Användningen av celler, vävnader och hjärtklaffar från djur är sedan länge en etablerad teknik inom transplantationsmedicin. Till exempel så används ofta grisar för att ersätta människors hjärtklaffar. Forskare har nu börjat utforska möjligheterna att transplantera hela grisorgan till människa. Utvecklingen inom detta område går snabbt. År 2022 genomfördes världens första transplantation med grishjärta till människa. År 2025 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten en klinisk prövning på amerikanska patienter. Xenotransplantation anses vara en lovande teknik för att bemöta bristen på donation av mänskliga organ vilket är ett globalt problem. Många osäkerhetsfaktorer måste dock hanteras parallellt med utvecklingen av tekniken.

Frågelistan är skapad av forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, i samverkan med Folklivsarkivet i Lund.

Länk till frågelistan: https://fragelista.folklivsarkivet.lu.se/index.php/883899?lang=sv

Slutdatum: 19 maj 2025

Institutet för språk och folkminnen har en ny frågelista ute: Återbruk av kläder

Förr var det vanligt att ärva, skänka, laga och omvandla kläder av ekonomiska och andra skäl. I våra arkivsamlingar berättas bland annat att slitna plagg kunde vändas ut och in, att de bästa bitarna av tyg från slitna vuxenkläder togs tillvara och syddes om till barnkläder, och att barnplagg kunde förlängas på olika sätt allteftersom barnen växte. Likaså var det vanligt att stickade plagg repades upp och stickades om och att stickade strumpskaft fick nya fötter.

Nu vill vi veta hur praktiken kring återanvändning och omvandling kan se ut idag. I samarbete med en masterstudent i modevetenskap vid Stockholms universitet gör vi en dokumentation om återbruk och redesign av kläder.

Läs mer här

Ny forskning undersöker minnen av pandemin

Hur minns du coronapandemin? I mars 2020 stängdes stora delar av samhället ner för att minska virusspridningen, många människor blev svårt sjuka och dog av viruset.

 Det är nu fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) meddelade att spridningen av covid-19 var en pandemi. Pandemin innebar att vi i varierande grad blev tvungna att frysa våra sociala kontakter, att arbeta hemifrån eller att stanna hemma från skolan. Vår syn på tid, på framtiden, nuet och det förflutna påverkades. Framtidshorisonterna kom närmre, nuet utvidgades och jämförelsen med historiska kriser utvecklades.

I det pågående etnologiska forskningsprojektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) undersöker etnologer och folklorister i de nordiska länderna hur människors uppfattningar av framtid, nutid och historia påverkades av pandemin. Nu, fem år senare, är det tydligt hur även andra kriser har kommit att inverka på våra vardagsliv. Kriget i Ukraina, klimatkrisen, ekonomisk och politisk osäkerhet flätas samman med erfarenheter av pandemins undantagstillstånd.

Ännu 2025 påverkar pandemin våra beteenden. Nyser vi fortfarande i armvecket? Arbetar vi hemifrån mer än tidigare? Pandemin lever dessutom vidare som ett slags ruinlandskap, till exempel i form av pumpflaskor med handsprit, slitna klistermärken som uppmanar oss att hålla avstånd och munskydd som blivit kvar i våra fickor.

Projektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Projektet är ett samarbete mellan fem nordiska universitet och museer.

Frågelistan publiceras i fyra nordiska länder på fyra olika språk.

Åbo Akademi, Finland:

På svenska: https://link.webropol.com/s/osakratider

På finska: https://link.webropol.com/s/epavarmatajat

Lunds universitet och Folklivsarkivet i Lund, Sverige:

https://fragelista.folklivsarkivet.lu.se/index.php/218576?lang=sv

Norsk Folkemuseum, Norge:

https://minner.no/tema/krise-og-hverdag

Københavns universitet och Nationalmuseet, Danmark:

www.usikretider.dk

Projektdeltagare:

Prof. Tine Damsholt, Köpenhamns universitet (tinedam@hum.ku.dk)

Fil.dr. Marie Eberson Degnæs, Norsk Folkemuseum, Oslo (marie.degnaes@norskfolkemuseum.no)

Prof. Lars-Eric Jönsson, Lunds universitet (lars-eric.jonsson@kultur.lu.se)

Prof. Fredrik Nilsson, Åbo Akademi (jtf.nilsson@abo.fi)

Fil dr. Rasmus Rask Poulsen, Köpenhamns universitet (rrp@hum.ku.dk)

Fil.dr. Karin Sandell, Åbo Akademi (karin.sandell@abo.fi)

Fil.dr. Elin von Unge, Stadsmuseet, Stockholms stad (elin.von.unge@stockholm.se)

Desinformation och konspirationsteorier – ny frågelista om dina erfarenheter

I samband med COVID-pandemin, kriget i Ukraina och Sveriges NATO-anslutning har svenska myndigheter varnat för hur vi utsätts för desinformation, dvs medvetna försök att sprida falska uppgifter. Frågan om sant och falskt har också blivit alltmer aktuell i diskussioner om AI-teknik och användning av den för att producera olika typer av innehåll.
Med frågelistan vill vi ta del av dina erfarenheter av desinformation och konspirationsteorier och hur du ser på dessa fenomen. Vi vill också utforska om och hur du stöter på detta i din vardag.

Frågelistan skickas ut av forskarna Elzbieta Drazkiewicz och Olof Sundin samt doktorand Marsanna Petersen, som alla är verksamma vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Besvara frågelistan genom att följa länken: https://www.folklivsarkivet.lu.se/