Public defence Johanna Latva: Hiuksetko naisen kruunu? Suhtautuminen naisten kaljuuteen ja naisten kokemukset hiuksettomuudesta Suomessa (2025)

Disputationer, Doktorsavhandlingar, Publikationer,

FM Johanna Latva will publicly defend her doctoral dissertation Hiuksetko naisen kruunu? Suhtautuminen naisten kaljuuteen ja naisten kokemukset hiuksettomuudesta Suomessa (Is the hair a woman’s crown? Attitudes towards women’s baldness and women’s experiences of hairlessness in Finland) at the University of Turku on Saturday, May 17, 2025, at 12:00 PM (University of Turku, Arcanum, Aava Lecture Hall, Arcanuminkuja 1, Turku).

The opponent will be Docent Hanna Ojala (University of Tampere) and the custos will be Docent Tytti Suominen (University of Turku). The event will be held in Finnish. The field of the dissertation is ethnology.

It is possible to participate remotely.

Read more here

The dissertation is available in the university’s publication archive: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-02-0088-6

Abstract in english:

Is the hair a woman’s crown? Attitudes towards women’s baldness and women’s experiences of hairlessness in Finland

This dissertation examines women’s experiences regarding baldness and the prevailing attitudes towards women’s hairlessness in the Finnish society and culture. The study explores women’s personal experiences of baldness and the public discourse around the matter. The research argues that being bald is still regarded as an abnormal and unbecoming of the gender, despite the increased exposure women’s baldness has gained in the 2000s.

The research material consists of responses to the Finnish Literature Society’s questionnaire regarding bald women as well as digitized newspapers from the collections of the National Library of Finland and Sanoma archives. The temporal context of the research is mainly from the 1990s to the 2020s. The research methods include close reading, thematic analysis, content analysis and cultural analysis. Ethnography and cultural analysis form the methodological foundation for the research. By focusing on the theoretical concepts of embodiment, gender and wellbeing the research contributes to the scientific and societal discussions on cultural health research, body normativity and dress studies.

The research considers both women who are bald by choice and those who have lost their hair due to illness such as alopecia areata or the side effects resulting from cancer treatments. The study confirms that women’s baldness has a strong influence on women´s identity and personal agency. Consequently, the research contributes to discussion on bald women’s life management and how they express their gender identity. Baldness can have an effect on one’s self esteem and relationships while also influencing the person´s clothing styles. It is also a source of various kinds of feelings ranging from shame and sorrow to pride and joy.

The dissertation demonstrates the crucial role of gender in how baldness is experienced and how it influences both the way bald people are encountered and the general attitudes towards baldness. The research also highlights the fact that the reasons behind one’s baldness have no significant influence on the attitudes towards the bald. However, baldness has received more exposure and acceptance over the last few years due to women’s own actions.

Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat (2025)

Antologier, Publikationer

The anthology Monikerroksinen maaseutu Arki, muistot ja mielikuvat is edited by Ville Pöysä, Helena Ristaniemi, Lauri Julkunen & Kaisa Vehkalahti.

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape.

There are many stereotypical perceptions of the countryside that have been passed down for decades. But what is life really like in sparsely populated areas in today’s Finland?

The multi-layered countryside delves behind the traditional rural imagery into people’s everyday lives and experiences, exploring how the countryside appears both as an everyday living environment and as a mental landscape. At the same time, it highlights the diversity of the countryside and sparsely populated areas, as well as the regional and cultural differences within the country.

Utilizing interviews, photographs, oral histories, and popular music, the work sheds light on themes that receive little attention in media discussions and are not captured by statistical data. For example, it highlights the lives of minorities in remote villages, the relationship of forest owners with their forests, and the maintenance of everyday security near the eastern border.

You can find the book here

Resilient Pastoralism : A Cultural Analysis of Navigating Climate Change, Modernity and the Development Industry in Northern Kenya (2025)

Doktorsavhandlingar, Publikationer, , , , , ,

Resilient Pastoralism : A Cultural Analysis of Navigating Climate Change, Modernity and the Development Industry in Northern Kenya is Billy Jones’s dissertation from the Department of Arts and Cultural Sciences at Lund University.

The thesis can be found here.

This thesis offers a cultural analysis of climate change, modernisation and sustainable development in the pastoral landscape of Baringo, Northern Kenya. For the majority of the pastoralists living there, life is defined by crippling poverty, ethnic violence and an increasingly erratic and unpredictable climate. In response, a growing number of people have moved away from the traditional reliance on communal pastures and started intensively farming grass on individual farms. Baringo has also been somewhat of a testbed for International Development projects over the past half century. The majority of these, however, have failed. This thesis explores the parallel histories of Baringo’s marginalisation in the national economy and by International Development organisations. What social, political and ecological processes in Kenya and the global economy have led to this marginalisation? In what ways are people using grass farming to help cope with droughts, flooding and economic insecurity? Why have these local adaptations been overlooked by development organisations? And why have so many projects failed to bring sustainable development to the region? The material to answer these questions has been gathered during fieldwork in Baringo, in collaboration with local researchers, through qualitative research methods including interviews, observations and archival research. It consists of fieldnotes, interviews with pastoralists and historical documents from development organisations. The research has been inspired by cultural theories on cultural landscapes and global cultural flows as well as postcolonial perspectives on modernisation and development. The main findings demonstrate that modernisation has contributed to increased poverty, land degradation and ethnic clashes in the region. They also show that grass farming is an inherently flexible mode of production which emerged out of traditional forms of pastoralism as a way to cope with these new hardships. The thesis has also highlighted that pastoralist economic models and ways of thinking have historically been overlooked in global development discourses. As global discourses are translated into tangible projects on the ground in Baringo, they often ignore local solutions, resulting in a landscape littered with abandoned project sites and invasive species.

Frågelista: singel, ogift, skild

Frågelista, Insamling, ,

Uppfattningar kring singelskap och personer som är singel har förändrats i takt med att samhället utvecklats och normerna kring kön och relationer förändrats. Idag finns det större utrymme att välja mellan olika typer av relationer och livsstilar, men kulturella normer kring könsroller och parförhållanden fortsätter att påverka hur singelskap förstås. Med denna frågelista undersöker vi hur du upplever ditt singelskap. Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att leva som singel, ogift eller skild? Hur påverkar normer och förväntningar–både dina egna och andras–hur du upplever att vara solo? Hur ser du på relationer, och vilka förväntningar har du på framtiden?

Frågelistan är skapad av det Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi. I egenskap av traditionsvetenskapligt arkiv genomför vi regelbundet insamlingar i form av frågelistor på teman som knyter an till traditionsvetenskapligt relevanta teman och/eller aktuella samhällsfenomen (Culturas insamlingsprinciper 2020).

Du kan skicka in dina svar fram till den 31.12.2025.

Läs mer och svara på frågelistan här

Forskardoktor i kulturanalys vid Åbo Akademi

Utlysningar

Åbo Akademi söker en forskardoktor i kulturanalys för perioden 1.9.2025–30.9.2026. Vid behov kan startpunkten skjutas fram något. Befattningen hör till ämnesklustret kulturvetenskap vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (FHPT) i Åbo.

Anställningen som forskardoktor är knuten till projektet Vardagens samexisterande penningpraktiker som undersöker pengars kulturella betydelse i det frambrytande kontantlösa samhället. Projektet är tvärvetenskapligt och baseras på etnografiska, kvalitativa metoder (huvudsakligen semistrukturerade intervjuer och till viss del observationer). Materialinsamling görs huvudsakligen på svenska i Finland och befattningen förutsätter närvaro i Åbo.

Syftet med projektet är att studera samexisterande penningpraktiker i vardagen och hur nya vanor och rutiner kring pengar utvecklas; undersöka hur risker och möjligheter relaterade till pengar hanteras genom vardagliga penningpraktiker; presentera en övergripande samtida bild av hur det kontantlösa samhället diskuteras och debatteras, samt; skapa ny kunskap om hur den kulturella betydelsen av pengar förhandlas i ett alltmer kontantlöst samhälle. Fältarbetet fokuserar fyra arenor: Hemma, detaljhandel, transport/resor och media

Sista ansökningsdag: 19 maj 2025, kl. 15:00 (UTC+3)

Läs mer här

Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid (2024)

Doktorsavhandlingar, Publikationer, ,

Sanna Händén-Svensson disputerade i Humanekologi vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet år 2024 med doktorsavhandlingen Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid

”Storsjöodjuret”, eller “The Great Lake Monster”, är ett undflyende fenomen i sjön Storsjön, belägen i landskapet Jämtland i norra Sverige. Denna avhandling i ämnet humanekologi undersöker hur det sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av detta svenska kryptid, eller “dolda djur”.

Syftet med studien är att visa hur detta vetenskapligt ännu ej validerade djur fungerar som en intressant representant för ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda.

I avhandlingen besvaras följande frågeställningar:
1.Vilka historiska och diskursiva skepnader har Storsjöodjuret getts genom historien, och hur är dessa relaterade till natur- och vetenskapssyn?
2.Hur berättar människor som säger sig ha sett Odjuret om upplevelsen, och hur kommunicerar berättelserna om relationen mellan människa och natur?
3.Hur framställs relationer till plats och landskap i materialet? Vilka natursyner ger dessa uttryck för?

Genom en utveckling av den humanekologiska triangeln till en analytisk kvadrat med natur, samhälle, gemenskap och den enskilda individen i hörnen, belyses hur relationerna mellan hörnen formas av natursyn, landskap, plats, samhälle, historia och kultur. Berättelserna om kryptider, där perspektiv på socioekologiska samband uttrycks, är ett underutvecklat område inom humanekologin. Tidigare forskning om kryptider och deras regionalt förankrade historia har främst fokuserat deras betydelse i lokal folklore (etnologi/antropologi), utredningar av det som observeras (zoologi/kryptozoologi och miljöhistoria) eller de människor som söker efter dem (sociologi, religionsociologi och turism). Denna undersökning går bortom dessa områden genom att inspireras av den svenske sociologen Johan Asplunds begrepp “tankefigurer”. Genom att utforska hur föreställningarna om detta specifika exempel förändras tillsammans med samhälle, och därmed fortsätter vara ett meningsfullt fenomen för människor, diskuterar detta projekt kraften hos dessa uppfattningar att inte bara ta form, utan också transformera. På detta sätt belyser studien även frågor om när, var och för vem Storsjöodjuret spelar roll.

Avhandlingen kan hittas här

RIG 3-4 2024

Tidskriftsnummer

RIG 3-4 2024 kan hittas här

INNEHÅLL

INTRODUKTION TILL ETT FOTOHISTORISKT ARKIVMATERIAL
Ingeborg Svensson

ORDNANDE OCH SAMMANSÄTTNINGAR
Lars Kaijser

MIGRERANDE KANONER
Simon Ekström

DEN VITA KÄPPEN – EN SOCIAL MATERIALITET
Maria Bäckman

ULLENS SINNLIGHET
Gurbet Peker

EN BÅT KOMMER LASTAD
Ingeborg Svensson

ANTECKNINGAR
UPPSALAETNOLOGER JUBILERAR Katarina Ek-Nilsson
ETISKT KÄNSLIGA SAMLINGAR Markus Idvall
FOLKHEMMETS LILLA PAPEGOJA Ingvar Svanberg

NYA AVHANDLINGAR
Sanna Händén-Svensson STORSJÖODJURET I ETT KALEJDOSKOP Anmäld av Bo Eriksson
Maria Björklund PSYKIATRI OCH PASTORAL MAKT Anmäld av Martin Gunnarson

RECENSIONER
Karin Hassan Jansson ATT FÄSTA SIG VID STATEN rec. av Birgitta Svensson
Henrik Edgren EN KUNGSÅDRA FÖR NATIONENS SAMHÖRIGHET rec. av Bert Mårald
Lena Marander-Eklund. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog (red.) VARDAGENS TRIVIALA ALLVAR OCH BERÄTTANDETS KRAFT rec. av Karin Gustavsson
Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén (red.) KAKELUGNEN I SVERIGE rec. av Henrik Ranby
Anders Björklund SKROTBILAR OCH GAMLA JÄNKARE rec. av Anders Telenius
Mats Trondman, Ragnhild Lekberg & Jonas Bjälesjö (red.) HULTSFREDSFESTIVALEN rec. av Sverker Hyltén-Cavallius
Märta Ramsten FRAMFÖR MIKROFONEN OCH BAKOM rec. av Karin Hallgren
Sven-Erik Klinkmann SKATAN OCH PINGVINEN rec. av Karin Gustavsson
Katarina Barrling VÄRLDENS MEST PROTESTANTISKA LAND rec. av Anders Gustavsson
Pia Lundqvist (red.) PLATS I STADEN rec. av Bert Mårald
Eddy Nehls NIETZSCHE. EN FILOSOF ATT TÄNKA MED rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Lilian Ryd & Johan Holmbom ”MAN FOR HEM OCH HÄMTADE SITT BJÖRNSPJUT” rec. av Olle Kejonen
Richard Tellström VARJE TUGGA ÄR EN TANKE rec. av Håkan Jönsson

NOTISER
Alf Arvidsson ”MATERIAL FINNS DET JU FÖR EN GAMMAL BERÄTTARE” rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Helene Ehriander och Corina Löwe (red.) FLICKBOKEN & FLICKORS LÄSNING rec. av Marie Steinrud

Hauntɘd: Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past

Forskningsprojekt

Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past (Hauntɘd) is a research project (2022-2025) funded by the Icelandic Research Fund and the University of Iceland Research Fund, hosted at the Faculty of Sociology, Anthropology and Folkloristics at the University of Iceland. The overall aim is to contribute to an understanding of how people ascribe meaning and give value to historic urban landscape and to analyse the kind of emotions and types of affective qualities that emerge through sensory engagement with places of the past.

Read more about the research project on the website: https://haunted.hi.is/

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologier, Publikationer

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.