Indikator 24 – då och nu på Åstol

Text: Christian Plejel

Vy över ön Åstol.
Bild: Pål-Nils Nilsson, Public domain, via Wikimedia Commons

Åstol är en ö bara 600 x 400 meter stor med 173 vita trähus tätt sammanpackade som täcker större delen av ön. Den ligger på den svenska västkusten, norr om Göteborg. Se till exempel denna 18 sekunders film från sommaren 2018.

Öborna levde på att fiska sill. På 1930-talet fanns här 20 båtar som trålade på Nordsjön och låg ute från slutet av februari till oktober, enda avbrott var 14 dagars hembesök kring midsommar. Det var ett ytterst hårt liv till havs som förenades med en ytterst krävande religion på land: man skulle arbeta och reda sig själv, leva i måttfullhet och inte skylla sina misslyckanden på andra.

Nästan alla Åstolbor hörde till Pingstkyrkan. Här fanns tre kyrkor, tre banker och tre butiker i ett väl integrerat samhälle med ett väl fungerande affärsekosystem. Ingen industri, ingen jord, inga turister. Främlingar och sommargäster var länge inte särskilt populära på ön. ”Vi klarar oss bra utan dem” var den allmänna inställningen.

Med fiskekrisen på 1970-talet bröts systemet sönder. ”Di utsocknes” fick in en fot på ön. Idag bebos hälften av husen av deltidsboende 80 dagar per år. Tillsammans utgör alla boende på ön cirka 500 personer men mantalet är 169 (2021).

Åstol har rest sig. Det är ett starkt varumärke. Här finns sju aktiva föreningar, man har lyckats integrera infödda och inflyttare, kan ta emot 800 gäster per dag, håller butiken öppen dygnet runt, fiskar torsk, räkor och hummer. Här finns ingen som tänker misslyckas. Ett nytt affärsekosystem har vuxit fram runt öns turistnäring.

Här har jag varit på möte med en grupp forskare från Södertörns högskola: Paulina Rytkönen, Tommy Larsson Segerlind, Gustaf Onn och Håkan Tunón. De ska starta ett svenskt nätverk kring skärgårdsforskning och är inga bildningssnobbar utan vill samarbeta tätt med skärgårdarnas intresseorganisationer, med tjänstemän som har ansvar och intresse för skärgårdsfrågor, och med kunniga, engagerade öbor. Därför var till exempel Lotten Hjelm, Maija Häggblom, Sten-Åke Persson, Anette Larm Johansson, Håkan Mauritzon och undertecknad inbjudna. Vi pratade bostäder, nya säsonger, skev demografi, färjeavgifter, bobarhet, omlandsanalys och annat som det borde grävas i och forskas på till exempel hur man beskriver och förstår öars affärsekosystem.

Ett svar på ”Indikator 24 – då och nu på Åstol”

  1. Man kan också läsa om Åstol i Anders Källgårds ”Öar” från 2004, nästnästa sista kapitlet: ”Åstol. Inte riktigt som andra”, sidan 221 ff.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *