Praktikplatser vid SLS hösten 2026

Vill du få en inblick i hur en vetenskaplig och kulturell förening bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen och det svenska kulturarvet i Finland – och samtidigt få värdefull arbetserfarenhet inom ditt studieområde?

Under hösten erbjuder SLS två praktikplatser för studerande vid universitet, högskola eller yrkeshögskola: praktikplats vid forskningen samt praktikplats vid redaktionen.

Sista dag för ansökan: måndag 4.5.2026.

Läs mer här

RJ Flexit 2026

Riksbankens Jubileumsfond utlyser varje år projektstöd till forskning i samverkan med organisationer inom privat, offentlig och ideell sektor.

Område: Humaniora och samhällsvetenskap
Ansökning öppnar: 13 april, kl 09:00
Ansökning stänger: 01 juni, kl 15:00
Söks av: Enskilda forskare, i samarbete med en organisation, båda med svensk anknytning
Beviljas för: 2–3 år
Beslut: 22 oktober
Projektstart: 1 januari–1 juli 2027

Kungl. Gustav Adolfs Akademiens lärarpris

Känner du till någon kreativ, motiverande, entusiastisk och kunnig lärare som inkluderar folkkultur i sin undervisning? En lärare som kanske har utvecklat nya metoder eller läromedel? Som aktivt har verkat för samarbeten med kulturarvsinstitutioner av olika slag? Eller som kanske varit särskilt bra på att knyta an till lokal kultur?

Kungl. Gustav Adolfs Akademien instiftar ett pris riktat till lärare vid grundskolor, gymnasier och folkhögskolor. Nominera gärna mottagare.

Det sista datumet att inkomma med nomineringar till 2026 års lärarpris är den 20 augusti.

Läs mer:
https://gustavadolfsakademien.se/lararpris

Stipendium för vistelse på Drakamöllan

Stipendium för vistelse på Drakamöllan – Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap

Vad är Drakamöllan?

På Drakamöllan, en gammal Skånegård på Österlen i södra Sverige, har det skapats en nordisk mötesplats för forskare och opinionsbildare. Forumet vill stärka de historiska banden mellan de nordiska länderna och skapa nya kontaktytor och plattformar över gränserna.

Drakamöllan erbjuder den idealiska inramningen för den som har behov av att fokusera på ett angeläget projekt, att ta sig an ett nytt område, slutföra en uppgift eller för skapande i vid bemärkelse.

En viktig del av vistelsen är de gemensamma måltiderna. Varje dag erbjuds frukost, lunch och middag. Inte minst kvällsmålet är tänkt som ett forum och en mötesplats där man utbyter tankar och idéer.

Vem kan ansöka?

Längre hunna forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper verksamma i Finland.
Opinionsbildare (författare, journalister, konstnärer, samhällspåverkare etc.) verksamma i Finland.

Vistelsen gäller 18.10-1.11.2026.
Ansökningen öppnar den 1 april på SLS webbplats

 

Postdoktorstilling ved Universitetsmuseet i Bergen, Avdeling for kulturhistorie

Ved Avdeling for kulturhistorie ved Universitetsmuseet, Universitetet i Bergen, er det ledig ei postdoktorstilling i arkeologi, etnologi, kunsthistorie eller sosialantropologi. Stillinga er for ein periode på tre år.

Om prosjektet/arbeidsoppgåver:
Vi ønskjer originale og ambisiøse prosjektforslag innan kunsthistorie, sosialantropologi, etnologi eller arkeologi. Forslag som kryssar faggrenser og har eit nyskapande, komparativt eller tverrfagleg perspektiv er særleg velkomne.

I 2025 feira Universitetsmuseet i Bergen sitt 200-årsjubileum, samstundes som det kulturhistoriske museumsbygget er mellombels stengt for omfattande renovering. Som del av førebuingane til gjenopninga av museumsbygget, ynskjer Universitetsmuseet å styrkje fokuset på nye og kritiske perspektiv både på museumshistoria og på framtida til samlingane: den samfunnsmessige betyding, den potensielle rolla dei kan spele i utdanning og korleis samlingane kan inspirere til innovasjon. Vi oppmodar til prosjekt som utforskar korleis eit «gammalt» museum, og den kulturarven som det tek vare på, kan bidra til aktuelle debattar om identitet, kulturarv, migrasjon, kulturelle møte og berekraft. Tilnærmingar kan til dømes handle om samlingane sin koloniale arv, etikken i samlepraksisar eller refleksjonar rundt breiare spørsmål om kva eit «nytt museum» kan bety som institusjonell og kulturell innovasjon.

Vi søkjer ein kandidat med dokumentert erfaring innan kulturarvsstudiar og/eller museumsstudiar. Likeins må kandidaten ha interesse for korleis samlingar blir oppretta, presenterte, tolka og rekonstruerte i nye og innovative former, anten visuelt, digitalt eller interaktivt. Vi ønskjer velkomne prosjekt med teoretiske ambisjonar, enten dei er forankra i ein disiplinær tradisjon eller engasjerer seg i digital humaniora. Likeins prosjekt med samfunnsrelevans, originalitet og kreativitet når det gjeld å tenkje nytt om samlingars rolle i dagens verd.

Som postdoktor skal du ta ei aktiv del i pågåande strategiske diskusjonar om framtida til museet. Dessutan vil du få høve til å samarbeide på tvers av fagområde, til å bidra til fornying av museet sin arbeidsmåte , og til å synleggjera ein leiande institusjon innan kulturhistorie.

Søknadsfrist: 26. april 2026

Les mer her

Damtidningar som kulturarv / Naistenlehdet kulttuuriperintönä 6 april 2026

Evenemang av Svenska Litteratursällskapet och Finska litteratursällskapet: Damtidningar som kulturarv / Naistenlehdet kulttuuriperintönä

Tid: 6.4.2026 17.00–19.00
Plats: Hörnet, Riddaregatan 5, Helsingfors / Ritarikatu 5, Helsinki
Länk till evenemangets Facebook-sida

Hur har damtidningar skildrat sin samtid – och vad berättar de om oss?
Under denna tvåspråkiga kväll samlas vi kring ett bord fyllt av tidningar från olika decennier. Tillsammans med forskarna Arja Turunen och Anne Niirainen samtalar vi om minnen och erfarenheter av damtidningar. Vi bekantar vi oss med tidningarnas innehåll och möjligheter till kreativt återbruk genom collage.
Evenemanget är öppet och ordnas på Hörnet, ett nytt utrymme för mindre evenemang på Riddaregatan 5. Vi erbjuder material för collagepysslet och bjuder också på dryck och lättare tilltugg.
Evenemanget är en del av Svenska litteratursällskapets och Finska litteratursällskapets pågående insamling av berättelser om damtidningar. Deltagare får gärna bidra med egna erfarenheter. Insamlingen görs i samarbete med forskningsprojektet Naisten asialla. Yhteiskunnan muutos ja feminismi suomalaisessa naistenlehdissä 1960–2000 (För kvinnors sak. Samhällsförändring och feminism i finländska damtidningar 1960–2000) vid Jyväskylä universitet.

//
Miten naistenlehdet ovat kuvanneet omaa aikaansa – ja mitä ne kertovat meistä?
Tule mukaan kaksikieliseen iltaan, jossa kokoonnumme pöydän ääreen tutustumaan eri vuosikymmenten lehtiin.
Tutkijat Arja Turunen ja Anne Niiranen keskustelevat osallistujien kanssa muistoista ja kokemuksista liittyen naistenlehtiin. Tutustumme sanomalehtien sisältöön ja luovan uudelleenkäytön mahdollisuuksiin kollaasien avulla.
Tapahtuma on avoin ja järjestetään Hörnetissä, uudessa pienempiin tapahtumiin tarkoitetussa tilassa osoitteessa Ritari­katu 5. Tarjoamme materiaalit kollaasiaskarteluun ja lisäksi juotavaa sekä pientä purtavaa.
Tapahtuma on osa Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran ja Svenska litteratursällskapetin käynnissä olevaa keruuta naistenlehtiin liittyvistä kertomuksista. Osallistujat voivat halutessaan jakaa omia kokemuksiaan. Keruu tehdään yhteistyössä tutkimusprojektin Naisten asialla. Yhteiskunnan muutos ja feminismi suomalaisessa naistenlehdissä 1960–2000 kanssa.

Nominera mottagare av pris från Brita Janckes fond för textilhistorisk forskning

Brita Janckes prisfond har till ändamål att belöna vetenskaplig forskning eller avancerade bevarandeinsatser inom det i vid bemärkelse folkliga textilhistoriska området genom utdelning av priser till enskilda personer eller projekt i Sverige eller övriga Norden.
Inom området textilhistorisk forskning ryms bland annat modevetenskap, forskning om klädedräkt och brukstextil, influenser, konsumtion och marknader, forskning om textila framställningssätt och råvaror samt bevarande och konservering. Perspektivet kan vara såväl djupt historiskt som samtidsorienterat.

Ett pris från Brita Janckes fond utdelas årligen på Kungl. Gustav Adolfs Akademiens högtidssammankomst den 6 november i Rikssalen, Uppsala slott. År 2025 var prissumman 70 000 kronor.

VÄLKOMMEN ATT NOMINERA MOTTAGARE TILL PRISET!
Nomineringen ska ha en omfattning på en till tre sidor och vara inkommen senast den 15 aug. 2026. Nomineringen insänds digitalt till britajanckesprisfond@gustavadolfsakademien.se och ska innehålla:

• En motivering som beskriver kandidatens vetenskapliga forskning eller avancerade bevarandeinsatser inom det folkliga textilhistoriska området. Motiveringen ska gärna vara konkret och utförlig eftersom den är stor betydelse för bedömningen.
• En kortfattat CV eller länk till projektbeskrivning.
• Kandidatens namn och adress.

Observera att den nominerade inte får vara vidtalad! Priset bereds av en beredningsnämnd bestående av Akademiens preses, ständige sekreterare och en ledamot från Akademiens styrelse. Nämnden bereder inkomna nomineringar och lämnar förslag till mottagare. Beslut av mottagare tas i Akademiens styrelse.

OM BRITA JANCKE
Brita Jancke (f. Åström) föddes 1916 i Göteborg men växte upp i Sundsvall. Efter studentexamen vid Uppsala Enskilda Läroverk läste hon statskunskap, klassisk fornkunskap, engelska och franska vid stadens universitet. I augusti 1941 gifte hon sig med Torsten Jancke (1916–68), som senare kom att bli verkställande direktör vid Byggnadsfirman Anders Diös AB. Tillsammans fick Brita och Torsten en dotter år 1944. På 1960-talet återupptog Brita sina studier, läste folklivsforskning och konsthistoria, och tog slutligen en fil. kand-examen. Liksom sin man var Brita livligt engagerad i Kungl. Gustav Adolfs Akademien och dess verksamhet. Hon valdes till hedersledamot av Akademien år 1968 och var under en period också dess revisor. Brita Jancke avled år 2003. Fonden till hennes minne instiftades 2023.

Ethnologia Fennica: Call for book reviews and conference reports

Call for book reviews and conference reports

Ethnologia Fennica invites book reviews and conference reports from scholars working in ethnology and related fields. We publish reviews and reports in English and ask authors to keep their texts to a maximum of 1,500 words. We maintain a list of suggested books below. We also welcome suggestions from contributors.

How to propose a review or report:

Please contact the subeditors Katariina Murtolahti (katariina.m.murtolahti(at)utu.fi) and Alicja Staniszewska (staniaz(at)jyu.fi) by 30 June 2026. Tell us what you would like to review or report on, or send your questions.

Deadline: Please submit completed book reviews by 31 August 2026.

Submission process: Please submit your manuscript through the journal website: https://journal.fi/ethnolfenn/about/submissions. You can also find the style and submission guidelines there.

Publication: Accepted texts will be published at the earliest in Issue 2/2026.

List of suggested books:

Ainiala, Terhi, Silja Laine, Päivi Leinonen, Pia Olsson, and Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, eds. 2025. Tekojen kaupunki. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1502. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Alanko, Teija. 2025. Kultaköynnös ja unelma: huonekasvien historiaa. With SKS Kirjat. Kirjokansi 415. SKS Kirjat.

Hafstein, Valdimar Tr, and Jón Þór Pétursson. 2026. ‘Heirloom Cultures and Heritage Branding: The Creamy Case of Icelandic Skyr’. Elements in Critical Heritage Studies, ahead of print, February. https://doi.org/10.1017/9781009530286.

Hämäläinen, Niina, Tarja Kupiainen, Riikka Taavetti, and Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, eds. 2024. Joustavat sukupuolet – muuntuvat merkitykset. Kalevalaseuran vuosikirja 103. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Karhu, Hanna. 2024. Tutkimuspolkuja Yksityisarkistoihin. Finnish Literature Society / SKS.

Karjula, Emilia, Jaana Kouri, and Tiina Mahlamäki. 2024. Luovaa kirjoittamista tutkijoille. With Vastapaino (kustantamo). Vastapaino.

Klemettinen, Pasi. 2025. Tietäjät, noidat, samaanit: kansanuskon maailmassa. With SKS Kirjat. Kirjokansi 413. SKS Kirjat.

Koivunen, Tuija, Eveliina Saari, Mervi Hasu, and Tampere University Press, eds. 2025. Työn arjen tarinat: työelämän etnografiaa. Tampere University Press.

Kortti, Jukka, Mari Viita-aho, Rami Mähkä, Aleksi Marti, and Gaudeamus oy, eds. 2024. Kertomuksia kansakunnasta: Suomi ja suomalaisuus muuttuvassa historiakulttuurissa. Gaudeamus.

Lähdesmäki, Tuuli, Satu Kähkönen, Rita Paqvalén, Johanna Turunen, Humanistis-yhteiskuntatieteellinen tiedekunta, and taiteen ja kulttuurin tutkimuksen laitos Musiikin. 2024. Kenen kulttuuriperintö? : tunteet, tilat, teot. Vastapaino. https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/103310.

Latva, Otto. 2026. Yksisarvinen maailman myyteissä ja tarinoissa. With SKS Kirjat. Kirjokansi 429. SKS Kirjat.

Linkola-Aikio, Inker-Anni, Pigga Keskitalo, Rosa Ballardini, and Melanie Sarantou, eds. 2025. Digital Indigenous Cultural Heritage. R. Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-031-76941-2.

Lönnqvist, Bo, Anna-Maria Åström, Susanne Österlund-Pötzsch, and Svenska litteratursällskapet i Finland, eds. 2024. Naturen och platserna. Vardagens föränderliga rum under 1900-talet 1. Svenska litteratursällskapet i Finland ; Appell Förlag.

Mäkelä, Heidi Henriikka, Outi Valo, and Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, eds. 2025. Aineeton kulttuuriperintö: käsite, käytäntö, politiikka. Tietolipas 296. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Markkanen, Airi. 2024. Culture of the Finnish Roma. Finnish Literature Society / SKS.

Norum, Roger, Veera Kinnunen, Niina Hämäläinen, and Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, eds. 2025. Käänteet ja kierrot: kulttuuriset ympäristömuutokset pohjoisessa. Kalevalaseuran vuosikirja 104. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Olsson, Pia;Ainiala, Terhi;Schulman, Helena;Mäkelä, Hilla, ed. 2026. Kokemustieto kaupunkikehittämisessä : Menetelmäopashttp://hdl.handle.net/10138/625754.

Sulkunen, Irma. 2025. Elias Lönnrot ja hänen pitkä varjonsa. With SKS Kirjat. Kirjokansi 397. SKS Kirjat.

Tim Burger, Usman Mahar, Pascale Schild, and Anna-Maria Walter. 2024. Multi-Sided Ethnographer: Living the Field Beyond Research. Transcript Verlag.

Ylijoki, Oili-Helena, Johanna Hokka, Elisa Kurtti, Pia Olsson, and Tiina Suopajärvi. 2024. Tiede ja tunteet: tutkimustyön arki ja arvot kilpailuyliopistossa. With Gaudeamus oy. Gaudeamus.

 

Seminar: Is the Polis a Fiction? Citizenship, sovereignty, borders

Seminar: Is the Polis a Fiction? Citizenship, sovereignty, borders (prof. Mark Devenney)
Is the Polis a Fiction? Citizenship, sovereignty, borders
Thinking the political in dialogue with Jenny Erpenbeck’s Go, Went, Gone

Guest lecturer: Professor of Political Theory Mark Devenney, University of Brighton.
Chair: Professor of Ethnology Jenny Gunnarsson Payne, Södertörn University.

This workshop on the political fictions constitutive of Europe will be arranged at the Centre for Baltic and East European Studies. Professor of Political Theory Mark Devenney draws on his current work within the Horizon Europe project The Cartography of the Political Novel in Europe (CAPONEU), where he is rethinking the political. His most recent research focuses on the fictions that sustain our democratic imaginaries, and the ability of certain novels to tease and dissect even our most precious of political ideals.

For this lecture he will focus on the notions of sovereignty and citizenship, drawing on the recent novels of Jenny Erpenbeck. In particular he discusses the notion of the fictional certificate, the Fiktionsbescheinigung, used to register and control immigrants to Germany. The certificate is deemed fictional as opposed to real for a very specific reason – it maintains the refugee in an indeterminate legal space, a form of inclusive exclusion, in which they are subject to the law but not subjects of the law. This in-between state is necessary for a legal order that must draw its own limits – it cannot pretend the body that has arrived does not exist for fear it will be lost to the bureaucratic procedures that determine status and in all likelihood removal. By the same token the refugee cannot become a legal person with rights – because this would require recognition under the UN convention that obliges the German state to consider asylum. Erpenbeck’s novel Go, Went, Gone compels us to consider that the sovereign determination of citizenship is itself a fiction, a contingent imaginary that polices the distinction between fact and fiction. Drawing on Hobbes’ recognition that sovereignty is ‘artificial’ Devenney imagines a democratic politics beyond these fictions – without however invoking something more real that sits beneath the fictions. What this leaves us with is the centrality of fiction to the very thinking of politics.

Time: 2pm-4pm
Date: Monday 13 April
Place: F819, floor 8 in the F-building (”F-huset”) at Södertörn University

Everyone is welcome!

Please email jenny.gunnarsson.payne(at)sh.se to receive a link to sign up.

This workshop is co-arranged by the multi-disciplinary research platform Contested Democracy and the national research school Future of Democracy. It is funded by The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities.

Mediehistoriskt arkiv Symposium 2026: Networks, Infrastructures, Systems, and Other Media Connectors. A Marcus Wallenberg Symposium

CONFERENCE
Start date: Thursday 15 October 2026
Time: 09:00
End date: Friday 16 October 2026
Time: 17:00
Location: Department of Culture and Aesthetics

Welcome to the third of the recurring symposia organised by the Swedish scholarly association Mediehistoriskt arkiv (Media History Archives). Previous events have been held at Uppsala University and Lund University. This year, the symposium is hosted by the Department of Culture and Aesthetics, Stockholm University.

Networks, infrastructures, systems, ecologies, and similar concepts have become central to media-historical studies. What these terms share is a function as media connectors. They link media across temporal, spatial, and disciplinary boundaries. Whether at a global or local scale or over longer or shorter time spans, research that engages with these concepts sheds light on how media operate within interconnected structures. Here, media should be understood in the widest possible sense, encompassing objects (such as photographic prints, books, or manuscripts), display devices (loudspeakers, projectors, digital screens), and storage media (film reels, vinyl records, cloud servers). It may also refer to elements within larger media systems, such as electronic signals, fibre-optic cables, and radio waves, or to media practices, including, for instance, the logistics of news agencies, the writing, sending and circulation of letters, or the collecting of digital and analogue photographs. Finally, it includes all the users, developers, artists, audiences, and distributors across different historical periods and cultural contexts.

By focusing on the broad and fundamental issue of media connectors, this symposium both wishes to reflect the diversity of media-historical research and to promote a methodological discussion that enables us to understand past and present media in new ways. We welcome contributions from scholars across disciplines who wish to engage with conceptual and empirical explorations of media connectors—their historical operations and effects as well as their epistemological implications. Possible points of inspiration include, but are not limited to:

  • Connections across borders, whether across different academic disciplines, national media landscapes, epistemic cultures, or political and cultural fields.
  • Relations between macro- and micro-levels, exploring how individual media elements function within larger infrastructural and systemic formations.
  • Temporal connections, considering old and new media interrelations, anachronisms, media parallelism, historical change, media persistence, and obsolescence.
  • The materiality of media infrastructures, including physical, technological, and logistical structures that enable media networks.
  • Alternative or counter-networks, exploring subversive, underground, or non-hegemonic media formations that challenge dominant infrastructures.
  • Relations between human and non-human agents in sustaining media infrastructures.
  • Aesthetics of media connectivity, considering how artistic forms reflect, critique, or experiment with media interconnections.
  • Meta-reflections on conceptual frameworks, analysing how networks, infrastructures, systems, and related concepts function as methodological tools and metaphors in media-historical research.

In addition, we welcome all other contributions of relevance to media-historical research.

Include the title of your paper, an abstract (max 250 words), and a short biographical note (max 100 words). The submission deadline is 1 April 2026. Notification of acceptance will be sent no later than 18 May 2026.

The symposium is free of charge and will be held in English.

Read more here