Alla inlägg av Admin

Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid (2024)

Sanna Händén-Svensson disputerade i Humanekologi vid institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet år 2024 med doktorsavhandlingen Storsjöodjuret i ett kalejdoskop. Humanekologiska perspektiv på en svensk kryptid

”Storsjöodjuret”, eller “The Great Lake Monster”, är ett undflyende fenomen i sjön Storsjön, belägen i landskapet Jämtland i norra Sverige. Denna avhandling i ämnet humanekologi undersöker hur det sammankopplingar av det sociala, det kulturella, det historiska och det lokala påverkar formandet av detta svenska kryptid, eller “dolda djur”.

Syftet med studien är att visa hur detta vetenskapligt ännu ej validerade djur fungerar som en intressant representant för ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda.

I avhandlingen besvaras följande frågeställningar:
1.Vilka historiska och diskursiva skepnader har Storsjöodjuret getts genom historien, och hur är dessa relaterade till natur- och vetenskapssyn?
2.Hur berättar människor som säger sig ha sett Odjuret om upplevelsen, och hur kommunicerar berättelserna om relationen mellan människa och natur?
3.Hur framställs relationer till plats och landskap i materialet? Vilka natursyner ger dessa uttryck för?

Genom en utveckling av den humanekologiska triangeln till en analytisk kvadrat med natur, samhälle, gemenskap och den enskilda individen i hörnen, belyses hur relationerna mellan hörnen formas av natursyn, landskap, plats, samhälle, historia och kultur. Berättelserna om kryptider, där perspektiv på socioekologiska samband uttrycks, är ett underutvecklat område inom humanekologin. Tidigare forskning om kryptider och deras regionalt förankrade historia har främst fokuserat deras betydelse i lokal folklore (etnologi/antropologi), utredningar av det som observeras (zoologi/kryptozoologi och miljöhistoria) eller de människor som söker efter dem (sociologi, religionsociologi och turism). Denna undersökning går bortom dessa områden genom att inspireras av den svenske sociologen Johan Asplunds begrepp “tankefigurer”. Genom att utforska hur föreställningarna om detta specifika exempel förändras tillsammans med samhälle, och därmed fortsätter vara ett meningsfullt fenomen för människor, diskuterar detta projekt kraften hos dessa uppfattningar att inte bara ta form, utan också transformera. På detta sätt belyser studien även frågor om när, var och för vem Storsjöodjuret spelar roll.

Avhandlingen kan hittas här

RIG 3-4 2024

RIG 3-4 2024 kan hittas här

INNEHÅLL

INTRODUKTION TILL ETT FOTOHISTORISKT ARKIVMATERIAL
Ingeborg Svensson

ORDNANDE OCH SAMMANSÄTTNINGAR
Lars Kaijser

MIGRERANDE KANONER
Simon Ekström

DEN VITA KÄPPEN – EN SOCIAL MATERIALITET
Maria Bäckman

ULLENS SINNLIGHET
Gurbet Peker

EN BÅT KOMMER LASTAD
Ingeborg Svensson

ANTECKNINGAR
UPPSALAETNOLOGER JUBILERAR Katarina Ek-Nilsson
ETISKT KÄNSLIGA SAMLINGAR Markus Idvall
FOLKHEMMETS LILLA PAPEGOJA Ingvar Svanberg

NYA AVHANDLINGAR
Sanna Händén-Svensson STORSJÖODJURET I ETT KALEJDOSKOP Anmäld av Bo Eriksson
Maria Björklund PSYKIATRI OCH PASTORAL MAKT Anmäld av Martin Gunnarson

RECENSIONER
Karin Hassan Jansson ATT FÄSTA SIG VID STATEN rec. av Birgitta Svensson
Henrik Edgren EN KUNGSÅDRA FÖR NATIONENS SAMHÖRIGHET rec. av Bert Mårald
Lena Marander-Eklund. Blanka Henriksson och Susanne Nylund Skog (red.) VARDAGENS TRIVIALA ALLVAR OCH BERÄTTANDETS KRAFT rec. av Karin Gustavsson
Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén (red.) KAKELUGNEN I SVERIGE rec. av Henrik Ranby
Anders Björklund SKROTBILAR OCH GAMLA JÄNKARE rec. av Anders Telenius
Mats Trondman, Ragnhild Lekberg & Jonas Bjälesjö (red.) HULTSFREDSFESTIVALEN rec. av Sverker Hyltén-Cavallius
Märta Ramsten FRAMFÖR MIKROFONEN OCH BAKOM rec. av Karin Hallgren
Sven-Erik Klinkmann SKATAN OCH PINGVINEN rec. av Karin Gustavsson
Katarina Barrling VÄRLDENS MEST PROTESTANTISKA LAND rec. av Anders Gustavsson
Pia Lundqvist (red.) PLATS I STADEN rec. av Bert Mårald
Eddy Nehls NIETZSCHE. EN FILOSOF ATT TÄNKA MED rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Lilian Ryd & Johan Holmbom ”MAN FOR HEM OCH HÄMTADE SITT BJÖRNSPJUT” rec. av Olle Kejonen
Richard Tellström VARJE TUGGA ÄR EN TANKE rec. av Håkan Jönsson

NOTISER
Alf Arvidsson ”MATERIAL FINNS DET JU FÖR EN GAMMAL BERÄTTARE” rec. av Ulrika Wolf-Knuts
Helene Ehriander och Corina Löwe (red.) FLICKBOKEN & FLICKORS LÄSNING rec. av Marie Steinrud

Hauntɘd: Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past

Heritage attachment in the urban terrain. Everyday encounters with places of the past (Hauntɘd) is a research project (2022-2025) funded by the Icelandic Research Fund and the University of Iceland Research Fund, hosted at the Faculty of Sociology, Anthropology and Folkloristics at the University of Iceland. The overall aim is to contribute to an understanding of how people ascribe meaning and give value to historic urban landscape and to analyse the kind of emotions and types of affective qualities that emerge through sensory engagement with places of the past.

Read more about the research project on the website: https://haunted.hi.is/

Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern (2025)

Antologin Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet: Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern är utkommen på Makadam förlag och redigerad av Linda Berg, Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Frågelista: Återbruk av kläder

Institutet för språk och folkminnen har en ny frågelista ute: Återbruk av kläder

Förr var det vanligt att ärva, skänka, laga och omvandla kläder av ekonomiska och andra skäl. I våra arkivsamlingar berättas bland annat att slitna plagg kunde vändas ut och in, att de bästa bitarna av tyg från slitna vuxenkläder togs tillvara och syddes om till barnkläder, och att barnplagg kunde förlängas på olika sätt allteftersom barnen växte. Likaså var det vanligt att stickade plagg repades upp och stickades om och att stickade strumpskaft fick nya fötter.

Nu vill vi veta hur praktiken kring återanvändning och omvandling kan se ut idag. I samarbete med en masterstudent i modevetenskap vid Stockholms universitet gör vi en dokumentation om återbruk och redesign av kläder.

Läs mer här

Stipendium för vistelse på Drakamöllan – Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap

På Drakamöllan, en gammal Skånegård på Österlen i södra Sverige, har det skapats en nordisk mötesplats för forskare och opinionsbildare. Forumet vill stärka de historiska banden mellan de nordiska länderna och skapa nya kontaktytor och plattformar över gränserna.

Drakamöllan erbjuder den idealiska inramningen för den som har behov av att fokusera på ett angeläget projekt, att ta sig an ett nytt område, slutföra en uppgift eller för skapande i vid bemärkelse.

En viktig del av vistelsen är de gemensamma måltiderna. Varje dag erbjuds frukost, lunch och middag. Inte minst kvällsmålet är tänkt som ett forum och en mötesplats där man utbyter tankar och idéer.

Läs mer här

Ansökan för hösten öppen 1.4-25.4 2025

CFP: Värt att veta

Vad är värt att veta? Vi söker dig som brinner för att berätta. Finns det ett ämne du vill fördjupa, förklara och öppna upp för en bred läsekrets? Nu finns alla möjligheter att presentera stort eller smått, reda ut trassliga trådar och göra det till synes obegripliga begripligt.

Skicka in ditt synopsis senast den 15 april 2025 på ansokan.sls.fi. Inlämningslänken är öppen 3.3–15.4.2025.

Beskriv ämnet och den forskning du gjort på temat, och motivera varför just du skulle passa som skribent i Värt att veta. Inkludera också en preliminär disposition. Böckerna kan skrivas av 1–2 författare. Endast en ansökan lämnas in per förslag.

Längd på synopsis: 2 000 tecken inklusive blanksteg.

Du kan skriva på svenska, finska eller engelska.

Läs mer här

Call for Editors and Subeditors: Ethnologia Fennica

Ethnologia Fennica, a journal published by the Association of Finnish Ethnologists (Ethnos ry) is looking for three new Editors and two new Subeditors for the next 3-year period (2025-2028). Ethnologia Fennica is an international journal that publishes original scholarly articles, review articles, congress reports and book reviews that promote Ethnological research. The articles undergo double-blind peer review. The journal is published twice a year with full open access. For more information, see: https://journal.fi/ethnolfenn.

Editors

Article Editors should have a PhD in Ethnology or related disciplines and experience in writing and editing academic articles. The tasks of Editors include editing research and review articles and communication with the authors and reviewers.

Subeditors

The editorial tasks of Subeditors are suited for PhD students, and the candidates are expected to hold MA in Ethnology or related disciplines. The tasks of Subeditors include editing of book reviews and conference reports, commentaries, and news. Experience of editing scholarly texts is beneficial but not mandatory.

The Editors and Subeditors are not paid, but the position as part of the editorial team offers valuable academic merits and a unique view to contemporary Ethnological research and international scholarly publishing. Written applications (one page) with a CV including a list of publications (max. 2 pages) attached can be sent to EF(at)ethnosry.org by May 31st 2025.

The Editors and Subeditors are chosen and appointed by Ethnos ry, and they will join the editorial team starting from August 2025. For further questions we encourage you to contact the current Editors-in-Chief Inkeri Hakamies (inkeri.hakamies(at)helsinki.fi) and Anna Kajander (anna.k.kajander(at)jyu.fi).

Doctoral positions at the Faculty of Arts, Psychology and Theology at Åbo Akademi Univerisity

Doctoral positions at the Faculty of Arts, Psychology and Theology / Doktorandbefattningar vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi

The Faculty of Arts, Psychology and Theology in Turku offers four (4) new, funded positions for doctoral researchers(max. 48 months/position).

The Faculty covers research and education in culture, history and philosophy, languages, speech and language pathology, psychology and theology and the funded positions are, available within the following doctoral programmes:

The Doctoral Programme in Arts (main subjects: Art History, English Language and Literature, Philosophy, Finnish Language, French Language and Literature, Gender Studies, General History, Comparative Literature, Musicology, Nordic Ethnology, Nordic Folkloristics, Nordic History, Study of Religions, Russian Language and Literature, Swedish Language, German Language and Literature)

The Doctoral Programme in Theology (main subjects: Exegetics, Church History, Practical Theology, Study of Religions, Systematic Theology)

The Doctoral Programme in Psychology and Speech and Language Pathology (main subjects: Psychology, Speech and Language Pathology).

The faculty encourages new doctoral researchers to apply for the funded doctoral positions.

The employment as doctoral researcher may start September 1, 2025, or as per agreed.

Deadline for submission of application is on May 15, 2025 at 3.00 p.m. (Finnish time).

Read more here

Vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi i Åbo ledigförklaras att sökas fyra (4) nya avlönade doktorandbefattningar (max 48 månader/befattning).

Vid fakulteten bedrivs forskning och utbildning inom kultur, historia och filosofi, logopedi, psykologi, språk och teologi och fakulteten erbjuder de finansierade doktorandbefattningarna inom följande doktorandprogram:

Doktorandprogrammet i humaniora (huvudämnen: allmän historia, engelska språket och litteraturen, filosofi, finska språket, franska språket och litteraturen, genusvetenskap, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk folkloristik, nordisk historia, religionsvetenskap, ryska språket och litteraturen, svenska språket, tyska språket och litteraturen)

Doktorandprogrammet i teologi (huvudämnen: exegetik, kyrkohistoria, praktisk teologi, religionsvetenskap, systematisk teologi)

Doktorandprogrammet i psykologi och logopedi (huvudämnen: psykologi, logopedi)
Fakulteten uppmuntrar nya doktorander att söka de utlysta doktorandbefattningarna.

Anställningen inleds 1.9.2025, i övrigt enligt överenskommelse.

Ansökningstiden utgår 15.5.2025 kl. 15.00 (finsk tid).

Läs mer här

Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås (2024)

Lone Ree Milkær. Forestillinger om et bæredygtigt liv : Praksis, skalering og meningsdannelse i hverdagslivets klimaaktivisme i Bærekraftige liv Landås

Department of Archaeology, History, Cultural Studies and Religion – AHKR, The University of Bergen

Abstract:

This thesis answers the research questions of how the abstract concepts of climate change and sustainability are made meaningful in an everyday life perspective. It is part of the field of cultural science climate research. By closely studying the movement Sustainable Life in Landås in Bergen from a cultural analytical perspective, the thesis answers what notions of how a sustainable life can be created through the movement’s narratives and practices. Based on empirical analyses of written sources, both historical and contemporary and interview and observation material, the thesis uses the classic categories of time, place and social environment as the framework of the analysis.

The practice of sustainable living is seen as an example of how the global phenomena of sustainability and climate change are anchored in places locally and in notions of the future. The analysis shows how Bærekraftige liv Landås use notions of connection to the past to create a sense of chronological connectedness in the present to both the past and the future through experiential concepts of time: tradition, nostalgia, generation and cultural heritage. By connecting global climate change to the concept of local sustainability, the movement is anchoring the meanings, understandings and activities in local neighbourhoods, which, e.g. can be seen in the designation ’Landås’ as part of the movement’s name. In this localisation, Bærekraftige liv Landås creates a sustainable neighbourhood that can function as a framework for downscaling global climate change to local sustainability. Scaling as a practice in itself creates the possibility to move between points or to be at several possible points on a scale at the same time, which also applies to the creation of meaning. Several things can make sense at the same time. In the use of scale as an analytical perspective, movement, connections, and transformations become part of the creation of meaning, which connects past, present and future and the global and the local in the understanding of climate change and sustainability in Sustainable Life Landås’s practice.

The results of the analysis are conveyed in the dissertation’s three articles, which examine aspects of meaning-making. In the first article, ’The great re-skilling. The understanding of generation, tradition, and nostalgia in everyday-life climate activism’ shows the movement’s self-understanding and self-presentation through various written material with a focus on experiential time concepts such as generation, tradition and nostalgia. In the second article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, the connection between cultural heritage and sustainability is analysed using Sustainable Life’s headquarters in composer Edvard Grieg’s old family summer home as an example. In the dissertation’s third and final article, ’The cultural heirs at Lystgården. How constructions of cultural heritage and sustainability intertwine and become a political platform for an everyday climate activist movement in Bergen’, I examine how the role of cultural heritage is used to legitimise everyday climate activism.

Read more and find the thesis here