Etikettarkiv: autoetnografi

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former

Antologier, Publikationer, , , ,

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former är en nyutkommen antologi som riktar sig till studenter i etnologi och närliggande ämnen. Den erbjuder en introduktion till olika aspekter av etnologiskt fältarbete. Den är indelad i fyra delar som följer en tänkt kronologi för fältarbeten och hur en student arbetar med en uppsats.

Del 1 heter Att komma igång. Där kan man läsa om forskningsfrågor och etik.

Del 2 kallas I fält och kapitlen behandlar institutionsetnologi, kritisk metod och fältarbete utanför nationsgränsen.

Del 3 är Metoder och innehåller kapitel om intervjuer, autoetnografi, observationer, att fältarbeta digitalt samt att använda källor som andra skrivit och samlat.

Del 4 heter Att tolka, skriva och analysera. Här kan vi läsa om etnologiskt skrivande som metod, metodfrågans var, när och hur, samt analys.

 

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former (2022). Redigerad av Kim Silow Kallenberg, Elin von Unge och Lisa Wiklund Moreira. Studentlitteratur.

Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , ,

Den 3 juni disputerar Christine Bylund i etnologi i Umeå på avhandlingen ”Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten”. Opponent är Maria Bäckman, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan läsas här.

Engelskt abstract:
Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state.

This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing.

The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state’s earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.