Tidsligheter (2024)

Antologier, Event, Publikationer, ,

I Tidsligheter vrider och vänder tretton forskare från Finland och Sverige på begreppet tid i barn- och ungdomslitteratur. Här analyseras bland annat berättelser om städning, klimatkrisens avtryck, tidsmarkörer i Greta Thunbergs mem, temat tid i litteraturundervisningen och bilderböcker som utmanar vuxenvärldens punktlighet.

Bokens redaktörer är Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren och Pia Ahlbäck. Omslag: Jenny Lucander.

Köp boken i din närmaste bokhandel eller läs e-boken gratis på sls.fi: https://www.sls.fi/publications/tidsligheter/

Lanseringsevent 26 mars på riddaregatan i Helsingfors:

Tidsligheter och ekokritik i barnlitteratur

Arkivarie vid Ájttes arkiv

Utlysningar
Ájttes arkiv, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, söker en arkivarie:
I Ájttes arkiv finns arkivalier som rör den samiska kulturen och fjällregionen. Många enskilda arkiv samt ämbetsarkiv och en kopiesamling. Materialet består av allt från dokument, brev och artiklar till bilder, föremål, ljud, och film.
Kom och jobba i en inspirerande miljö tillsammans med oss!
Plats: Jokkmokk
Sista ansökningsdag 2 april.

Public defence with Paul Sherfey: Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms (2024)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Event, Publikationer, , ,

Paul Sherfey defends his thesis ”Cultivating Responsible Citizenship: Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”

When? 22 March 2024 15:00-17:00

Doctoral thesis: ”Cultivating Responsible Citizenship:
Collective Gardens at the Periphery of Neoliberal Urban Norms”
Research area: Historical Studies
Research school: The Baltic and East European Graduate School (BEEGS)
External reviewer: Katarina Saltzman, docent in Ethnology , Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Language: English

Abstract
As the growing human population becomes concentrated in urban environments across the globe, these environments have increased in both overall population and population density (OECD, 2020). Consequently, political debates and social movements concerned with urban planning and land use have become ever more pertinent. One way of problematising and scrutinising dominant rationales of urban land use is to examine in them in relation to activism and collective action by which they are challenged.

Among the many such examples available are what proponents in some countries refer to as collective gardens, a subset of community gardens distinguishable by their explicit emphasis on collective management and publicly oriented educational and cultural programming – typically with an expressed intent or mission involving social change and environmental stewardship (cf. Rosol, 2006; Villace, Labajos, Aceituno-Mata et al., 2014). Geographically situated in social environments shaped by capitalism, they can be considered pericapitalist places, “simultaneously inside and outside capitalism” (Tsing, 2015, p. 63) to the extent that their use of urban land and collective forms of social organisation appear inconsistent with the proclivity towards privatization and a free-market economy characteristic of neoliberal capitalism (cf. Mouffe, 2018). Studying collective gardens in relation to neoliberal capitalism thus has implications for understanding how these places represent political forms of sensemaking, expressing grievances and demands that respond to the dominant political-economic context of contemporary urban life.

Based on this understanding, the aim in this study is to explore discourses about what collective gardens signify politically as places where alternative norms of urban life are nurtured. What sense of place can be understood to be nurtured in relation to collective gardens, and what does this convey about citizenship and experiences of urban life in the context of neoliberal capitalism? This question is investigated through the application of a political discourse framework, supplemented by discursive theories of aesthetics, narratives, and sensemaking to learn about the meanings attributed to collective gardens and how these are constituted in relation to their social contexts. The aesthetics of collective gardens are explored through multi-sited research undertaken at gardens across Germany and Sweden, in order to analyse how the materials and design of these gardens reimagine urban space.

The study then turns to individual case studies in both nations to explore a range of narratives – first to understand how the history of each garden sets up a problem that is solved by the establishment of the garden, and later to analyse how each garden is situated in discourses about contemporary urban development, as well as work and social life. Through these multiple perspectives on the construction of their meaning and relevance as places of political activity, the study offers an interpretation of how collective gardens represent a particular ethos of democratic citizenship through the social critiques being fostered in these places. Additionally, it provides an exploration of complex relationships and different interpretations of responsibility, whereby collective gardens can be seen to resist neoliberal capitalist rationalities while also fulfilling or contributing to their objectives.

Read more about the event here

The thesis can be found in diva-portal

Inbjudan till skribenter: Suomen Museo-Finskt Museum 2024

Call for papers - tidskrifter

INBJUDAN TILL SKRIBENTER 2024 

Kom med och skapa en vetenskaplig publikation som överskrider sedvanliga klassificeringar: vi söker skribenter till Finska Fornminnesföreningens årsskrift Suomen Museo-Finskt Museum 2024!

SM-FM som grundades år 1894 publicerar vetenskapliga artiklar med kollegial granskning samt översikter, bok- och utställningsrecensioner, reseberättelser, intervjuer och aktuella bidrag inom arkeologi, etnologi, konsthistoria och museologi – på alla inhemska språk.

***

Temat för år 2024, Inflytelserika museum, inbjuder författare att utforska och granska museernas inflytande som en samhällelig och forskningsmässig förändringskraft samt som en både kollektiv och individuell resurs.

Museer har alltid påverkat såväl människor som samhället, både medvetet och omedvetet. Museer och vetenskapscentra har förknippats med idealet om neutralitet, även om deras verksamhet bygger på uppfattningar och mångskiktade val om vilket slags arv som är värt att vårda.

Under de senaste åren har museipolitiska program och kulturarvsstrategier styrt museer till att öka sin samhälleliga påverkan. Å andra sidan har vetenskapscentra och vetenskapliga museer åtagit sig uppgiften att bygga upp det nationella vetenskapliga kapitalet och att presentera vetenskapens arv för att stärka demokratin. Vad innebär detta i praktiken? Vad borde museer och vetenskapscentra påverka? Vilka medel har dessa institutioner till sitt förfogande? Var går gränsen mellan påverkan och manipulation?

***

ERBJUD OSS ett artikelförslag som förmedlar ny kunskap eller välgrundad spekulation om påverkans och inflytandes koppling till museernas och vetenskapscentras mångfacetterade uppdrag och uppgifter eller till en utställning som institution och presentationsverktyg.

Din forskningsartikel kan besvara teoretiska, doktrinära eller empiriska frågor eller bilda en syntes som diskuterar tidigare forskning som en analytisk översikt av forskningslitteratur och begrepp. Förutom forskningsartiklar kan du också erbjuda en översikt eller en argumenterande essä.

Skicka din artikelidé och en sammanfattning i word-format (cirka 200 ord) till huvudredaktör Johanna Enqvist (johanna.enqvist@heureka.fi) senast den 17 mars 2024. Beskriv i följebrevet vilken av ovan nämnda kategorier du erbjuder din text till presentera i sammanfattningen 1) en preliminär titel; 2) minst en forskningsfråga; 3) tre huvudsakliga forskningsbegrepp eller nyckelord och 4) en kort beskrivning av analysmetoder, granskningsperspektiv eller teoretiskareferensram. Inkludera också 5) en kort förteckning (2–4 titlar) över den viktigaste källitteraturen och 6) en kortfattad skribentpresentation med kontaktuppgifter.

Därutöver publicerar vi lectio praecursoria, bok- eller utställningsrecensioner, aktuella inlägg, nekrologer och reseberättelser, även utanför temat.

***

VI ERBJUDER våra skribenter vägledning och stöd när det gäller skrivande, kollegial granskning, språkhantering och utveckling av det egna vetenskapliga uttrycket. Vår empatiska och interaktiva redaktionella process hjälper att sätta ord på idéer och argument. Med vårt stöd definierar forskningsartiklarnas skribenter sina centrala forskningsbegrepp i Vetenskapstermbanken i Finland (Tieteen termipankki) om så önskas.

TIDTABELL FÖR ARTIKLAR 2024

  • senast 17.3.: artikel- och översiktsförslag till huvudredaktören
  • senast 28.3.: information om godkännande av förslag
  • maj 2024: begreppverkstad
  • juni 2024: skrivverkstad
  • senast 4.8.: ärdigt manuskript inklusive illustrationer insänds
  • senast 8.9.: refereegranskning färdig och respons till skribenterna
  • senast 6.10.: insändning av färdig artikel i vilken refereegranskarnas / redaktionens kommentarer tagits i beaktande
  • oktober–december 2024: redaktionellt arbete
  • januari–februari 2025: layout och tryckning

Översikter och essäer bedöms inom redaktionen, fullständiga manuskript (upp till 20 000 tecken inklusive mellanslag) kan skickas in fram till 4 augusti 2024.

Årsboken utges i pappersform och publiceras samtidigt öppet på journal.fi-portalen. SM – FM använder Vetenskapliga samfundens delegations märke för kollegialt granskade publikationer och är för närvarande av Publikationsforumet godkänd som en vetenskaplig publikation på nivå 1.

SLS: Medel för forskningsprojekt och översiktsprojekt

Utlysningar

Medel kan sökas för 1–4-åriga projekt och summan kan uppgå till högst 600 000 € för forskningsprojekt och till högst 500 000 euro för översiktsprojekt. Projekten startar 2025.

Projekten ska beröra det svenska i Finland och vara relaterade till humaniora eller samhällsvetenskaper.

Ansökningar lämnas in via SLS webbtjänst som är öppen 1–28.3.2024.

Läs anvisningarna för ansökan och informationen om SLS projektfinansiering noggrant.

CFA: Culture Unbound special issue on Digital Cultural Heritage, AI, and Authenticity

Calls for abstracts, ,

Call for Abstracts

Culture Unbound special issue on Digital Cultural Heritage, AI, and Authenticity

In this special issue, we seek to explore the opportunities provided by tools associated with artificial intelligence (AI) for the protection, preservation, promotion, and regeneration of digital cultural heritage. The application of AI tools ranges from image restoration and generation to the identification and classification of artifacts as well as analysing their material properties, the use of language processing for document analysis or the virtual reconstruction and simulation of interactive experiences, among others.

In particular, the pattern recognition abilities of AI tools such as machine learning and deep neural networks offer potential opportunities for representing heritage objects and landscapes that are on the verge of being lost. In this sense, AI facilitates the creation of new digital objects, filling in the gaps in partial digital representations by predicting the most probable missing piece. In a similar vein, generative AI systems have the capability to generate images by extracting statistical patterns from existing datasets.

The utilisation of AI applications in the field of cultural heritage, raises many issues relating to truthful representations where the employed deep learning algorithms create new representations simply based on training data, statistical predictions, or discriminators. A crucial question is also how AI representations tie into the plurality of conceptualisations of authenticity within the many heritage ontologies in which diverse groups of people place specific significance and value on cultural heritage. At the same time as AI could provide opportunities to regenerate lost heritage, its tools could be used to produce convincing fakes including false claims to authenticity and origin that may be perceived as culturally and spiritually offensive.

For this special issue we are looking for contributions that further the stance of the culturally mediated nature of authenticity and take account of the ways in which authenticity no longer can be apprehended solely as a human enterprise as the input is determined by more-than human (artificial) actors. This entanglement of human and more-than-human agencies prompts a problematisation of human control and anthropocentrism that has been the driving force for both heritage and AI regulation. Understanding and implementing AI in an ethical way thus requires new interdisciplinary inquiries, among others, into culture, economics, law, and AI tools such as machine learning models.

We are also looking for contributions from the field of communication studies including for example collaborative efforts between the quadruple helix actors, technology acceptance models (TAM) and citizen engagement methods. This evolving research field addresses challenges posed by technological advancement, ethical considerations, communication, and community engagement and invites a political, ethical and legal debate that can guide the responsible use of AI technologies in the preservation and representation of cultural heritage with social, economic and cultural impacts.

Elaborating on issues concerning authenticity in the use of AI for preserving cultural heritage, in this special issue, we invite contributions from all relevant fields and disciplines. Multidisciplinary approaches are particularly welcome.

Important dates:

30 April 2024: Submission of initial Abstract (max 500 words)

31 May 2024: Decisions on abstracts and call for full paper

15 Nov 2024: Deadline for full-article submission

Theme for Elore 2/2025

Tidskrifter

Elore is looking for suggestions for a theme for the issue 2/2025

Elore on kaksi kertaa vuodessa ilmestyvä folkloristiikan ja lähialojen verkkolehti (JUFO 2), jota julkaisee Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. Eloren julkaisukielet ovat suomi ja ruotsi. Artikkelien toimittamisessa käytetään asiantuntija-arvioijia. Vuoden 2025 toinen numero ilmestyy joulukuussa.

Teemanumero kokoaa yhteen valittua aihetta käsitteleviä vertaisarvioituja artikkeleja (vähintään kolme, pituus 6000–8000 sanaa), ja sisältää myös teemanumeron toimittajien kirjoittaman saatteen. Teemanumeroon voi sisältyä myös katsausartikkeleja, hanke-esittelyjä tms. Teemanumeron kirjoittajien valinta voidaan toteuttaa joko avoimena kirjoituskutsuna tai kutsumalla kirjoittajiksi aihealueen asiantuntijoita.

Teemanumero toimitetaan yhteistyössä lehden päätoimittajien kanssa.

– Päätoimittajat vastaavat referee-menettelyyn tarjottujen artikkelien arviointiprosessista (etsivät arvioijat ja hoitavat yhteydenpidon kirjoittajiin prosessin aikana) sekä kirjoittavat pääkirjoituksen.

– Teemanumeron toimittajat vastaavat

kirjoittajakutsun lähettämisestä tarvittaessa
arviointiin lähetettävien käsikirjoitusten valinnasta
ei-referee artikkelien kommentoinnista ja arvioinnista
teemanumeron johdannon laatimisesta
Numerossa voidaan julkaista myös teeman ulkopuolisia artikkeleja ja katsauksia, joiden toimituksesta vastaa Eloren artikkelitoimitus.

Lähetä ehdotuksesi teemanumerosta Eloren päätoimittajille (pihla.siim(at)ut.ee ja tuukka.karlsson(at)helsinki.fi) viimeistään 15.3.2024.

Teemanumeroesityksestä tulisi käydä ilmi seuraavat tiedot:

teemanumeron otsikko
vierailevien toimittajien nimet, organisaatiot ja yhteystiedot
kuvaus ehdotetusta teemasta ja sen ajankohtaisuudesta
lista mahdollisista teemanumeroon tulevista artikkeleista (jos jo tiedossa)
Päätoimittajat tekevät päätöksen teemanumerosta huhtikuun aikana toimituskuntaa kuultuaan. Teemanumeron aikataulusta sovitaan tarkemmin toimittajien kanssa, mutta artikkelikäsikirjoitusten tulisi olla valmiita arviointikierrokselle viimeistään elokuun 2025 lopussa.

ARV -Nordic Yearbook of Folklore 79 (2023)

Tidskriftsnummer

The newest issue of ARV – Nordic Yearbook of folklore nr 79 – 2023 can be found at Kungliga Gustav Adolfs Akademiens website.

Articles published are:

Niina Hämäläinen: Schizophrenic Identity and Other Gender Issues
in Finnish Folklore Studies

Marleen Metslaid: Helmi Kurrik: A Female Ethnologist Behind the
Scenes

Anu Kannike, Ester Bardone and Marleen Metslaid: Estonian
Ethnologist Aliise Moora: A Female Researcher’s Adaptation and
Professional Fulfilment in a Changing Society

Dagrún Ósk Jónsdóttir: “She Did Not Want a Husband, and Least
of All This One”: Marriage and Gendered Power Relations in
Icelandic Folk Legends

Therese Foldvik, Mari Ringnes Gløtberget and Line Esborg:
Mapping Female Folklore Collectors in the Norwegian Folklore
Archives

Lene Halskov Hansen: “I ukultiverede nordboere ved ikke hvad
rytmer er”: Musiketnolog Birthe Trærups feltarbejde i
eks-Jugoslavien, 1954-1976

Anders Gustavsson: Nils-Arvid Bringéus as a Folklorist

The issue also includes several book reviews.