Kategoriarkiv: Insamling

Frågelista: Återbruk av kläder

Institutet för språk och folkminnen har en ny frågelista ute: Återbruk av kläder

Förr var det vanligt att ärva, skänka, laga och omvandla kläder av ekonomiska och andra skäl. I våra arkivsamlingar berättas bland annat att slitna plagg kunde vändas ut och in, att de bästa bitarna av tyg från slitna vuxenkläder togs tillvara och syddes om till barnkläder, och att barnplagg kunde förlängas på olika sätt allteftersom barnen växte. Likaså var det vanligt att stickade plagg repades upp och stickades om och att stickade strumpskaft fick nya fötter.

Nu vill vi veta hur praktiken kring återanvändning och omvandling kan se ut idag. I samarbete med en masterstudent i modevetenskap vid Stockholms universitet gör vi en dokumentation om återbruk och redesign av kläder.

Läs mer här

Frågelista: Pandemin – 5 år senare

Ny forskning undersöker minnen av pandemin

Hur minns du coronapandemin? I mars 2020 stängdes stora delar av samhället ner för att minska virusspridningen, många människor blev svårt sjuka och dog av viruset.

 Det är nu fem år sedan Världshälsoorganisationen (WHO) meddelade att spridningen av covid-19 var en pandemi. Pandemin innebar att vi i varierande grad blev tvungna att frysa våra sociala kontakter, att arbeta hemifrån eller att stanna hemma från skolan. Vår syn på tid, på framtiden, nuet och det förflutna påverkades. Framtidshorisonterna kom närmre, nuet utvidgades och jämförelsen med historiska kriser utvecklades.

I det pågående etnologiska forskningsprojektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) undersöker etnologer och folklorister i de nordiska länderna hur människors uppfattningar av framtid, nutid och historia påverkades av pandemin. Nu, fem år senare, är det tydligt hur även andra kriser har kommit att inverka på våra vardagsliv. Kriget i Ukraina, klimatkrisen, ekonomisk och politisk osäkerhet flätas samman med erfarenheter av pandemins undantagstillstånd.

Ännu 2025 påverkar pandemin våra beteenden. Nyser vi fortfarande i armvecket? Arbetar vi hemifrån mer än tidigare? Pandemin lever dessutom vidare som ett slags ruinlandskap, till exempel i form av pumpflaskor med handsprit, slitna klistermärken som uppmanar oss att hålla avstånd och munskydd som blivit kvar i våra fickor.

Projektet Osäkra tider (Disrupted Temporalities) finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Projektet är ett samarbete mellan fem nordiska universitet och museer.

Frågelistan publiceras i fyra nordiska länder på fyra olika språk.

Åbo Akademi, Finland:

På svenska: https://link.webropol.com/s/osakratider

På finska: https://link.webropol.com/s/epavarmatajat

Lunds universitet och Folklivsarkivet i Lund, Sverige:

https://fragelista.folklivsarkivet.lu.se/index.php/218576?lang=sv

Norsk Folkemuseum, Norge:

https://minner.no/tema/krise-og-hverdag

Københavns universitet och Nationalmuseet, Danmark:

www.usikretider.dk

 

Projektdeltagare:

Prof. Tine Damsholt, Köpenhamns universitet (tinedam@hum.ku.dk)

Fil.dr. Marie Eberson Degnæs, Norsk Folkemuseum, Oslo (marie.degnaes@norskfolkemuseum.no)

Prof. Lars-Eric Jönsson, Lunds universitet (lars-eric.jonsson@kultur.lu.se)

Prof. Fredrik Nilsson, Åbo Akademi (jtf.nilsson@abo.fi)

Fil dr. Rasmus Rask Poulsen, Köpenhamns universitet (rrp@hum.ku.dk)

Fil.dr. Karin Sandell, Åbo Akademi (karin.sandell@abo.fi)

Fil.dr. Elin von Unge, Stadsmuseet, Stockholms stad (elin.von.unge@stockholm.se)

Frågelista om desinformation och konspirationsteorier

Desinformation och konspirationsteorier – ny frågelista om dina erfarenheter

I samband med COVID-pandemin, kriget i Ukraina och Sveriges NATO-anslutning har svenska myndigheter varnat för hur vi utsätts för desinformation, dvs medvetna försök att sprida falska uppgifter. Frågan om sant och falskt har också blivit alltmer aktuell i diskussioner om AI-teknik och användning av den för att producera olika typer av innehåll.
Med frågelistan vill vi ta del av dina erfarenheter av desinformation och konspirationsteorier och hur du ser på dessa fenomen. Vi vill också utforska om och hur du stöter på detta i din vardag.

Frågelistan skickas ut av forskarna Elzbieta Drazkiewicz och Olof Sundin samt doktorand Marsanna Petersen, som alla är verksamma vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet.

Besvara frågelistan genom att följa länken: https://www.folklivsarkivet.lu.se/

Frågelista om vaggvisor och godnattsånger

Vilka vaggvisor och godnattsånger sjunger du? Och vilka har sjungits för dig?
Välkommen att svara på vår frågelista om vaggvisor och godnattsånger!

Vaggvisor, sång eller nynnande i samband med att man lägger barn förekommer överallt i världen. Det vi sjunger på sängkanten är en såväl traditionsrik som föränderlig repertoar, med text- och melodityper av olika tidsdjup och från jordens alla hörn, från föräldrarnas egen barndom, från dagens barnprogram och moderna hits. Och även om ett språk har gått förlorat kan vaggvisor och andra sånger finnas kvar i ens repertoar under lång tid.

Vi efterlyser vaggvisor och alla slags godnattsånger. Vi vill veta mer om vad som sjungs idag, men också om vad som sjöngs förr. Vi vill höra om vad du själv sjunger, men också om vad andra sjungit för dig. Inte minst vill vi veta vilka språk du sjunger på och hur du lärt dig sångerna. Finns det även andra situationer där vaggvisor sjungs?

Insamlingen görs i samarbete med Svenskt visarkiv och forskarna
Sverker Hyltén-Cavallius och Blanka Henriksson, svaren arkiveras i SLS arkiv.

Var med och bidra till kunskapen om en av våra mest spridda musikformer!
Du kan delta till och med 31.12.2024

Läs mer och svara på frågelistan här.

Frågelista: Min släktresa

Min släktresa – berätta din historia

Vad är det mest spännande du har hittat i din släktforskning? Och hur har studierna påverkat din syn på dig själv och historien? Dela din egen berättelse och bli en del av ett nytt stort forskningsprojekt på Södertörns högskola och Mittuniversitetet i samarbete med Nordiska museet.

Med sin långa historia av folkbokföring är Sverige ett av de mest fördelaktiga länderna i världen för att bedriva släktforskning. Sedan 1960-talet har släktforskningen blivit både populariserad och demokratiserad. De senaste decennierna har nya online- och DNA-teknologier ytterligare förändrat möjligheterna att släktforska. I kölvattnet av allt detta kan släktforskning därför idag ses som en av de viktigaste gräsrotsverksamheterna för att skapa kulturella minnen och -identiteter.

Läs mer och svara på frågelistan här

Insamling om vaggvisor och godnattsånger

Sjunger du, eller har sjungit, för ditt barn för att få det att somna? Eller har du minnen av att bli sjungen för?

Svenskt visarkiv efterlyser erfarenheter av att sjunga eller själv höra vaggvisor, nynnande och andra sånger knutna till nattning eller lugnande, idag och igår. Vi hoppas kunna samla in både exempel på vaggvisor/godnattsånger och beskrivningar av nattningsrutiner där sången kan vara en del. Utgå från dina egna minnen av att sjunga för någon eller bli sjungen för, eller situationer där någon annan sjungit för ett barn (eller vuxen) med mål att lugna ner eller söva.

Innsamling: Minner om å feire bursdag

Hurra for deg! Om å feire bursdag

Hvordan ble den forrige bursdagen din markert? 

Hvordan har bursdagene endret seg gjennom livet? 

Hva syns du egentlig om det å feire bursdag? 

Hjelp oss med å forstå bursdagsfeiringens historie! Å markere fødselsdagen er en forholdsvis moderne skikk, som er blitt veldig vanlig. Vi tror det kan ha skjedd mange endringer i denne skikken i de senere årene. Nå trenger Norsk Folkemuseum din hjelp til å finne ut mer om hvordan folk feirer bursdag.

Innsamlingen skjer samtidig i Norge, Sverige, Latvia og Finland – for å gi kulturforskerne noe å bryne seg på.

Les mer og send minne her.

Frågelista om personuppgifter

Dina personuppgifter – vad tycker du?

Personuppgifter är identifierande uppgifter om en person som bevaras för att kunna ta kontakt eller för att bidra till förståelsen av materialet, idag och i i framtiden.

Tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden, och projektet ”Sjyst data!”, undersöker Folklivsarkivet hur det upplevs att dela personuppgifter för dig som bidrar till samlingarna. Vad kan vi göra för att det ska kännas tryggt att dela med sig berättelser, minnen och annat material till samlingarna?

Låt oss veta vad du tycker genom att besvara enkäten ”Dina personuppgifter” som du hittar från: www.folklivsarkivet.lu.se

Enkäten tar cirka 5 minuter att besvara, besvaras anonymt och är öppen till den 30 juni. Enkäten är anonym och kan besvaras vare sig du bidragit till samlingarna eller inte.

Enkäten är en del av projektet Sjyst data! som görs i samarbete med RISE och med finansiering från Vinnova: Sjyst data! | RISE

Frågelista om komplimanger

Komplimanger – hur de ges och tas emot

Komplimanger används ofta socialt och används primärt för att tala väl om någon eller till någon. Det betraktas som en vänlighet men kan formuleras på flera olika sätt och av olika anledningar.

Syftet med den här frågelistan är att undersöka människors förhållande till komplimanger. Den genomförs inom ramen för utbildningen i etnologi vid Lunds universitet.

Frågelistan kan hittas här.