Senior researcher position at Institute of Ethnology of the Czech Academy of Sciences

For the project Migration and Us

Project: Migration and Us: Mobilities, Refugees and Borders from
the Perspective of the Human Sciences

Working Group: Language, Race and Lived Experience of Migration

Institute of Ethnology of the Czech Academy of Sciences, Prague, Czech Republic

SENIOR RESEARCHER POSITION 0,2 FTE

RESEARCH PROJECT

The larger project is funded by the Czech Operační Program Jan Amos Komenský (OPJAK) and this particular Working Group is led by Dr. Stephanie Rudwick.

POSITION 0,2 FTE

This  0.2 FTE SENIOR RESEARCHER position is for one year, with the possibility of extending the contract to and additional three years (4 years total).

Starting date is the 1st March 2024, or earlier if possible. We expect the successful candidate to contribute to the academic writing efforts of the team members and oversee publication activities of the team but we also welcome sole-authored work on the broad topic of Language, Race and Lived Experience of Migration.

Read more here

Last day to apply 15 January 2025

Førsteamanuensis/ førstelektor/ høgskolelektor i interkulturelle studier ved NLA Høgskolen

NLA Høgskolen lyser ut en fast og en midlertidig stilling i interkulturell kompetanse ved NLA Høgskolen. Avdelingen ønsker å øke den faglige kompetansen innen sosialantroplogi, sosiologi, kulturstudier, interkulturelle studier, mangfoldsstudier e.l. Erfaring med undervisning- og forskning om mangfold og flerkulturalitet i en nordisk kontekst, og/eller nettpedagogikk vil være en fordel, og undervisnings kompetanse i inklusjons- og eksklusjonsprosesser.

Vitenskapelig ansatte ved NLA Høgskolen skal være aktive i forskergrupper.

Søknadsfrist: 15. januar 2025

Les mer

Elore Vol 31 Nro 2 (2024) Veden perintö

Nytt nummer av Elore ute nu! Tema Vatten och arv. Redaktörer för temanumret är Outi Fingerroos och Riina Haanpää. Artiklarna behandlar vattenarv och vattenrelaterade traditioner ur olika perspektiv.

Bland artiklarna hittas allt från studier av livet i skärgården vintertid utifrån brev och dagböcker, till vattnets inverkan på upplevelsen av att vandra i våtmarker – vattnet ger möjlighet till avslappning, men bidrar också till rädsla.

Därtill innehåller numret en omfattande bibliografi över publikationer i anslutning till temat.

I numret publiceras också Sofia Wanströms Lectio praecursoria ”Tal och tystnad kring sexuellt våld”

Vesi on keskeinen osa suomalaista sielunmaisemaa, ja siihen liittyy runsaasti ylisukupolvista perinnettä, joka ilmenee muistissamme ja kulttuuriperinnössämme. Kimmokkeena Veden perintö -teemanumerolle on Suomen Vesistösäätiön nelivuotinen Vesi vanhin voitehista -hanke (2021–2024), jossa melkein kaikki teemanumeron kirjoittajista olivat mukana tutkijoina tai taiteilijoina. Kirjoittajat yhdistävät veden perinnön teksteissään sosiaaliseen, kulttuuriseen ja historialliseen näkökulmaan. Veden perintö on osa meitä paikallisesti, traditioiden välityksellä, kehollisesti ja oman elämämme kannalta merkityksellisissä hetkissä. Siinä on kyse veden kulttuureista ja veteen kohdistetuista kulttuurisista katseista tässä hetkessä. Neljän teema-artikkelin lisäksi numeroon sisältyy teemaan liittyvä bibliografia.   Teeman ulkopuolisissa artikkeleissa tarkastellaan itkua avainmuistona lapsuuden köyhyyskokemuksiin, muistaa-verbin käyttöä kansanedustajien muistitietohaastatteluissa, sekä eeppisen runolaulun uutta luovaa muuntelua. Katsausartikkelissa syvennytään juhannuskokkojen historiaan.

Teemanumeron vastaavat toimittajat: Outi Fingerroos ja Riina Haanpää.

Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet (2024)

Redigerad av Fredrik Nilsson och Kasper Westerlund

I boken Maritim folktro. Sägner, myter och liminalitet vänder författarna blicken mot berättelser om villeldar, vrakplundring, äventyrliga myterier och överjordiska väsen. Läsaren får stifta bekantskap med Havsfrun, Storsjöodjuret i Jämtland och skeppsråttornas kulturella laddning, men också myter om nedgrävda silverskatter, ökända vrakplundrare och maritima dopriter. Boken belyser hur det maritima landskapets oberäknelighet bemästrades genom magiska åtgärder, besvärjelser och spektakulära berättelser om förflutna händelser. Numera förefaller det maritima landskapet förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter, undervattenskameror och en mängd andra tekniska hjälpmedel. Men innebär detta att maritima landskap inte längre rymmer magiska, mytiska dimensioner? Författarna hyser en förhoppning om att boken ska inspirera till mer forskning om det förtrollade och förtrollande maritima landskapet.

Volymen omfattar redaktörernas inledning, fem referentgranskade artiklar och en redaktionellt granskad essä.

Medverkande: Mikko Huhtamies, Dag Hundstad, Sanna Händén-Svensson, Ulla Kallberg, Lena Marander-Eklund, Fredrik Nilsson, Christer Westerdahl och Kasper Westerlund.

Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 38, Åbo 2024

Boken kan köpas i Åbo Akademis webbshop, eller läsas i publikationsarkivet doria

Budkavlen 2024: Tradition och förändring

Nyaste numret av tidskriften Budkavlen har publicerats. I numret skriver Susanne Nylund Skog om hur föreställningar om ett traditionellt svenskt midsommarfirande förhandlas bland svenskar på Mallorca. Kristina Öhman belyser hur ungdomar under 1990-talet prövade nya kommunikativa uttrycksformer och Sofia Wanström visar hur uppropet Dammen brister etablerade en arena där kvinnor kunde berätta om sexuella övergrepp på sätt som delvis utmanade traditionella berättargenrer.

CFP: Landskap och kulturarv – Maisema ja kulttuuriperintö. Kalevalasällskapets årsbok 105 – Kalevalaseuran vuosikirja 105

 

Vad är (ett) landskap? Då landskap tidigare förstods som något passivt i bakgrunden, betonas idag ofta landskapets agens, i synnerhet inom kulturarvsdiskurser. Geografen Denis Cosgrove har beskrivit ”landskap” som ett synsätt format av ideologi. Världen representeras följaktligen visuellt genom kartor och avbildningar. Denna aspekt är framträdande i hur landskap, konkreta såväl som abstrakta, har haft en nyckelroll i skapandet av nationella och etniska identiteter. Typiskt för dessa landskap är att de är symboliskt laddade och anses representera nationens egenskaper.

Men landskap inte bara utgör kulturarv, de producerar aktivt kulturarv.

I årsbok 105 vill vi undersöka olika sätt på vilka landskap ges betydelse och hur landskap upplevs och gestaltas, både symboliskt och i interaktioner i vardagslivet. Landskap framställs inom ett brett spektrum av olika projekt och processer, både i relation till mänskliga aktiviteter och uppfattningar och i relation till varandra. Vi välkomnar särskilt årsbokbidrag som behandlar landskap som kulturarv, ideologi och föreställningsvärld.

Kalevalasällskapets årsbok är en referentgranskad vetenskaplig publikation som utkommer årligen i både tryckt form och som OA-version. Den ges ut av Finska Litteratursällskapet (SKS). Årsbok 105, som utkommer 2026, är den första tvåspråkiga (finska-svenska) publikationen i årsbokens över 100-åriga historia. Redaktörer är Niina Hämäläinen från Kalevalasällskapet och Susanne Österlund-Pötzsch från Svenska Litteratursällskapet.

Kirjoituskutsu / CFP: Maisema ja kulttuuriperintö – Landskap och kulturarv. Kalevalaseuran vuosikirja 105 – Kalevalasällskapets årsbok 105

SUOMEKSI:

Mikä on maisema? Aiemmin maisema miellettiin passiiviseksi, mutta nykyään erityisesti kulttuuriperintödiskurssissa korostetaan maiseman toiminnallisuutta. Maantieteilijä Denis Cosgrove luonnehtii ”maisemaa” ideologian muovaamaksi ”näkemistavaksi”. Maailmaa esitetään kartoittamalla ja kuvaamalla, ja sekä konkreettiset että abstraktit maisemat ovatkin olleet keskeisessä roolissa kansallisen ja etnisen identiteetin rakentamisessa. Tyypillisesti nämä maisemat ovat symbolisesti latautuneita ja niiden koetaan edustavan kansakunnan ominaisuuksia.

Maisemat eivät kuitenkaan vain ole kulttuuriperintöä, niiden avulla aktiivisesti tuotetaan kulttuuriperintöä.

Kalevalaseuran vuosikirjassa 105 tutkimme maiseman toiminnallisuutta: erilaisia ​​tapoja, joilla maisema koetaan, esitetään ja tuotetaan symbolisesti ja käytännössä. Maisemat aktuaalistuvat erilaisissa projekteissa ja prosesseissa niin suhteessa ihmisen toimintaan ja käsityksiin kuin yhteydessä toisiinsa. Erityisesti toivomme vuosikirjaan artikkeleita maisemista kulttuuriperintönä, ideologiana ja kokemuksena.

Lue laajempi kirjoituskutsu täältä.

Kalevalaseuran vuosikirja on vertaisarvioitu tieteellinen julkaisu, joka ilmestyy vuosittain sekä painettuna etta OA-versiona. Sen kustantaja on Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS). Vuonna 2026 ilmestyvä vuosikirja numero 105 on ensimmäinen kaksikielinen (suomi-ruotsi) teos vuosikirjan yli satavuotisessa historiassa. Sen toimittavat Niina Hämäläinen Kalevalaseurasta ja Susanne Österlund-Pötzsch Svenska Litteratursällskapetista.

CFP Anthropology of Foods: Extreme foods

For this call, we suggest the concept of extreme foods, to explore foodstuffs and eating practices that in certain situations and contexts, for different reasons and in different ways, are pushed to the margins of the mainstream, while yet held symbolically important (Matejowsky 2013). By making what is perceived as extreme elements our focal points when studying food and eating practices (Veeck 2010; Rozin 1999) we wish to make boundaries visible: geographical, cultural, political, emotional and artistic. We move our attention to the verge of things.

We understand food in all its forms as an expressive part of human life, connecting to questions of belonging and identity. The food’s trajectory and status as extreme and symbolically important hinges on several social and cultural implications. The choices and practices of eating seem to articulate sameness and otherness in complex ways (Fischler 1988; Schram 2011). Food and eating emerge as deeply meaningful, establishing, jelling, or challenging boundaries (Julier 2004). By being situational and susceptible to time, food and food making are in flux, never neutral, but questions of power (Jones and Long 2017).

The call suggests a discussion of such foods from a cultural analytical point of view, which includes, but is not limited to, seeing food and meals as performative aspects of human life (Kirshenblatt-Gimblett 2015) as expressions of belonging and symbols of heritage (Enson 2014), and as part of larger narratives of identity and belonging (Bowman et al 2015).

The definition of what constitutes extreme food will vary across food cultures and is highly individual (Veeck 2004), may include spicy and pungent tastes and smells, rare or unusual foodstuffs, as well as foods that are culturally taboo or considered unsafe and nonfamiliar. In other instances, it is the procurement of foodstuffs itself that is considered extreme and boundary-breaking, such as in the cases of poaching or freeganism. Often, the food has moved beyond its materiality and transformed into other playful iterations and artistic practices (Gradén 2024).

For instance, different kinds of fish enhanced with their strong smell and taste are part of Nordic identity. The putrid-smelling surströmming of Sweden, the ”stinky” lutfisk consumed and played with among Nordic Americans (Gradén 2003), and the pungent and salty rakfisk of Norway: all represent foods that are larger-than-life in the stories told about them and the ritual surrounding their consumption. They may represent nostalgia and childhood memories; their eating may resemble masculine initiation rituals (Reeser & Gottzén 2018), or the extreme foods may be a way of showing outsiders ”who we are” (Tolgensbakk 2018; Eckersley 2019). Who decides what foodstuffs mean and what they represent? (Jones and Long 2017) In Sudan, the tarkin (meluha) fish are prepared like the Norwegian rakfisk and are an essential part of Nubian national identity. The odorous character begs to explore why extreme foods lend themselves well to symbolic use and become heritage foods.

Our call builds on the interesting conversations at the 2023 SIEF (International Society for Ethnology and Folklore) panel titled ”Stinky Fish & Other Liminal Foods.” A question emerged: «How can we understand these larger-than-life foods and the stories, performances, rituals, and play surrounding their consumption?». For this special issue, we welcome papers that discuss, e.g. :

  • the use of perceived extreme heritage foods in museums and heritage tourism;

  • the use of specific extreme foodstuffs in the identity work of groups or in (re)presenting groups;

  • gendered aspects of extreme foodstuffs and extreme eating;

  • the ritualized performance of extreme foods as part of shaping migration heritages.

Deadlines

Abstracts: February 1st 2025

Abstracts of max. 12 lines, with max. 5 keywords, in English, should be sent to ida.tolgensbakk(at)norskfolkemuseum.no and lizette.graden(at)kultur.lu.se by February 1st 2025.

Full articles: June 31st 2025

In English, max. 8000 words including notes and bibliography, following AoF editorial norms (https://journals.openedition.org/aof/6899) will be expected before June 31st 2025.

Intermittenta anställningar som timlärare i etnologi vid Umeå Universitet

Intermittent anställning innebär att du kan bli erbjuden anställning under enstaka kortvariga anställningstillfällen under en ramperiod. Anställningstillfällena tidsbegränsas med stöd av LAS 5 § 1 p.

Att stå till förfogande på detta sätt innebär att ett nytt anställningsförhållande inträder vid varje tillfälle du erbjuds och tackar ja till arbete.

Vi söker nu 3 till 5 medarbetare som kan arbeta under ramperioden 2025-01-21 till 2025-06-30 om behov inom verksamheten uppstår.

Arbetsuppgifterna består av campusbaserad undervisning, seminarieledning, handledning och nätundervisning på grundnivå samt tillhörande utbildningsadministration. Undervisningen sker i etnologi på fristående kurser, program samt lärarutbildning

Sista ansökningsdag 2 januari 2025

Läs mer här

Call for papers and posters for NEFK 2025

NEFK 2025 – Nordic 2.0 and beyond

The call for papers and posters for NEFK 2025 – is now open!

CFP (papers och posters) till NEFK 2025 är nu öppen!

More information on the website. Mer information på hemsidan.

Theme: Nordic 2.0 and beyond (in Swedish below)

The 36th international Nordic Ethnology and Folklore Conference will take place 11–14 June 2025 in Turku, Finland.

It is time to meet again at the Nordic Ethnology and Folklore Conference. The 36th edition of the conference aims to reconnect with the roots of NEFK. We therefore invite all Nordic scholars, and scholars of the Nordic, to Turku/Åbo in Finland to expand our horizons once more.

We invite proposals for panels, posters, workshops, and roundtable discussions that explore contemporary perspectives on culture, cultural identities, representations, and socio-cultural changes in the Nordic region and beyond. How do we approach everyday life, traditions, history, and futures in times of migration, fluctuating borders, environmental change, and artificial intelligence? What is the role of academic scholarship, archives, museums, and art in problematizing identity policies, heritage, and power in contemporary societies? What kind of methodological challenges are we facing as we analyse society, including its values, conflicts, and inconsistencies?

The Nordic region is frequently viewed as a model welfare society. However, what is meant by referring to the Nordic, both historically and presently? Is it a geographic region, an imagined community, a way of life, or a theoretical framework? Finally, what could Nordic 2.0 and beyond be and become? Let us explore these and other questions together!

***

Tema: Nordic 2.0 and beyond

Den 36:e Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen äger rum 11–14 juni 2015 i Åbo, Finland.

Det är återigen dags att träffas på den Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen och denna gång återknyter vi till NEFK:s ursprung. Vi bjuder därför in alla nordiska kollegor, och de som forskar om Norden, till Åbo, Finland.

Vi välkomnar förslag på paneler, postrar, workshoppar och rundabordssamtal som diskuterar samtida perspektiv på kultur, kulturella identiteter, representationer och sociokulturella förändringar inom och utanför Norden. Hur närmar vi oss vardagsliv, traditioner, historia och framtid i tider av migration, fluktuerande gränser, klimatförändring och artificiell intelligens? Vilken roll spelar akademisk forskning, arkiv, museer och konst i problematiseringen av identitetspolitik, kulturarv och makt i samtida samhällen? Vilken typ av metodologiska utmaningar står vi inför när vi analyserar kulturella processer, värderingar, konflikter och inkonsekvenser?

Vid sidan om denna breda ansats ser vi konferensen som en möjlighet att problematisera Norden som koncept, idé och praktik. Vad menas med Norden, både historiskt och i nutid? Är det en geografisk region, en föreställd gemenskap, en livsstil eller något helt annat? Slutligen, vad skulle Norden 2.0 kunna vara och bli? Låt oss utforska dessa och andra frågor tillsammans!

Associate professor or tenure-track assistant professor in European Ethnology at University of Copenhagen

The Saxo Institute, Faculty of Humanities, University of Copenhagen (UCPH) invites applicants for a position as associate professor or tenure-track assistant professor in European ethnology. The position is available from 1 September 2025 or as soon as possible thereafter.

We are looking for a promising and ambitious candidate with a dynamic profile in the cultural history of everyday life in Northern Europe and/or the lived transformations of the concepts of Europe and Europeanness in light of historical and contemporary challenges.

Read more here

The deadline for applications is 29 January 2025, 23:59 CEST.