Öarna i Päijänne

Text: Christian Plejel

Häromdagen fick Kökar besök av Päijänne Leader.  Gruppen bestod av Janne, Joonas, Virpi, Anna, Tiina, Janne, samt Anu, som är deras chef. De kom till Kökar för att lära sig mer om bobarhet.

Päijänne är Finlands näst största sjö, 119 kilometer lång från Jyväskylä i norr till Lahtis i söder. Sjön innehåller gott vatten som i söder kan drickas utan beredning. En miljon finländare får sitt dricksvatten från Päijänne genom en 12 mil lång bergtunnel.

Runt om sjön bor 300.000 människor. Några bor ockå i sjön, på dess öar som norrifrån räknat är Vuoritsalo, Muuratsalo, Taivassalo, Onkisalo, Mustassalo, Edessalo, Haukkasalo, Judinsalo,  Vehkasalo, Töijensalo, Virmailansaari och Salonsaari (se min bifogade karta). En del av öborna är permanent boende, andra bor på deltid, en del på sin fritid.

Elina Auri skrev (2010): ”Nästan hälften av de permanent bebodda öarna i Mellersta Finland är små öar med en invånare. Den största ön i regionen är Haukkasalo (i Päijanne min anmärkning) med över 10 invånare. På de permanent bebodda öarna i Mellersta Finland finns ingen service och inte heller någon fritidsverksamhet. Av öborna i regionen sköter 70 procent själva sin transport. Framtidsutsikterna är ganska dystra, över hälften av öarna beräknas mista sin bofasta befolkning inom de kommande tio åren. Antalet fritidsbostäder har dock ökat med över 1.700 stycken, och man kan därför inte säga att öarna kommer att avfolkas totalt.”

De flesta av de bebodda öarna i Päijänne har bro till fastlandet, endast två är utan fast förbindelse: Haukkasalo och Mustassalo med 12 respektive 5 bofasta och 200 respektive 100 deltidsboende (säger Janne från Leader).

Efter mötet var mitt förslag att Päijänne Leader gör en bobarhetsanalys av alla bebodda öar i sjön, vare sig de har bro eller inte, vare sig där är folk året om eller inte. I inledningen om ”Öns identitet” ska man då göra noga skillnad på öar med och utan bro och beskriva hur och varför denna skillnad är så viktig. Sedan kan man gå vidare med de följande sex områdena i bobarhetsanalysen: ekosystem, färskvatten, energi, lokal ekonomi, samhällsservice och välmående människor.

Det är öborna själva som gör analysen. Den är en insamling av fakta, inte åsikter, som blir en samlad kunskap om sjöns ö-samhällen. Den ger ny kunskap om hur och varför en del öar är bebodda, andra inte, bortom våra vanliga fördomar. En bobarhetsanalys à la Kökar gör det tydligt hur öarna i Päijänne kan bli mer bobara.

En oväntad jämförelse

Text: Christian Plejel

En karta över Flen.

Öar konkurrerar med fastlandet om att vara attraktiva, bobara samhällen. Flen är en liten stad på fastlandet, i hjärtat av Sörmland. Det är en intressant stad på ett lite bakvänt sätt: enligt SCB, Statistiska centralbyrån, som varje år undersöker vad de som bor i Sveriges olika kommuner tycker och tänker om sin hemkommun, är Flen Sveriges minst bobara kommun. Två år i rad hamnar Flen längst ner på listan. 44 procent av dem som bor här avråder vänner och bekanta från att flytta hit.

Samtidigt med valet i Sverige har jag har varit i Flen några dagar. Jag som studerar bobarhet tycker det är jätteintressant att Flenborna är så tydligt missnöjda med sin stad. Precis som på en ö kan folk ha svårt att förstå skälen till att deras hemort inte är attraktiv för andra. ”Här är ju så vackert och trevligt. Varför vill ingen bo här?” Men det finns en hel del fakta om Flen, som gör att man kan förstå varför Flenborna tycker som de gör. Det blev en oväntad jämförelse, ordnad efter bobarhetens sju områden.

Bobarhetssnurra visar att Flen har dåliga värden.
Flens bobarhet. Klicka på bilden för större bild!

Platsens identitet: Flen är ingen ö, men ligger som en obobarhetsö mitt i Sörmland, en annars bobar och trevlig bygd. Undantaget tycks vara Flen som är länets centralort. I staden Flen bor c:a sex tusen av kommunens 16.316 invånare (2021).

Ekosystem: staden drabbas enligt SMHI ofta av översvämningar, senast sommaren 2021. För fem år sedan måste den allmänna simbassängen stängas på grund av översvämning (!). Av kommunens risk- och sårbarhetensanalys framgår att Flen är en bullrig stad eftersom västra stambanan går rakt igenom och med tung trafik på riksvägarna 55 och 57.

Flen har gott vatten och gott om vatten. ”Ett av de godaste kranvattnen i Sverige. Ett vatten med en spröd, fin ton och som bjuder in till stora klunkar. En briljant törstsläckare” säger Svenskt Vattens jury år 2020.

Kommunen har svag lokal ekonomi. Skatteintäkterna är låga trots att skattesatsen är hög (33 procent). Bara 72 procent har jobb, det är annars 80 procent i Sverige. Medianinkomsten är 24.125 kr per månad, den elfte lägsta i Sverige. 21 av 100 Flenbor försörjs helt med sociala ersättningar.

Flen utmålar sig själv som en mysig köping i en vacker landsbygd men det är inte vad statistiken visar och vad media rapporterar. Platsen identitet stämmer dåligt med dess image. Jag gillar Flen men min åsikt är en sak, fakta en annan.

Flen har tillsammans med Pajala näst sämst skolresultat i Sverige (Tomelilla är sämst). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjorde år 2016 en undersökning av Sveriges grundskolor och Flen hamnade då på plats 288 av 290. Enligt Lärarförbundet har lärarna i Flen lägst behörighet i Sverige, de är ”sämst av de sämsta”. I SCB:s mätning får grundskolan i Flen 4,5 och gymnasieskolan 3,5.

Invånarna mår inte bra. Kommunen hade år 2019, innan covid fick sjukskrivningstalen att öka, 7,4 procent sjukskrivna bland sina anställda. Det är nästan 1 procent högre än snittet för Sverige. Andelen som är över 65 år är 29 procent, högst i Sörmland. Integrationen går knackigt för Flen som har tagit emot många invandrare, nu senast flyktingar från Ukraina. I stadsdelen Salsta bor nästan ettusen somalier, en invandrargrupp där det kulturella avståndet är som längst mellan infödda och invandrade enligt de attitydmätningar som gjorts av Högskolan i Gävle.

I SCB:s indikator för trygghet får Flen betyg 5,4 (av 10), och enligt Brottsförebyggande rådet har Flen en anmärkningsvärt hög andel unga dömda för brott: sju procent av alla ungdomar som är 15–19 år. I går var det val i Sverige. Sörmland är ett av de län i landet som har lägst valdeltagande och Flen ligger 1,7 procent under genomsnittet. Befolkningen har enligt SCB minskat med –2,3% mellan 2018 och 2021.

Utanför Sörmlands kust ligger tretton bebodda öar: Skansen, Risö, Rågö, Krampå, Hartsö, Ringsö, Långö, Sävö, Lacka, Långholmen, Askö, Hänö och Daggungarna. De ska ingå i en bobarhetsanalys som Nordiska skärgårdssamarbetet nu påbörjar med öar längs den svenska kusten, från Aspöja till Gräsö. Livet på öarna kan jämföras med livet i Flen. Jag tror inte att 44 procent av öborna avskyr sin hemort.

Bobarhet – ett hus med 45 fönster

Text: Christian Plejel

Våren 2020 sade president Tarja Halonen till en grupp studenter: ”Hållbarhet är som ett hus med 17 dörrar: vilken dörr man än väljer kommer man in i samma hus”.

Vi säger att bobarhet är som ett hus med 45 fönster. Vilket fönster man än öppnar så kikar man in i samma hus. Om man är en nyfiken person tittar man in genom alla fönster och då får man en bra bild av vad som finns därinne.

Huset står på fyra hörnstenar:

Den första hörnstenen är öborna själva. Metoden bygger på deras kunskap, intresse och nyfikenhet. De är sina egna forskare, de blir upptäckstresande på sin egen ö. Det kallas medborgarforskning och ger tillgång till data som annars inte finns att få tag på. Bilden av ön får växe underifrån och upp.

Den andra hörnstenen är avstånd: verkliga avstånd, upplevda avstånd, politiska avstånd, kulturella avstånd, avståndets betydelse för öns energiförbrukning, havets vida ytor och avstånd, sociala avstånd, samt det unika och underbara i att vara något som ligger långt bort.

Den tredje hörnstenen är sprucken i två, liksom de flesta ö-samhällen som har en identitet på vintern och en annan på sommaren. Öar är schizotoper = landskap kluvna i två identiteter. De är samhällen där vintersamhället och sommarsamhället är i konflikt med varann vilket påverkar öns ekonomiska, sociala och ekologiska sundhet.

Den fjärde hörnstenen är den lokala ekonomin. Vad omsätter ön, vilken är öns BLP (bruttolokalprodukt), hur mycket pengar läcker ön till fastlandet? Hur funkar affärsekosystem och arbetsmarknad? Är ön ett mysigt ställe att tillfälligt besöka, eller är den en fungerande livsmiljö, en bobar plats?

Det är på dessa fyra hörnstenar som bobarhets-huset är byggt, med sina 45 fönster (= indikatorer).

Var nyfiken. Öppna alla 45 fönster för att få veta vad du inte visste om din egen ö.

Att tänka baklänges

Text: Christian Plejel

Ulla Mattsson-Wiklén och Mathias Bergman, foto Carmela Johansson/Yle 2.5.2021. https://svenska.yle.fi/a/7-1531102

Ibland ska man tänka baklänges. Man börjar inte nu och tänker framåt, utan någonstans i framtiden där man vill att något ska ha hänt. En förändring, en förbättring, en förebild man vill nå. Och så funderar man ut hur man ska ta sig dit. Det kallas backcasting på engelska och är motsatsen till forecasting som är att göra prognoser. Backcasting är tvärtom, man tänker baklänges i stället för framlänges (som vi brukar). Man beskriver en önskvärd framtid och sedan arbetar sig bakåt och identifiera planer, program, politik och pengar som kopplar ihop att den önskade framtiden med nuet. Det var professor John Robinson från Toronto som först utvecklade det här tankesättet år 1990.

I juni, före semestern, fick jag två dokument av Mathias Bergman, en skarp kille på Houtskär som gick kursen i bobarhet vid Åbo Akademis Skärgårdsinstitut (Se Yles artikel: Deltagare i bobarhetskurs vill locka fler att flytta till Houtskär – målet är att utveckla en bobarhetsplan att jobba vidare ifrån). Dokumenten var dels Pargas stads strategi (12 sidor, pdf), dels Vägkarta för en framtida livskraftig åboländsk skärgård via hållbara infrastrukturlösningar (36 sidor, pdf).

Nu är semestern slut, nu har jag läst dem. Pargas strategi behandlar fyra områden: hållbar utveckling, bättre välmående, starkare attraktivitet och skapa tillsammans. Den ligger alltså ganska nära det vi gör i bobarhetsarbetet. En stor del av Pargas strategi handlar staden, en mindre del om skärgården där man vill skapa starkare attraktivitet genom att ”utveckla kommunikationerna för att göra skärgården mer tillgänglig för alla” och ”bättre förutsättningar för distansjobb”. Utvecklingen ska vara hållbar genom ”färdiga koncept för hållbar året-om-turism i skärgården” och man ”stöttar och förespråkar miljöcertifiering av turismtjänster i skärgården” samt ”koordinerar, kommunicerar och förverkligar framtidens behovsbaserade nät av skärgårdsförbindelser.” Det är goda ansatser men inte budgeterade.

Den åboländska vägkartan är mer utarbetad samt budgeterad. Den omfattar 1. Fysiska förbindelser 2. Digitala förbindelser 3. Bostäder 4. VA samt 5 Företagsamhet. Jämfört med bobarhetsanalysen kan man säga att ekosystem, energi, offentlig service och välmående människor saknas, men delar av dessa återfinns ändå i delarna 1-5.

Här finns god förståelse för skärgårdens behov och kloka förslag såsom att:

  • revidera den föråldrade skärgårdslagen som styr förbindelsebåtstrafiken.
  • göra förstudier av elbåtsförbindelser Åbo-Nagu-Åbo och Pargas, Kimitoön och Hangö.
  • ökat och förlänga hybridboende genom en distansarbetshub.
  • producera mer bostäder, öka ortens synlighet ur boendeperspektiv
  • återuppliva dödsbohus.
  • skapa en ”Skärgårdens byggordning” för hybridboende och deltidsboende.
  • införa en servicesedel för inflyttningscoaching.
  • sätta rättvisare priser på vattentjänster så att inte fast bosatta drabbas oskäligt av säsongsfluktuationer.
  • ökad bobarheten på öar ur VA-synpunkt.

Imponerande! Här finns också en grov beräkning av de investeringar som behövs. Det är Anders Jungar vid PBI som tillsammans med Kimitoöns kommun, Pargas stad, Skärgårdsdelegationen, företag, entreprenörer och privata investerare har tagit fram. 

Vad har nu detta med att tänka baklänges att göra? Jo, man kan använda bobarhetsanalysen för att göra en backcasting. Hur mycket mer bobart kan samhället Houtskär bli om man genomför de åtgärder som föreslås? Då behövs en sammanställning av Houtskärs nuvarande bobarhet, och en bedömning av hur den påverkas av åtgärderna till år 2030. Den kan göras av Houtskärsborna som en del av deras projekt. En bottom-up revision av vad en överordnad myndighets planer innebär för ett litet lokalsamhälle. Intressant för alla, nerifrån och upp, uppifrån och ner, för de sidoordnade ö-projekten i TEM, för forskare och politiker.

Discover Habitability

3 smiling people.
Agneta Wackström from Åland Island’s Archipelago Association, Christian Pleijel from Kökar/Åland, and RoseMarie Hellén from Vinön in Sweden.

ESIN – European Small Islands Federation – published a blog post about the bottom-up habitability analysis of 3 Island Municipalities on the Åland Islands. The project is LEADER-financed.

Read the blog post ”Discover Habitability” here!

 

Exempel: Nämdö omlandsanalys

Christian Plejel introducerar här på en minut Nämdö omlandsanalys – en analys som i mångt har paralleller till bobarhetsanalysen.

Omlandsanalysen har under ett års tid undersökt vilken påverkan bildandet av en marin nationalpark i den yttre delen av Nämdö skärgård får på den inre delen av Nämdö skärgård, som kallas ”omlandet”.

Rapporten av omlandsanalysen kan du läsa här (pdf-format).

Bilagor och övrigt material finns på KTH:s webbplats.

Leader-ansökan för Bo i Västanfjärd

Västanfjärds byaråd skapar ett projekt som går parallellt med Habitability-projektet vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.

Bakom den här länken finns projektplanen för Bo i Västanfjärd (pdf) som formulerats för ansökan om Leader-finansiering.

Mats Nurmio i Västanfjärds byaråd deltar aktivt i Habitability-nätverket och delar här med sig projektplanen/finansieringsansökan, så att andra kan ta modell och få tips för en eventuell egen Leader-ansökan.

Har du frågor eller erfarenheter? Kommentera gärna!

Isokronisk karta över Pellinge | Isokroninen Pellingin kartta

På en isokron karta kan man se att när det gäller öar är det upplevda avståndet ofta mycket längre än vad avståndet i kilometer ger vid handen. ⓒ Pellinge Byaråd. (Klicka på kartan för större bild)

Läs mera om indikatorn ”Upplevt avstånd” i Habitability-handboken (på engelska).

***

Isokroninen kartta näyttää, että koettu etäisyys usein on paljon pitempi kuin etäisyys kilometreissä. ⓒPellingin kyläyhdistys (Klikkaa kuvaa suurentaaksesi karttaa)

Lisää Koettu etäisyys -indikaattorista Habitability-käsikirjassa (englanniksi).