månadsarkiv: oktober 2024

IMISCOE PhD School ”Developing a sensory methodology in migration studies”

Applications for the 2025 IMISCOE PhD School at IGOT-ULisboa are now open !

We are thrilled to announce that the 2025 IMISCOE PhD School ”Developing a sensory methodology in migration studies” will take place at the Institute of Geography and Spatial Planning (IGOT) at the University of Lisbon from the 25th to the 29th of August 2025.

For the 2025 edition of the IMISCOE PhD school, we aim at training PhD candidates and early career researchers affiliated at institutions around the world to develop visual and sensory methodologies in migration research. The aim is to provide a full package of knowledge on research planning using visual and sensory methods, including a critical analysis of the epistemological foundations of research methodology, the ontological status of produced and existing images, ethical manifesto, techniques for disseminating research conclusions and generating impact, and the selection of appropriate tools for collecting data.

Deadline for application submissions: 20 December 2024

Read more here

Päätoimittajaksi tai toimittajaksi Eloreen vuoden 2025 alusta?

Elore hakee toimituskuntaansa vahvistusta. Haemme täydennystä lehden artikkeli- ja ajankohtaistoimituksiin. Artikkelitoimitukseen haemme folkloristiikan ja lähialojen väitelleitä tutkijoita. Ajankohtaistoimituksen jäsenyys taas soveltuu erinomaisesti myös väitöskirjatutkijoille, jotka haluavat tutustua tieteellisen lehden toimittamiseen ja verkostoitua tieteenalan muihin tutkijoihin.

Lisäksi etsimme innokasta ja toimekasta päätoimittajaa kahden vuoden kaudeksi vuoden 2025 alusta alkaen, nykyisen vanhemman päätoimittajan luopuessa tehtävästään. Päätoimittajia on Elorella aina kaksi. Vuonna 2025 aloittava uusi päätoimittaja hoitaa tehtävää vuoden ajan yhdessä nykyisen päätoimittaja Tuukka Karlssonin kanssa ja saa vuodeksi 2026 parikseen uuden päätoimittajan. Päätoimittajalta odotamme kokemusta tieteellisten artikkelien toimittamisesta, folkloristiikan ja lähialojen tuntemusta, sekä yhteistyö- ja päätöksentekokykyä.

Lue lisää

Jos kiinnostuit, lähetä sähköpostia päätoimittajille 4.11.2024 mennessä

CFP: Kulturella perspektiv, tema klimatomställning

CFP: KLIMATOMSTÄLLNING!

En av samtidens brännande frågor handlar om klimatet. Ett viktigt mål handlar om samhällelig omställning. Ofta ligger fokus på teknisk utveckling, men de omställningar som krävs sker på olika nivåer och har olika drivkrafter. Det kan handla om individers vardagliga praktiker – konsumtion, resor, reflektioner och känslor och hur detta påverkar identiteter, hemliv och arbetsliv. Det kan handla om investeringar – exempelvis i ’gröna’ industrier – och hur sådana processer ges mening och får konsekvenser. Det kan handla om hur människor organiserar sig för eller emot olika typer av klimatrelaterade förändringar, eller om hur sådana representeras i medier och populärkultur. Det kan handla om hur klimatrelaterade fenomen och praktiker hänger samman med identitet, plats, rättigheter och skyldigheter. Det finns en myriad av meningsbärande processer som sammantaget är mycket viktiga för att förstå fenomenet klimatomställning. Här är kulturella perspektiv viktiga!

Kulturella Perspektiv vill nu samla kulturvetenskapliga studier på temat ”klimatomställning”. Med omställning avser vi förändring i vid bemärkelse.
Skicka in ditt bidrag under hösten 2024, men senast mars 2025: https://publicera.kb.se/kp/about/submissions

Låt oss gärna veta om du är intresserad eller har frågor: anna.sofia.lundgren(at)umu.se
Information om artiklars längd och utseende finns på hemsidan: https://publicera.kb.se/kp/instructions

Kom ihåg att det också är möjligt att skicka in recensioner av böcker på temat!

Kulturella Perspektivs arkiv

Alla nummer av Kulturella Perspektiv finns nu tillgängliga digitalt i deras digitala arkiv

Med start 1992, tidskriftens födelseår, kan en nu bekanta sig både igen och för första gången med hundratals artiklar på KPs hemsida. Från förvandlande kroppar och ritualer till salu, till oförutsägbarhetens konsekvenser och grön humaniora, och allt däremellan. Välkommen in!

Doktorandtjänst i etnologi vid Stockholms universitet

Stockholms universitet söker en doktorand i etnologi knuten till Centrum för maritima studier (CEMAS)

Etnologi vid Stockholms universitet har varit en del av CEMAS allt sedan starten 2010. Inom ramen för detta samarbete har etnologer bland annat undersökt reseberättande, fritidsbåtar, kulturella perspektiv på humrar, gränsdragningar på Åland, hur intresset för bärgade kanoner skiftat under århundraden och döden till havs.

Inom ramen för maritima studier ryms med andra ord en mängd olika forskningsfrågor. Det kan till exempel handla om kulturarvsperspektiv, miljö och hållbarhet, mångfald, arbetsliv, berättande, och i en vidare mening även relationen mellan människa och natur. Tidigare arbeten med fokus på maritima frågor är inte ett krav för tjänsten, däremot måste det tilltänkta avhandlingsprojektet ha en sådan inriktning.

Välkommen med din ansökan senast den 8 november 2024.

Länk till annonsen på Stockholms universitets webbplats

Professor i etnologi vid Uppsala Universitet

Institutionen för kulturantropologi och etnologi bedriver utbildning och forskning om många av de komplexa sammanhang som präglar dagens globaliserade värld. Institutionen har för närvarande 47 medarbetare och en omsättning på cirka 50 miljoner kronor om året. Verksamheten består till stor del av forskning. Vid institutionen ges undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå i etnologi och kulturantropologi till cirka 700 studenter årligen. Under hösten 2025 startar vi ett nytt internationellt mastersprogram i etnologi och folkloristik.

Etnologi har funnits vid Uppsala universitet i 75 år. Starka inriktningar har bland annat varit forskning inom det folkloristiska fältet samt studier av moderniseringsprocesser och urbanitet. Idag forskar vi inom fält som kulturarv, materialitet, mångfald, utbildning, fritid, klimat och hållbarhet. Ämnet genomgår för närvarande ett generationsskifte, med ett flertal pensionsavgångar. Vi har nyligen anställt en biträdande universitetslektor och två postdoktorer och utlyser i samband med denna professorsanställning även ett universitetslektorat. Den professor vi anställer kommer att ha en ledande roll i skapandet av en ny spännande forskningsmiljö.

Läs mer här

Anställningen är tillsvidare. Omfattningen är heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: UppsalaDen som får anställningen förväntas tillbringa merparten av arbetstiden i Uppsala.

Välkommen med din ansökan senast den 2 december 2024

Universitetslektor i etnologi vid Uppsala Universitet

Institutionen för kulturantropologi och etnologi bedriver utbildning och forskning om många av de komplexa sammanhang som präglar dagens globaliserade värld. Institutionen har för närvarande 47 medarbetare och en omsättning på cirka 50 miljoner kronor om året. Verksamheten består till stor del av forskning. Vid institutionen ges undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå i etnologi och kulturantropologi till cirka 700 studenter årligen. Under hösten 2025 startar vi ett nytt internationellt mastersprogram i etnologi och folkloristik.

Etnologi har funnits vid Uppsala universitet i 75 år. Starka inriktningar har bland annat varit forskning inom det folkloristiska fältet samt studier av moderniseringsprocesser och urbanitet. Idag forskar vi även inom fält som kulturarv, materialitet, mångfald, utbildning, fritid, klimat och hållbarhet. Ämnet genomgår för närvarande ett generationsskifte, med ett flertal pensionsavgångar. Vi har nyligen anställt en biträdande universitetslektor och två postdoktorer och utlyser i samband med detta lektorat även en professur. Den lektor vi anställer kommer att ha en roll i skapandet av en ny spännande undervisnings- och forskningsmiljö.

Läs mer här

Anställningen är tillsvidare (provanställning kan tillämpas). Omfattningen är heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Uppsala.

Välkommen med din ansökan senast den 2 december 2024

Ethnologia Fennica Vol. 51 No. 1 (2024) Crafting knowledge

Humans are not the only animals that use tools. Nevertheless, using tools is considered one of the fundamental characteristics of the human species. In this special theme issue (1/2024) of Ethnologia Fennica, we present a broad range of articles that deal with crafting, crafting knowledge and creative material practices. What kinds of creative methods have been experimented with, invented and found useful in the material practices of communities and individuals? Furthermore, how have these innovations and different kinds of craft skills in various contexts influenced our societies and everyday life? Finally, how has crafting affected our emotions and values?

The issue includes two research articles that explore the crafting theme from the perspectives of skills and materiality. In many cases, the authors are skilful artisans themselves, and they delve into the different crafting skills through their own experiences and visions. In two review articles, the theme of this issue is approached from the perspective of materiality, sustainability and new, experimental techniques and materials. The issue also includes several book reviews, one conference report and reviews of three rather extensive article collections.

Read more here

Bland folkdräkter, gamla möbler och virkade dukar. Ett seminarium om hantverk, hållbarhet och förändring

Föreningen Brage och Laboratorium för folk och kultur ordnar fredagen den 31.1 2025 ett seminarium i Helsingfors med titeln ”Bland folkdräkter, gamla möbler och virkade dukar. Ett seminarium om hantverk, hållbarhet och förändring”.

Se mer i bifogat program (observera att datumet på flyern inte stämmer då seminariet blivit framskjutet till 31.1 2025)

NEFK 2025 – call for panels, round table discussions and workshops now open!

NEFK 2025 – Nordic 2.0 and beyond

CFP (paneler, rundabordssamtal och workshops) till NEFK 2025 är nu öppen!
The call for panels, roundtables and workshops for NEFK 2025 – is now open!

Mer information på hemsidan. More information on the website
https://nefk2025.fi

Tema: Nordic 2.0 and beyond (in English below)

Den 36:e Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen äger rum 11–14 juni 2015 i Åbo, Finland.

Det är återigen dags att träffas på den Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen och denna gång återknyter vi till NEFK:s ursprung. Vi bjuder därför in alla nordiska kollegor, och de som forskar om Norden, till Åbo, Finland.

Vi välkomnar förslag på paneler, postrar, workshoppar och rundabordssamtal som diskuterar samtida perspektiv på kultur, kulturella identiteter, representationer och sociokulturella förändringar inom och utanför Norden. Hur närmar vi oss vardagsliv, traditioner, historia och framtid i tider av migration, fluktuerande gränser, klimatförändring och artificiell intelligens? Vilken roll spelar akademisk forskning, arkiv, museer och konst i problematiseringen av identitetspolitik, kulturarv och makt i samtida samhällen? Vilken typ av metodologiska utmaningar står vi inför när vi analyserar kulturella processer, värderingar, konflikter och inkonsekvenser?

Vid sidan om denna breda ansats ser vi konferensen som en möjlighet att problematisera Norden som koncept, idé och praktik. Vad menas med Norden, både historiskt och i nutid? Är det en geografisk region, en föreställd gemenskap, en livsstil eller något helt annat? Slutligen, vad skulle Norden 2.0 kunna vara och bli? Låt oss utforska dessa och andra frågor tillsammans!

***

Theme: Nordic 2.0 and beyond

The 36th international Nordic Ethnology and Folklore Conference will take place 11–14 June 2025 in Turku, Finland.

It is time to meet again at the Nordic Ethnology and Folklore Conference. The 36th edition of the conference aims to reconnect with the roots of NEFK. We therefore invite all Nordic scholars, and scholars of the Nordic, to Turku/Åbo in Finland to expand our horizons once more.

We invite proposals for panels, posters, workshops, and roundtable discussions that explore contemporary perspectives on culture, cultural identities, representations, and socio-cultural changes in the Nordic region and beyond. How do we approach everyday life, traditions, history, and futures in times of migration, fluctuating borders, environmental change, and artificial intelligence? What is the role of academic scholarship, archives, museums, and art in problematizing identity policies, heritage, and power in contemporary societies? What kind of methodological challenges are we facing as we analyse society, including its values, conflicts, and inconsistencies?

The Nordic region is frequently viewed as a model welfare society. However, what is meant by referring to the Nordic, both historically and presently? Is it a geographic region, an imagined community, a way of life, or a theoretical framework? Finally, what could Nordic 2.0 and beyond be and become? Let us explore these and other questions together!