Forskere ved Norsk Folkemuseum og Universitetet i Sørøst-Norge ber om artikkelforslag til en kommende antologi om dødens kulturhistorie. Både fagellevurderte vitenskapelige artikler og fagtekster av mer beskrivende slag er velkomne.
Tidsfristen for å melde inn artikkelforslag er satt til 15. oktober 2025 (se mer informasjon om tema og prosess i vedlegget).
Hvilken rolle spiller fremtiden i norsk kulturminnesektor?
Anna Marlene Karlsson disputerer 12.9.2025 for ph.d.-graden ved Universitetet i Bergen med avhandlingen «The Future is a Foreign Country: The Presence of the Future in Contemporary Norwegian Cultural Heritage Policies and Practices».
Tid: 12.9.2025 – 09.30–13.00
Sted: Digitalt (Zoom Webinar)
Avhandlingen er tilgjengelig i BORA.
Denne avhandlingen utforsker fremtidens rolle i den norske kulturminnesektoren. Selv om bevaring av kulturminner ofte fremstilles gjennom et generasjonsperspektiv – som en plikt overfor både tidligere og fremtidige generasjoner – finnes det lite kunnskap om hvordan ulike måter å tenke om fremtiden på påvirker kulturminnepolitikk og -praksiser.
Målet med avhandlingen er å undersøke hvilke verdier, antakelser og fortellinger som ligger til grunn for fremtidsrettet tenkning i den norske kulturminnesektoren. Ved å benytte diskursteori og logikperspektiv som inngang, gjennomfører avhandlingen en omfattende analyse av nasjonale stortingsmeldinger fra Klima- og miljødepartementet, strategidokumenter og rapporter fra Riksantikvaren, samt en kvalitativ spørreundersøkelse blant medlemmer av lokalhistorielag.
Studien identifiserer hvordan fremtidstenkning påvirker kulturminnesektoren, men også hvordan dagens forståelse av kulturminners funksjon og verdi former hvilke handlinger som anses som mulige. Den viser hvordan forestillinger om kontinuitet, ansvar, usikkerhet og endring strukturerer og påvirker bevaringspolitikk og strategier. Avhandlingen observerer at selv om fremtiden ofte implisitt påkalles for å legitimere bevaringspraksiser, finnes det mulige konflikter mellom langsiktige mål og kortsiktige politiske hensyn. En manglende anerkjennelse av dette kan begrense sektorens evne til å møte utfordringer knyttet til klimaendringer, samfunnsmessig transformasjon og fremtidig usikkerhet på en fleksibel og konstruktiv måte.
En sammenligning med perspektiv fra de frivillige viser en større vektlegging av personlige og lokale aspekter ved bevaring og forvaltning av kulturminner, samtidig som mange av de samme logikkene og antakelsene om kulturminner deles med den offentlige forvaltningen.
Avhandlingen bidrar til debatten om de etiske og politiske sidene ved fremtidsrettet bevaring og forvaltning av kulturminner i møte med samtidige utfordringer. Den etterlyser en mer eksplisitt, reflektert og pluralistisk fremtidstenkning i kulturminnepolitikk og -praksis, som avhandlingen viser ofte hindres av rådende forestillinger om kulturminner som et uttrykk for sammenheng, stabilitet og kontinuitet.
This thesis explores the role of the future in the Norwegian heritage sector. While cultural heritage preservation is often framed through an intergenerational perspective – as a duty towards both past and future generations – there is a lack of knowledge about the impact different ways of thinking about the future have on cultural heritage policies and practices.
The objective of this thesis is to explore the values, assumptions, and narratives that underpin future-oriented thinking in the Norwegian heritage sector. Using a discourse perspective and the method of logics of critical explanation, the thesis conducts a comprehensive analysis of national white papers from the Ministry of Climate and Environment, strategy documents and reports from the Directorate for Cultural Heritage, as well as a qualitative survey among members of local historical organisations.
The study identifies how future thinking impacts the heritage sector, but also how current understandings of the functions and values of cultural heritage informs what actions are perceived as possible. It demonstrates how notions of continuity, responsibility, uncertainty, and change structure and influence preservation policies and strategies. The thesis observes that while the future is often implicitly invoked to legitimise preservation practices, there are potential conflicts between long-term goals and short-term policy aims. A failure to recognise this can limit the ability of the sector to respond to the challenges of climate change, social transformation, and future uncertainty in a flexible and productive way. A comparison with volunteer perspectives reveals a larger focus on personal and local aspects of heritage preservation and management, while at the same time sharing some of the underpinning logics and assumptions about cultural heritage with the official heritage management.
The thesis contributes to important debates about the ethical and political aspects of future-directed heritage preservation and management in facing current challenges. It calls for more explicit, reflective, and pluralistic future thinking within the heritage sector, which the thesis demonstrates is often hindered by prevailing notions of cultural heritage as representing coherence, stability, and continuity.
Lunchföreläsning via Zoom med Fredrik Skott den 9 september kl. 12–12.30 (CEST): Folktro? Folkminnesarkiven och (re)konstruktionen av föreställningsvärldar.
Genom att intervjua äldre människor på landsbygden försökte de svenska folkminnesarkiven länge rekonstruera äldre tiders folkliga föreställningsvärldar. Folkloristen David Arill konstaterade på 1920-talet: ”Vi möta här de sista förblödande resterna av den religion, som var våra fäders, innan och medan de dyrkade Tor, Oden och Frö, och av den ’vetenskap’, som gav dem deras enkla livsåskådning”. Men vad var det man egentligen samlade in? Hur gick insamlingen till? Och hur påverkar detta alltjämt vår bild av folktron?
Föreläsaren Fredrik Skott är fil. dr i historia, docent i nordisk folkloristik och chef för Isofs avdelning för arkiv och forskning i Göteborg.
Läs mer om denna föreläsning här
Läs mer om Isofs lunchföreläsningsprogram hösten 2025 med Isofs experter på dialekter, folkminnen och namn: https://www.isof.se/aktuellt/evenemang/lunchforelasningar
Kungl. Gustav Adolfs Akademien utlyser stipendier inom Bernadotteprogrammet
Bernadotteprogrammet
Inom ramen för Bernadotteprogrammet utlyser Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur maximalt två vistelsestipendier för postdoktorala forskare inom det verksamhetsområde som Akademien företräder. Utlysningen riktar sig till:
Sista ansökningsdag: 30 september 2025. Läs mer.
The Bernadotte Programme
Within the framework of the Bernadotte Programme, the Royal Gustavus Adolphus Academy for Swedish Folk Culture invites applications for a maximum of two scholarships. These are intended for postdoctoral researchers working within the fields the Academy represents. The call is aimed at:
Application must arrive no later than September 30, 2025. Read more.
Resebidrag till doktorander för materialinsamling och konferensdeltagande
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har avsatt medel som
bidrag till doktorander till täckande av kostnader för resor och logi i
anslutning till avhandlingsarbete. Sista ansökningsdag: 5 oktober 2025. Läs mer.
Resebidrag till materialinsamling och konferensdeltagande i samband med
postdoktoral forskning
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har avsatt medel
som bidrag till postdoktoral forskning till täckande av kostnader för resor
och logi. Sista ansökningsdag: 5 oktober 2025. Läs mer.
Tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har avsatt medel som
bidrag till tryckningsbidrag för doktorsavhandlingar. Sista ansökningsdag: 5 oktober 2025. Läs mer.
The ISFNR Interim conference in 2026 will be held in Reykjavík Iceland, June 13th to 16th. The conference will take place at the main campus of the University of Iceland, a walking distance from the vibrant city centre of Reykjavík. With nearly 24 hours of daylight,and plenty of geothermal pools to soak in, it’s the perfect place to recharge on all levels. The conference is hosted by the department of Folkloristics at the University of Iceland, the Icelandic Association of Ethnology and Folklore and The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies. This will be a hybrid event, so delegates will be able to participate either virtually or in person.
Theme
The conference engages broadly with the theme of nature(s) in narrative. We ask how narrative is entangled with nature in its various forms, situated in the micro and macro, the rural and urban, ranging from essentialist notions of the natural, the supernatural to non-binary assemblages of nature-culture. Subjects for discussion might include the following:
Call for Papers and Posters can be found here
Proposals must consist of:
The call is open 20 Aug – 01 Oct 2025
Budkavlens NEFK-specialnummer med temat ”det nordiska”
Vad är nordiskt och hur beforskas det nordiska? Detta nummer av Budkavlen tar avstamp i den 36e nordiska etnolog- och folkloristkonferensen (NEFK), som i år hölls i Åbo på temat ”Nordic 2.0 and beyond”. Programmet visar en stor bredd av bidrag som från etnologiska och folkloristiska perspektiv undersöker vad det är att vara eller att ha varit människa, men programmet visar också tydligt att samtida, överlappande globala och lokala kriser präglar forskningen och vad det innebär att vara etnolog och folklorist i nutiden.
Allt detta vill vi fånga i detta specialnummer. Även om det vore omöjligt att inrymma ett representativt urval av artiklar i ett tidskriftsnummer så hoppas vi att vi ska få bidrag som visar läsaren på den bredd och variation som folkloristiken och etnologin inrymmer. Samtidigt vill vi också att samtidens samhälleliga utmaningar och vad de innebär för kulturforskare diskuteras i relation till skribenternas ämnesval.
Vi hoppas med andra ord på bidrag som engagerar och berör, och som visar på det stora i det lilla, ”2,0 and beyond”.
Tidskriften Budkavlen ges ut av ämnena etnologi och folkloristik vid Åbo Akademi. Fokus ligger på akademiska artiklar inom det traditionsvetenskapliga fältet (etnologi, folkloristik, kulturanalys och kulturhistoria). Redaktionsrådet välkomnar originalmanus på max 40.000 tecken (inklusive mellanslag) skrivna på svenska, engelska eller på nordiska språk. Alla artiklar genomgår en dubbelblind refereeprocedur där två referenter avgör artiklarnas vetenskaplighet och publiceringsvärde. Budkavlen grundades år 1922 och utkommer helt open access med ett nummer per år.
Skicka in ditt abstrakt på 200–300 ord till Budkavlen senast 15 september 2025 på adressen budkavlen@abo.fi. Deadline för inlämnade artiklar är den 31.3.2026.
IN ENGLISH:
Budkavlen NEFK 2026 special issue, themed “the Nordic”
What is Nordic and how is the Nordic being researched? This issue of Budkavlen is based on the 36th Nordic Ethnology and Folklore Conference (NEFK), which this year was held in Turku on the theme ‘Nordic 2.0 and beyond’. The programme shows a wide range of contributions that from ethnological and folkloric perspectives explore what it is to be or to have been human, but the programme also clearly shows that contemporary, overlapping global and local crises are shaping research and what it means to be an ethnologist and folklorist in the present.
We want to capture all of this in this special issue. Although it would be impossible to include a representative selection of articles in one issue of the journal, we hope that we will receive contributions that show the reader the width and variety of folklore and ethnology. At the same time, we also want address contemporary societal challenges and what they mean for cultural researchers to be discussed in relation to the authors’ choice of topics.
In other words, we hope for contributions that engage and move, and that show the great in the small, ‘2.0 and beyond’.
The journal Budkavlen is published by the subjects ethnology and folkloristics at Åbo Akademi University and has a focus on studies of culture and tradition. The editorial board welcomes original manuscripts in Swedish, English or other Nordic languages. The manuscripts should not exceed 40.000 characters (including spaces). All papers undergo a double blind peer review process. Budkavlen was founded in 1922 and publishes one open access issue annually.
Send in your abstracts of 200-300 words to Budkavlen no later than September 15, 2025 to budkavlen@abo.fi. Deadline for finished manuscripts is March 31, 2026.
Väitös (folkloristiikka): FM Satumaarit Myllyniemi
Aika: 28.11.2025 klo 13.00 – 17.00
Paikka: Tauno Nurmela -sali, PÄÄRAKENNUS, Yliopistonmäki, 20500, TURKU
FM Satumaarit Myllyniemi esittää väitöskirjansa ”Herkistyneen mielen enteet: Etnografinen tutkimus suomalaisten kertomista toisen maailmansodan yliluonnollisista kokemuksista ja kokemusperinnön luomisesta” julkisesti tarkastettavaksi Turun yliopistossa perjantaina 28.11.2025 klo 13.00 (Turun yliopisto, päärakennus, Tauno Nurmela -sali, Turku).
Vastaväittäjänä toimii dosentti Ulla Savolainen (Helsingin yliopisto) ja kustoksena professori Anne Heimo (Turun yliopisto). Tilaisuus on suomenkielinen. Väitöksen alana on folkloristiikka.
***
IN ENGLISH:
Tine: 28.11.2025 klo 13.00 – 17.00 (UTC+2)
Place: Tauno Nurmela -sali, PÄÄRAKENNUS, Yliopistonmäki, 20500, TURKU
FM Satumaarit Myllyniemi will publicly defend her doctoral dissertation titled ”Herkistyneen mielen enteet: Etnografinen tutkimus suomalaisten kertomista toisen maailmansodan yliluonnollisista kokemuksista ja kokemusperinnön luomisesta” [Omens of a Sensitized Mind: An Ethnographic Study of Supernatural Experiences Related to World War II as Told by Finns and the Creation of Experiential Heritage] at the University of Turku on Friday, November 28, 2025, at 1:00 PM (University of Turku, Main Building, Tauno Nurmela Hall, Turku).
The opponent will be Docent Ulla Savolainen (University of Helsinki), and the custos will be Professor Anne Heimo (University of Turku). The event will be conducted in Finnish. The field of the dissertation is folkloristics.
***
Tiivistelmä väitöstutkimuksesta:
Vuosina 2017–2023 etnografisesti muodostamani tutkimusaineisto käsittää 218 suomalaisen kokemuskertomukset toisen maailmansodan yliluonnollisiksi tulkituista kokemuksista. Aineisto sisältää Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran arkiston syksyllä 2017 järjestämän Yliluonnollinen sota -muistitietokeruun vastaukset.
Tutkimuskysymystä ei ole aiemmin itsenäisesti käsitelty ja se innosti ihmisiä avautumaan. Sota herkisti suomalaisten mielet. Tutkimus rikastaa ja haastaa tuttuja tulkintoja sekä avaa näkymää tiedon katveeseen jääneeseen. Viidennes aineistosta perustuu kertojan omakohtaiseen kokemukseen. Suurin osa on läheisille periytyneitä muistoja. Kokemuskertomukset liittyvät enteisiin omasta, läheisen ihmisen tai Suomen kohtalosta sota- ja kotirintamalta sekä evakkoteiltä. Lähestyn kokemuskertomuksia muistitietotutkijoiden tavoin subjektiivisina, moniäänisinä ja hedelmällisinä.
Tutkimuksessa selviää, että sotaan liittyvät yliluonnollisiksi tulkitut kokemukset ovat yleisiä ja tavallisten ihmisten kokemia. Kaikki eivät ole kuitenkaan tulleet kuulluiksi ja ymmärretyiksi sodan jälkeisessä Suomessa, ja osa kuulemastani on sellaista, josta on vaiettu. Kokemus on ollut henkilökohtaisesti arkaluonteinen tai tulkinta yhteiskunnallisen keskustelun kannalta vaikea. Monen kertojan kokemuskertomus on perhemuisto, jotkut kertojista avautuvat julkisesti ensimmäisen kerran tähän tutkimukseen.
Laadullisessa analyysissa tarkastelen kokemuskertomusten ominaispiirteitä, teemoitan ne kokemistavoiksi ja kytken tapahtumahistoriaan, vertailen kokemuskertomusten sisältämiä tunteita ja affekteja sekä yliluonnollisen tulkintoja ja liittymistä uskomuksellisuuteen. Jaan aineiston kristinuskoa, kansanuskoa, henkisyyttä ja rationaalista tulkintaa korostaviin. Lisäksi tutkin, millaisia intersubjektiivisia yhteyksiä kokemuskertomusten välillä on.
Tarkastelen aineistoa myös kulttuuriperinnön, kokemusperinnön, lähteenä ja pohdin sen potentiaalia. Kokemuskertomusten avulla on mahdollista vahvistaa emotionaalista sidettä sodan kokeneisiin ja eläytyä luovasti merkityksiä etsivien yksilöiden yleisinhimilliseen kokemusmaailmaan. Kriittisten kulttuuriperintötutkijoiden tavoin haluan voimistaa käsitystä tavallisista ihmisistä kulttuuriperinnön luojina ja kutsua sellaiset ihmiset osallistumaan, jotka on ohitettu. Sodan muistamisen kulttuuri on kertojien näköistä ja moniäänisempää kuin miten se on julkisesti esitetty.