden. Køreplanen er model for alle andre planer. Modeltog er ikke bare miniaturemodeller af rigtige tog, men modeller for det gode samfund, hvor alt kører som det skal. Dvs. ”til tiden”.
Jernbanens og bogens første strækning er pionertiden ca. 1840-1870, som starter da lokomotivet Odin i 1847 ruller ud på sin jomfrutur fra København til Roskilde. Den anden strækning er gennembrudstiden 1870-1900. Den tredje strækning er storhedstiden 1900-1920, hvor byporte erstattes af banegårde, og hvor det hele kulminerer med bygningen af Københavns Hovedbanegård. Konsolideringstiden strækker sig fra 1920-1950, mens tiårene efter krigen, 1950-1970, er de store planers tid, ikke mindst Fingerplanen, hvor S-togslinjerne danner de fem fingre for forstadsudviklingen i København. Men det er også den tid, hvor motorvejene begynder at spænde deres asfaltnet ud over landet. I perioden 1970-2000 mister togdriften terræn til bil- og flytrafik, men med det nye årtusind er der åbnet for en renæssance for tog med broer, tunneller, letbane og metro – og med et stigende fokus på kollektiv transport og en grøn udvikling. ”
Webinar: Perspectives to Heritage Futures – Cultural Sustainability Transformation 2 May 2023
The webinar is part of the Nordic Voices project.
May 2nd 2023 14.00-16.00 (UTC+3)
14:00-14:15 Anne Heimo (University of Turku) and Maija Mäki (University of Turku): Welcome and introduction to the NOS-HS network “Nordic Voices: The use of oral history and personal memories in public history settings.”
14:15-14:30 Introductory round
14:30-15:15 Keynote: Katriina Siivonen (University of Turku): Intangible cultural heritage and cultural sustainability transformation
15:15-15:45 Discussion
15:45-16:00 Maija Mäki: Wrapping up and final remarks
Readings for the webinar:
Siivonen, Katriina (2019): Intangible cultural heritage will revolutionise the future
Petrelli, Daniela (2013): There is More in Personal Heritage Than Data
Kockel, Ullrich (2002): Culture and Economy: A Brief Introduction
Please, register with Maija Mäki by April 23, if you wish to participate: maija.j.maki(@)utu.fi. The Zoom-link will be sent to registered participants on April 25, 2023. The reading materials will be sent to participants upon registration.
CfP: Värt att veta
SLS sjösätter en ny populärvetenskaplig bokserie, Värt att veta. I serien publiceras komprimerad kunskap i ett tilltalande format, för en bred publik. Böckerna är endast 60 sidor, men laddade med nya, oväntade tankegångar och synsätt på forskningsfrågor och teman: från potatis och pionjärer till makt och meningsbyggnad, kanske? En Värt att veta-bok kostar bara några euro och du hinner läsa den till exempel under tågresan Helsingfors–Tammerfors.
Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta! Är du bra på att förklara vad du forskar om på ett släktkalas eller för den du råkar sitta bredvid på tåget? Finns det en händelse eller ett fenomen du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Ett tema eller ett begrepp som du känner som dina egna fickor? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.
Vi har inspirerats av den danska populärvetenskapliga bokserien Tænkepauser som ges ut av Aarhus Universitetsforlag och av den svenska Bildningsboxen, som är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.
Lämna in ditt förslag
Skicka in ditt synopsis till vartattveta(@)sls.fi senast den 30 april 2023.
Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, manuskriptets tilltänkta struktur och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta.
Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.
Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.
Läs mera här: https://www.sls.fi/sv/vartattveta
Nordisk museologi vol. 34 no. 2 (2022)
Den andra numret av Nordisk museologi från år 2022 har utkommit och finns att läsa här.
Innehåll:
Forord/Preface
Forord
Brita Brennaa
Artikler/Articles
Framtidsmedvetande på museer. Några svenska länsmuseer i fokus.
Anders Högberg, Gustav Wollentz & Cornelius Holtorf
The museum as a social space and a place for lifelong learning.
Gustav Wollentz, Martin Brandt Djupdræt, Anna Hansen, Lasse Sonne & Vibeke Kieding Banik
Museumsaktivisme for hestevelferd. Om kunnskapsforbindelser mellom Weary Willie på sydpolekspedisjon i 1911 og Saint Boy i De olympiske leker i 2021.
Anita Maurstad
Objects, traditions, and the hermeneutics of Viking heritage.
Åmund Norum Resløkken
Tema kulturarv. Temamodeller om ABM i svenska statliga offentliga utredningar 1945–89.
Pelle Snickars
Tingens oskuldsfulla hemlighet. Oskuldens museum, Istanbul.
Bosse Bergstedt
Det foranderlige museumskranie. Historien om Thomas Bisp på Vendsyssel Historiske Museum.
Anne Dorthe Holm
Museum og skole. Kunnskapsmaskineri eller dynamisk samspill?
Gitte Bastiansenan
Anmeldelse/review
En läsvärd och gedigen avhandling i gränslandet mellan historiedidaktik och museihistoria. Recension av: Tilde Strandbygaard Jessen 2021. Fortid i og for nutid. Levedegørelser som formidlings- og oplevelsesform gennem 100 år. PhD-avhandling.
Mattias Bäckström, Anne Eriksen & Bernard Eric Jensen
CfP: Language, gender and sexuality: theoretical and methodological perspectives 12-13th October 2023
University of Helsinki, Finland.
First Call for Papers
The intersections of language, gender and sexuality have become central topics of interest for researchers from many fields, but gender and sexuality categories are often handled in a simplistic manner, for example as fixed binary variables. However, these are both complex categories which require new theoretical understanding and methodological orientations. With the aim of bringing together both national and international scholars interested in language and gender and/or sexuality, we are organizing a two-day conference on October 12 and 13, 2023 at the University of Helsinki. All presentations will be given in person.
The call for papers for the conference is open to all scholars focusing on language. In particular, we hope to receive abstracts on studies utilizing queer theories or feminist approaches (e.g., intersectional feminism), but we welcome abstracts on any topics related to language and gender and/or sexuality. Both established and younger researchers are encouraged to participate. Possible topics include but are not limited to:
queer (linguistic) theory/methods
corpus linguistic approaches to studying language and gender/sexuality
ethnographic approaches to studying language and gender/sexuality
construction of gender and sexual identities in discourse
queer and trans sociophonetics
With these themes in mind, we have invited two plenary speakers, who will both also lead a methodological workshop:
Dr. Lucy Jones, University of Nottingham:
Plenary: Constructions of identity and embodiment in the discourse of trans youth
Workshop: Doing ethnography in queer and trans linguistics: Issues, concepts, and reflections
Dr. Frazer Heritage, Manchester Metropolitan University:
Plenary: Lavender corpus linguistics: taking stock and moving forward
Workshop: Corpus approaches to language and sexuality: tackling methodological challenges
Submission details:
Abstracts should be 250 words in length (excluding references), and they can be written in English or Finnish. Likewise, accepted papers can be presented either in English or Finnish.
All abstracts should be submitted via email langgegesex(@)helsinki.fi by May 11th. Instructions for the abstract layout are provided on the website: https://www.helsinki.fi/en/conferences/language-gender-and-sexuality-theoretical-and-methodological-perspectives/call-papers
Notification of acceptance will be sent in early June.
The conference is funded by the Helsinki Institute for Social Sciences and Humanities. There is no registration fee for presenters.
Please contact langgesex(@)helsinki.fi if you have any questions.
Conference website: https://www.helsinki.fi/en/conferences/language-gender-and-sexuality-theoretical-and-methodological-perspectives
Organizers:
Pekka Posio, Jarmo Jantunen, Laura Hekanaho, Meri Lindeman, Sanni Surkka and Annina Pura
Nationell doktorandkurs i etnologi: Etnologiskt skrivande som genre och metod
I höst anordnar Södertörns högskola den nationella doktorandkursen i etnologi på tema skrivande. Det kommer bli ett utrymme för diskussioner om andras skrivande och vad andra tänkt om skrivande, såväl som om den egna skrivpraktiken. Det teoretiska och praktiska kommer att blandas genom att flera moment tar formen av workshops och praktiska övningar.
Kortfattad info om kursen:
”Etnologiskt skrivande som genre och metod”, 7,5 hp.
Kursen syftar till att utveckla deltagarnas akademiska skrivande genom praktiska övningar och uppgifter. En utgångspunkt för kursen är att skrivande är en central del av det vetenskapliga arbetet i relation till kvalitativa metoder. Frågor om vilken betydelse skrivandet har både som metod och som framställningsform adresseras i relation till etnologi som vetenskapligt ämne. I kursen behandlas några centrala tankeströmningar om akademiskt skrivande, framför allt med utgångspunkt i etnologisk, antropologisk och feministisk tradition.
Kursen kommer att ges på svenska eller engelska beroende på vilka som söker den.
Preliminärt schema:
21-22 september (lunch-till-lunch). Kursintroduktion och undervisning på plats på Södertörns högskola. Gemensam middag den 21/9.
20 oktober (9-12) digital träff.
24 november (9-12) digital träff.
10 januari (heldag). Avslutande träff på plats på Södertörns högskola.
Vid frågor eller anmälan kontakta: kim.silow.kallenberg(@)sh.se
Researcher in Ethnology
An open position for a researcher in Ethnology at Stockholm University.
The Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies invites applications for a 2-year part time (0.5FTE) research position within the division of Ethnology to work on the Swedish Research Council funded project: ‘The afterlives of migration: Integration, ordinary ethics and intimate citizenship’.
Deadline for application: 10 April 2023
SLS ansökan om projektmedel
Deadlinen närmar sig för SLS ansökningar till forskningsprojekt.
Sista ansökningsdag 31.3 2023