Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?
Plats: Seminarrom 1, AHKR, Øisteinsgt 1, Bergen, Norge
Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?
Plats: Seminarrom 1, AHKR, Øisteinsgt 1, Bergen, Norge
Arbetar du med en vetenskaplig text eller ett facklitterärt projekt? Välkommen till vårt endagsseminarium om akademiskt skrivande som hantverk!
I maj ordnar vi ett heldagsseminarium i SLS hus i Helsingfors (Riddaregatan 5) om akademiskt skrivande riktat till forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper. Deltagande endast på plats. Du som deltar får dina resor (med buss eller tåg) ersatta och vi bjuder på lunch, kaffe och mingel. Det ryms 40 personer med på seminariet.
Seminariets och workshopparnas språk är svenska. Alla deltagare förväntas lämna in en förhandsuppgift bestående av ett abstract på svenska (högst 1500 tecken) på en text man skulle vilja skriva samt 2–3 frågor man skulle vilja att behandlas på workshopparna. Deadline för inlämnat material är 15.5, vidare instruktioner om inlämning följer då anmälan öppnas i april.
Vid frågor kan du kontakta nämndforskare Hilda Forss hilda.forss(at)sls.fi eller
SLS reception info(at)sls.fi
Spara datumet! Anmälan öppnar måndagen den 22 april på sls.fi/evenemang.
Du får gärna dela vidare informationen om evenemanget i ditt nätverk!
—
Program
10.00 Öppningsord
Johanna Ilmakunnas (professor i nordisk historia, Åbo Akademi)
10.10 Strukturerat skrivande
Charlotta Wolff (professor i historia, Åbo universitet)
11.15 Gränsöverskridande skrivande
Sanna Nyqvist (docent i litteraturvetenskap, Helsingfors universitet)
12.15 Lunchpaus (gemensam lunch)
13.30 Socialt skrivande
Camilla Lindholm (professor i nordiska språk, Helsingfors universitet)
14.30 Kaffepaus
15.00 Workshoppar
Workshopparna leds av Bodil Haagensen (Åbo Akademi i Vasa), Alexander Rancken (Åbo Akademi), Sofia Stolt (Svenska handelshögskolan) och Jenny Sylvin (Helsingfors universitet)
17.00 Mingel
Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen och det svenska kulturarvet i Finland. Till uppdraget hör också att stöda forskning om svenska språket och litteraturen i Finland och att främja inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier. www.sls.fi
Arrangör: Kulturvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland
Tidpunkt: 17.5.2024 kl. 12–17
Plats: Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5 i Helsingfors
Sista anmälningsdag är 28.3.2024 via formuläret. För serveringens skull, vänligen ange eventuell födoämnesallergi eller specialdiet.
Samarbeten mellan universitet och arkiv har en lång historia – inte minst så inom vetenskapsgrenar med såväl kulturhistoriska som samtidsorienterade grundströmmar. Här kan till exempel etnologi, folkloristik och historia nämnas, men listan skulle kunna göras längre.
Samarbetet har sett ut olika ut över tid och rum. I en del fall har det handlat om gemensamma insatser för att dokumentera aktuella samhällsfenomen eller kulturyttringar stadda i förändring. I andra fall har arkiven fungerat som en resurs i samband med studenternas uppsatsarbeten eller i samband med övningar i källkritik. Traditionellt sett har samarbetsformerna också omfattat studiebesök där studenter fått information om och insikt i arkivens verksamhet. Det finns givetvis ytterligare andra samarbetsformer.
Vårt intryck är att mångfalden av samarbetsformer till trots, så sker samarbetet mer sällan i en dialog som inleds redan när en universitetskurs planeras eller introduceras. Detta innebär emellanåt att samarbetet inte alltid löper friktionsfritt och framför allt innebär det att universitet och arkiv ännu inte närmat sig samarbetets fulla potential.
Under detta kollokvium ska utopiska drömmar, eller idéer om det ideala samarbetet, diskuteras samtidigt som gjorda erfarenheter och utmaningar lyfts fram. Målsättningen är att diskussionerna på sikt bidrar till att utveckla utbildningar i kulturhistoria och samtidsdokumentation genom att förstärka arkivens roll som pedagogisk partner.
Presentationer och diskussioner kommer att tematiskt kretsa kring tre områden. För det första: Vilka utmaningar och svårigheter kan identifieras med utgångspunkt i redan gjorda erfarenheter? För det andra: Vilka goda exempel från tidigare samarbeten förtjänar att lyftas fram? För det tredje: Hur skulle ett idealt samarbete se ut; vilka behov har å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkivens anställda för att optimera samarbetet; vilka villkor styr å ena sidan universitetsutbildningar och å andra sidan arkiven och hur kan dessa villkor anpassas, förhandlas, för att optimera samarbetet?
Program
Kollokviet inleds med en lätt gemensam lunch i personalkaféet på Riddaregatan och avslutas med ett informellt mingel.
12.00 Lunch i SLS personalkafé
13.00–13.15 Blanka Henriksson, Fredrik Nilsson, Marie Steinrud: Introduktion
13.15–13.45 Pia Olsson: Arkivering som samspel. Arkivpedagogik för mångstämmig dokumentation?
13.45–14.15 Anna Sundelin: Skräck och avsky i arkivet. Några lärdomar från studenters möten med arkivmaterial
14.15–14.45 Marie Steinrud: Korta kliv i arkiv. Förutsättningar och försök i möten mellan samling och utbildning
14.45–15.15 Kaffepaus
15.15–15.45 Niklas Huldén: Att söka och hitta material i arkiv
15.45–16.15 Nelly Laitinen: Arkivkunskap för skolor och universitet – några erfarenheter
16.15–17.00 Gemensam avrundning och konkluderande reflektioner under ledning av Marie Steinrud, Fredrik Nilsson och Susanne Österlund-Pötzsch
Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.
Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier, berättar om sin bok Markernas kronologi och ideologi: natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Dess övergripande syfte är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet.
Invitation to the seminar “Mapping the field – Ethnologists, anthropologists
and folklorists in education and learning”
SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning
Date & Time: Friday May 31st, 2024, 1:00-3:00 PM CET.
Place: Digital seminar, on Zoom
The newly established SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning is welcoming you to its first seminar. The main idea of this first seminar is to map the field and get a better view of ethnological, anthropological and folkloristic research on education and learning, both within formal education such as schools, pre-schools and higher education, and within informal education taking place for instance in museums, archives and organizations.
SIEF Summer School 2024
Postscapes Matter – SIEF Summer School 2024, 23 – 27 September, Zagreb, Croatia
Theme12
The SIEF Summer School 2024 explores how and why postscapes matter; as a lived experience, a historical or temporal condition and as a conceptual tool or a way of knowing. We invite our participants to consider: What comes after post-? What is left of post-, as a concept? Why is it still important to think in terms of diverse postscapes?
We think of, along, and with different and multiple post-s: post-modernity, post-capitalism, postsocialism, post-industrial, post-political, post-city. Our world is post-factual and post-critical, postliberal, post-democratic. We are entangled in post-catastrophic, post-epidemic, and post-crisis, postconflict issues.
I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.
Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.
Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/
Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:
Webinar 8th May 2024 at 12-15 CET
LInk to registration:
Paul Sherfey defends his thesis ”Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Doctoral thesis: ”Cultivating Responsible Citizenship:
Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Research area: Historical Studies
Research school: The Baltic and East European Graduate School (BEEGS)
External reviewer: Katarina Saltzman, docent in Ethnology , Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Language: English
Abstract
As the growing human population becomes concentrated in urban environments across the globe, these environments have increased in both overall population and population density (OECD, 2020). Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have become ever more pertinent. One way of problematising and scrutinising dominant rationales of urban land use is to examine in them in relation to activism and collective action by which they are challenged.
Among the many such examples available are what proponents in some countries refer to as collective gardens, a subset of community gardens distinguishable by their explicit emphasis on collective management and publicly oriented educational and cultural programming – typically with an expressed intent or mission involving social change and environmental stewardship (cf. Rosol, 2006; Villace, Labajos, Aceituno-Mata et al., 2014). Geographically situated in social environments shaped by capitalism, they can be considered pericapitalist places, “simultaneously inside and outside capitalism” (Tsing, 2015, p. 63) to the extent that their use of urban land and collective forms of social organisation appear inconsistent with the proclivity towards privatization and a free-market economy characteristic of neoliberal capitalism (cf. Mouffe, 2018). Studying collective gardens in relation to neoliberal capitalism thus has implications for understanding how these places represent political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life.
Based on this understanding, the aim in this study is to explore discourses about what collective gardens signify politically as places where alternative norms of urban life are nurtured. What sense of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, and what does this convey about citizenship and experiences of urban life in the context of neoliberal capitalism? This question is investigated through the application of a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens and how these are constituted in relation to their social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research undertaken at gardens across Germany and Sweden, in order to analyse how the materials and design of these gardens reimagine urban space.
The study then turns to individual case studies in both nations to explore a range of narratives – first to understand how the history of each garden sets up a problem that is solved by the establishment of the garden, and later to analyse how each garden is situated in discourses about contemporary urban development, as well as work and social life. Through these multiple perspectives on the construction of their meaning and relevance as places of political activity, the study offers an interpretation of how collective gardens represent a particular ethos of democratic citizenship through the social critiques being fostered in these places. Additionally, it provides an exploration of complex relationships and different interpretations of responsibility, whereby collective gardens can be seen to resist neoliberal capitalist rationalities while also fulfilling or contributing to their objectives.
Mythos as MythUS International Summer School
Confronting and overcoming crises through myth and traditional narrative from antiquity to the present
When? June 24 – July 03 2024
Where? Athens & Antiparos island
The Mythos as MythUs summer school program studies myth and popular narrative, from antiquity to the present, as being humanity’s voice, long-shared, with which to respond to harsh realities; to times of crisis; and to distress that impacts entire communities. In such times of transition and upheaval myth and narrative serve to ameliorate the inimical stereotyping, bigoted notions, and segregation that these challenging circumstances inevitably bring. In its role of healing, narrative has been not just preserved but also transformed, in all its oral, written, digital, and, of late, even contemporary literary forms, not just in terms of its atavistic world of archaic symbolism but in fact most markedly through being called on in confronting, via poetic means, problems, ideas, and emotions that are communal as well as individual — as a result of which transformative therapeutic dimension, narrative continues to update, on an ongoing basis, in altogether dynamic ways.
This Summer School is a blended-learning program that consists of an online preparation class and a ten-day live attendance summer school of face-to-face classes in Athens as well as fieldwork on the island of Antiparos, Cyclades, and five group and/or guided tours in and around Attica and Athens.
The University of the Aegean will provide all participant students with a diploma supplement including their courses – seminars and credit points.
The Program is open to Bachelor’s, Master and PhD international students, as well as Greek Englishspeaking students, with an interest in myth and legend and their contemporary research and applications; of value for those with research and learning interests in Humanities and Social Sciences, especially but by no means exclusively, Classics, Folklore Studies, History, Literature, Psychology and Cultural Studies.