Vardagens föränderliga rum under 1900-talet (2024)

Den tredelade bokserien är resultatet av forskningsprojektet ”Vardagens rum – svensk kultur i Finland under 1900-talet”. Den ger inblickar i den svenskspråkiga befolkningens liv i Finland – hur människorna genom olika sätt att agera, känna och tänka skapat meningsfulla sammanhang och vardagliga rum. Bilden av den heterogena finlandssvenska kulturen fördjupas tack vare ett rikt traditionsvetenskapligt källmaterial där människor berättar om sitt 1900-tal med egen röst.

De tre delarna är:

Naturen och platserna, redigerad av Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

Hushållet och tingen, redigerad av Anna-Maria Åström och Fredrik Nilsson

Hemma, borta, bortom, redigerad av Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson och Sofie Strandén

 

Lanseringsfesten hålls 29.8 2024 kl: 14:00 i Helsingfors.

Vi bjuder dig på en djupdykning i Finlands svenska vardagskultur på 1900-talet. På vilket sätt utmanade cykeln sociala konventioner, och vilken roll spelade hembygden? När slog det glada shoppandet igenom, och varför symboliserar äggkoppen borgerlig vardag? Hur har man sett på folklig medicin och hur minns skolbarnen skolgården? Personliga minnen och upplevelser är kärnan i den tredelade bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

De invasiva främmande arternas politik i Sverige: Affektiva allianser och kulturarvsarbete

De invasiva främmande arternas politik i Sverige: Affektiva allianser och kulturarvsarbete är ett forskningsprojekt vid Stockholms Universitet. Det treåriga projektet undersöker kulturella aspekter av hanteringen och förståelsen av så kallade invasiva främmande arter. Perspektivet är brett och uppmärksamheten riktas mot både arbete i trädgårdar, på regional nivå och på en övergripande nationell nivå.

Läs mer om projektet här.

Ménards metod. Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning (2024)

Ménards metod är en bok om bebyggelsehistoriska studier. Begreppen rekonstruktion och inlevelse står i centrum. Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna?

Författarna introducerar, aktiverar och provar de två begreppen i olika undersökningssituationer. Här beskrivs och analyseras hur byggnader, föremål och rum påverkar undersökaren och hur denna kan använda sådan påverkan för att utveckla nya insikter.

Boken utvecklar och visar hur rekonstruktioner och inlevelse i bebyggelsehistoriska källor leder till nya kunskaper. Författarna är arkeologer, etnologer, hantverksforskare och kulturvårdare.

Boken kan hittas här.

Nytt nummer av Laboratorium för folk och kultur 1/2024 – tema: efter #metoo och #dammenbrister

Det nyaste numret av Laboratorium för folk och kultur kan du läsa här:  https://bragelaboratorium.com/

I numret reflekterar skribenterna kring tiden efter #metoo och #dammenbrister. Juristen Daniela Alaattinoğlu presenterar hur Finland fick en så kallad samtyckeslag. Magisterstudent Veronika Fröberg rapporterar från en paneldiskussion på samma ämne som ordnades av tidskriften Astra på kvinnodagen i våras, och Sofia Wanström sammanfattar och reflekterar kring svaren på en frågelista utskickad av Svenska litteratursällskapet år 2018 på temat efter #metoo och #dammenbrister.

Laboratorium för folk och kultur 1/2024 – tema: efter #metoo och #dammenbrister
För en trevlig sommarläsning önskar,
Redaktionen för Laboratorium för folk och kultur

PS. Vill du publicera dig i Laboratorium? Vi tar gärna emot artiklar  https://bragelaboratorium.com/skriv-en-artikel/

Glad sommar! Happy summer!

Den nordiska portalen börjar så småningom gå i sommartempo. Detta innebär att inlägg publiceras med lite längre intervall och i ett långsammare tempo. Det går fortfarande att skicka epost till etnofolk@abo.fi under hela sommaren, men svaret kan dröja lite längre än vanligt. I augusti är vi tillbaka som normalt.

Vi på Etnologi och folkloristik i Norden önskar er alla en riktigt glad sommar!

—-

The Nordic portal is slowly transferring to a summer pace. Because of vacation time, there will be less updates on this page than normally. You can still send in your suggestions and information to the email etnofolk@abo.fi, but responses will be slower than usual. We will be back to normal in August.

We at Ethnology and Folkloristics in the Nordic countries wish you all a very happy summer!

Nationell doktorandkurs i etnologi ht 2024: Narrativ som praktik (7,5 hp)

En nationell doktorandkurs i etnologi ordnas hösten 2024 av Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Språket är svenska.

Kortfattad information om kursen:

Utgångspunkten i denna kurs är att narrativ utgör en praktik bland andra i det som konstituerar vår levda verklighet. Eftersom detta innebär att narrativ ofrånkomligt sammanflätas med andra praktiker, är dessa inte möjliga att förstå utan att samtidigt ta hänsyn till narrativen, och tvärtom. Kursen är huvudsakligen praktiskt inriktad och syftar till att ge doktoranden verktyg för att begreppsliggöra, operationalisera och reflektera över narrativ och narrativ teori som en del av sin egen forskningspraktik.

19/9 2024 kl. 13.15–16.00: Introduktion och föreläsning med Jakob Löfgren: Positionering och qualia
20/9 kl. 9.15–12.00: Seminarium
18/10 kl. 9.15–12.00: Seminarium (arbetsseminarium). Via Zoom
22/11 kl. 9.15–12.00: Föreläsning med Camilla Asplund Ingemark: Identitet och small stories. Via Zoom
15/1 2025 kl. 9.15–16.00: Seminarium med presentationer (samkörning med etnologiska forskarseminariet vid UU och inbjudna gäster).

Sista anmälningsdag 15 augusti. För anmälan och mer information, kontakta kursansvariga:
Birgitta Meurling Birgitta.Meurling(at)etnologi.uu.se
Camilla Asplund Ingemark camillaasplundingemark(at)etnologi.uu.se

Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?

Utdanning til den kulturhistoriske sektoren – Hvor står vi, hvor går vi?

Plats: Seminarrom 1, AHKR, Øisteinsgt 1, Bergen, Norge

Deltakere i paneldebatten:
Solveig Jordal, Leiar ved Osterøy museum og Kulturverntenesta i Nordhordland
Åsmund Kristiansen, direktør for Hardanger og Voss museum
Lennart Fjell, leiar ved Kystmuseet i Øygarden
Representanter fra kulturvitenskap
Etter panelsamtalen gpr vi sammen for å høre på årets Bente Alver forelesning. I år ved Ida Tolgensbakk fra Norsk Folkemuseum.
Og etter det går de som vil videre til sosialt samvær på byen.

 

Arv finns nu på Publicera

Arv på Publicera! Nu finns Kungl. Gustav Adolfs Akademiens tidskrift Arv på den digitala plattformen Publicera – där finns möjlighet att ladda ned hela det senaste numret eller enstaka artiklar som:
”Schizophrenic Identity and Other Gender Issues in Finnish Folklore Studies” av Niina Hämäläinen.
”Helmi Kurrik – a Female Ethnologist behind the Scenes” av Marleen Metslaid.
”The Estonian Ethnologist Aliise Moora” av Anu Kannike, Ester Bardone och Marleen Metslaid.
”She Did Not Want a Husband, and Least of All This One” av Dagrún Ósk Jónsdóttir.
”Mapping Female Folklore Collectors in the Norwegian Folklore Archives” av Therese Foldvik, Mari Ringnes Gløtberget och Line Esborg.
”You Uncultured Northerners Don’t Know What Rhythms Are” av Lene Halskov Hansen.
”Nils-Arvid Bringéus as a Folklorist” av Anders Gustavsson.
Du hittar Arv på Publicera här: https://publicera.kb.se/arv