Hvilken rolle spiller fremtiden i norsk kulturminnesektor?

Anna Marlene Karlsson disputerer 12.9.2025 for ph.d.-graden ved Universitetet i Bergen med avhandlingen «The Future is a Foreign Country: The Presence of the Future in Contemporary Norwegian Cultural Heritage Policies and Practices».

Tid: 12.9.2025 – 09.30–13.00

Sted: Digitalt (Zoom Webinar)

Avhandlingen er tilgjengelig i BORA.

Denne avhandlingen utforsker fremtidens rolle i den norske kulturminnesektoren. Selv om bevaring av kulturminner ofte fremstilles gjennom et generasjonsperspektiv – som en plikt overfor både tidligere og fremtidige generasjoner – finnes det lite kunnskap om hvordan ulike måter å tenke om fremtiden på påvirker kulturminnepolitikk og -praksiser.

Målet med avhandlingen er å undersøke hvilke verdier, antakelser og fortellinger som ligger til grunn for fremtidsrettet tenkning i den norske kulturminnesektoren. Ved å benytte diskursteori og logikperspektiv som inngang, gjennomfører avhandlingen en omfattende analyse av nasjonale stortingsmeldinger fra Klima- og miljødepartementet, strategidokumenter og rapporter fra Riksantikvaren, samt en kvalitativ spørreundersøkelse blant medlemmer av lokalhistorielag.

Studien identifiserer hvordan fremtidstenkning påvirker kulturminnesektoren, men også hvordan dagens forståelse av kulturminners funksjon og verdi former hvilke handlinger som anses som mulige. Den viser hvordan forestillinger om kontinuitet, ansvar, usikkerhet og endring strukturerer og påvirker bevaringspolitikk og strategier. Avhandlingen observerer at selv om fremtiden ofte implisitt påkalles for å legitimere bevaringspraksiser, finnes det mulige konflikter mellom langsiktige mål og kortsiktige politiske hensyn. En manglende anerkjennelse av dette kan begrense sektorens evne til å møte utfordringer knyttet til klimaendringer, samfunnsmessig transformasjon og fremtidig usikkerhet på en fleksibel og konstruktiv måte.

En sammenligning med perspektiv fra de frivillige viser en større vektlegging av personlige og lokale aspekter ved bevaring og forvaltning av kulturminner, samtidig som mange av de samme logikkene og antakelsene om kulturminner deles med den offentlige forvaltningen.

Avhandlingen bidrar til debatten om de etiske og politiske sidene ved fremtidsrettet bevaring og forvaltning av kulturminner i møte med samtidige utfordringer. Den etterlyser en mer eksplisitt, reflektert og pluralistisk fremtidstenkning i kulturminnepolitikk og -praksis, som avhandlingen viser ofte hindres av rådende forestillinger om kulturminner som et uttrykk for sammenheng, stabilitet og kontinuitet.

This thesis explores the role of the future in the Norwegian heritage sector. While cultural heritage preservation is often framed through an intergenerational perspective – as a duty towards both past and future generations – there is a lack of knowledge about the impact different ways of thinking about the future have on cultural heritage policies and practices.

The objective of this thesis is to explore the values, assumptions, and narratives that underpin future-oriented thinking in the Norwegian heritage sector. Using a discourse perspective and the method of logics of critical explanation, the thesis conducts a comprehensive analysis of national white papers from the Ministry of Climate and Environment, strategy documents and reports from the Directorate for Cultural Heritage, as well as a qualitative survey among members of local historical organisations.

The study identifies how future thinking impacts the heritage sector, but also how current understandings of the functions and values of cultural heritage informs what actions are perceived as possible. It demonstrates how notions of continuity, responsibility, uncertainty, and change structure and influence preservation policies and strategies. The thesis observes that while the future is often implicitly invoked to legitimise preservation practices, there are potential conflicts between long-term goals and short-term policy aims. A failure to recognise this can limit the ability of the sector to respond to the challenges of climate change, social transformation, and future uncertainty in a flexible and productive way. A comparison with volunteer perspectives reveals a larger focus on personal and local aspects of heritage preservation and management, while at the same time sharing some of the underpinning logics and assumptions about cultural heritage with the official heritage management.

The thesis contributes to important debates about the ethical and political aspects of future-directed heritage preservation and management in facing current challenges. It calls for more explicit, reflective, and pluralistic future thinking within the heritage sector, which the thesis demonstrates is often hindered by prevailing notions of cultural heritage as representing coherence, stability, and continuity.

Fredagen den 29 november försvarar Maria Björklund sin avhandling i etnologi, ”Psykiatri och pastoral makt. En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård” vid Stockholms Universitet.

Den här avhandlingen handlar om samtida psykiatrisk heldygnsvård.

Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen stängdes ner. Från att ha bedrivits i stora komplex är den psykiatriska heldygnsvården idag decentraliserad och kraftigt nedskuren till förmån för öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och vistelsen idealt sett kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser avsedda för att stabilisera och behandla akuta psykiatriska besvär.

Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger den här etnologiska avhandlingen inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner och vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas.

I avhandlingen diskuteras balansen mellan autonomi och autonomibegränsningar, vilket utgör en grundläggande problematik inom vård och omsorg, inte minst den psykiatriska. Denna balans ställs på sin spets i ett samhälle där patienters självbestämmande kommit att betonas alltmer. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården är att personalen ständigt måste balansera mellan att främja patienters delaktighet och autonomi och samtidigt begränsa dessa aspekter i syfte att främja hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt, undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma.

Avhandlingen finns i DiVA

FM John Björkman disputerar den 22 november 2024 i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi med avhandlingen Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies.

Opponent är docent Sonja Hukantaival, Åbo universitet och kustos är professor Lena Marander-Eklund, Åbo Akademi.

Disputationen äger rum i Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo

Disputationen kan också följas via videolänk, länken publiceras här ungefär en vecka innan evenemanget.

Den 15 november 2024 försvarar Lenita Kefala sin avhandling i etnologi vid Stockholms Universitet ”Inget riktigt hem: Kvinnors erfarenheter av den tillfälliga bostadsmarknaden i Stockholm”.

Opponent: Professor Anna Sofia Lundgren, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå Universitet

Datum: fredag 15 november 2024
Tid: 10.00 – 12.00
Plats: Hörsal 9, hus D, Södra huset

En trygg bostadssituation är en grundläggande förutsättning för att kunna verka i samhället, upprätthålla sociala relationer, känna trygghet och stabilitet. Idag saknar många i Sverige en egen bostad. I städer med bostadsbrist och höga bostadspriser tvingas många att hyra tillfälliga andrahandslägenheter, korttidskontrakt utan besittningsskydd eller nöja sig med att hyra ett rum som inneboende. I väntan på en permanent bostad väcks frågor om vad hemmet egentligen betyder och hur en bostad kan fyllas med mening under omständigheter präglade av tillfällighet och osäkerhet.

Boken kretsar kring frågan om vilken roll kön spelar på en alltmer ojämlik bostadsmarknad och varför just kvinnliga hyresgäster är så eftertraktade. Utifrån feministisk teori och etnografiskt fältarbete skildrar denna bok kvinnors utmaningar och strategier på Stockholms svårnavigerade bostadsmarknad. Läsaren får ta del av de utmaningar kvinnorna möter i sin strävan efter en egen bostad. I berättelserna framträder möjligheterna att skapa ett hemlikt liv ofta som svårt och begränsat. Dessa begränsningar påverkar i sin tur flera aspekter av vardagslivet såsom att upprätthålla rutiner, relationer och det handlingsutrymme vuxna individer förväntas ha. Avhandlingen väcker vidare frågor om privatlivets gränsdragningar, normer kring feminina förväntningar samt hur autonomi upprätthålls och utmanas genom klass, kön, ålder och rasifiering.

Länk till avhandlingen i DiVA

Läs mer om Lenita Kefala och hennes forskning