Alla inlägg av Admin

Nytt nummer av PULS

Tidskriftsnummer, , , , , , , , , , , ,

Ett nytt nummer av den musik- och dansetnologiska tidsskiften PULS har nyligen utkommit. På deras egen hemsida beskriver de numret såhär:

”Senaste numret av Puls är ett rikt blandat nummer med sju artiklar som spänner över en stor bredd i ämnesval och angreppssätt. Tonvikten ligger på nordisk kontext, sånär som i featureartikeln signerad musiksociologen Simon Frith som här reflekterar över musikers val utifrån givna förutsättningar.

I Puls 7:e nummer kan man också läsa om groove i norska telespringar, om publiceringar av en estlandssvensk visbok, om kön, våld och makt i medeltida ballader, om retoriken i Hi-fi-magasin, om föreställningar under folkmusikvågen och om dragspelskvinnor. Tolv recensioner av intressant litteratur inom det musik- och dansetnologiska fältet, liksom sju konferensrapporter ingår också i detta fullmatade nummer. God läsning!”

Numret finns att läsa här.

Teori som metod (2022)

Antologier, Publikationer, , , , , , , , ,

Teori som metod är en nyutkommen antologi redigerad av Bo Nilsson och Alf Arvidsson. Boken finns tillgänglig i diva-portal.

Syftet med denna antologi är att reflektera över vad det innebär att inspireras av teoretiska tankegångar och begrepp, och sedan låta dessa sätta sin prägel på konkret forskningsarbete. Samtliga författare är eller har varit doktorander vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, och de representerar etnologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. Medan Christine Bylund behandlar betydelser av funktionalitet i akademin och den crippade metodologins potential skriver Charlotte Engman om vad det innebär att analysera ett intervjumaterial som redan är genomsyrat av teoretiska och analytiska tankegångar. Ett par av bidragen behandlar diskursteori. Cia Gustrén utreder hur diskursteori kan kombineras med en multimodal analys och Christian Liliequist ställer sig frågan hur man kan analysera ståuppkomik utifrån ett i förväg bestämt diskursteoretiskt perspektiv. Johan Malmstedt intresserar sig för teoretiska och metodmässiga utmaningar med att studera ljuddata, medan Elin Wallner behandlar patienters möte med sjukvården och diskuterar vad begreppet epistemisk orättvisa betyder för hennes förhållningssätt till studiedeltagarna.

Nilsson, Bo & Alf Arvidsson (red). 2022. Teori som metod. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.  (doktorandantologi)

Frågelista om det kontantlösa samhället

Frågelista, Insamling, , ,

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi dokumenterar regelbundet traditioner och vardagsvanor genom årliga frågelistor med varierande tema.  Med frågelistan Kontanter och elektroniska pengar – nya förhållningssätt till pengar i vardagen vill vi samla in berättelser om samtidens förhållningssätt till kontanter respektive elektroniska pengar. Ett samhälle där kontanter tycks allt ovanligare väcker ju som bekant känslor. En del känner stark oro och osäkerhet, andra förknippar kontantlösa betalsätt med flexibilitet och frihet. För ytterligare andra har nya betalsätt redan blivit en oreflekterad vana. Vi söker erfarenheter och minnen kring detta och är intresserade av hur man ser på pengar idag, men också under tidigare årtionden.

Länk till frågelistan: https://survey.abo.fi/lomakkeet/14394/lomake.html

Närmare upplysningar fås av Niklas Huldén, e-mail cultura(@)abo.fi,  tel. 02-215 4396.

Call for abstracts till Budkavlen 2023

Calls for abstracts, , ,

(O)lyckans kulturella praktiker, Budkavlen 2023

Call for abstracts

Lycka och olycka har länge varit ett centralt tema för folkliga föreställningar. Uppfattningarna om vad lycka eller olycka är har däremot varierat. Lyckan har t.ex. setts som bunden till tid och rum, skiftande och flyktig, en gåva, något eftertraktat, men också odemokratisk och ojämnt fördelad. Både Gud och ödet har fått stå som svar på vad som bringar lycka, samtidigt som det  finns olika folkliga föreställningar om hur man kan påverka sin lycka genom ritualer. Även om lyckan framställts som något utom människans kontroll, så har hon försökt påverka den.

I ett alltmer individualiserat samhälle lägga individens förmåga att påverka sin egen lycka i centrum. Att lyckan är det högsta målet för en persons liv är underförstått, och därmed hamnar de kulturella, historiska och samhälleliga strukturerna i skymundan. Alla är sin egen lyckas smed, men vad och hur förväntas vi smida? I likhet med äldre folkliga föreställningar finns det idag en mängd föreställningar om hur lyckan tar sig uttryck, hur man uppnår den, samt vad som gör människor olyckliga.

I detta temanummer av tidskriften Budkavlen uppmanar vi skribenterna att fundera på lyckans och olyckans kulturella praktiker. Fokus kan ligga på exempelvis diskursiva framställningar av (o)lycka, (o)lyckliga vardagsritualer, eller (o)lycka som genre. Hur används, retoriskt eller performativt, (o)lycka i skapandet av en text, ideologi, handling, tankesätt osv?

Skicka in ditt abstract på 300–400 ord till budkavlen(@)abo.fi senast 31.5.2022. Deadline för färdiga artiklar är 31.3.2023.

Även artiklar utanför det givna temat tas emot för granskning och eventuell publicering.

Vänliga hälsningar,

Gästredaktörer Sofia Wanström & Bettina Westerholm