Nu sprids bobarhetstänkandet runt jorden

Text: Christian Plejel

En blå lagun.
Rodrigues. Foto: Bigstock

Greening the Islands (GTI) är en organisation för små öar jorden runt, till exempel Curaçao, Sankt Maarten, Sankta Helena, Palau, Samoa, Vanatau, Chumbe, Kerhannah, Syros, Elafonisos, Dh-Rin’budhoo, Cres, Minorca och Eigerøy i Norge.

De har stöd av universitet så som Kanarieöarnas Tekniska Institut och University of Strathclyde och stöd från ö-organisationer som CPMR, ESIN, NESOI, INSULEUR, OTIE och SMILO.

GTI ger ut en tidning och har bett mig beskriva vad bobarhet är. Det har jag gjort och det blev den inledande artikeln i senaste numret av GTI Magazine som utkom den 31 maj 2024.

Jag berättar om Kökar, om att hållbarhet är viktigt för oss men att vi utvecklade en egen variant som vi kallar bobarhet, vad vi därigenom kom på, och vad vi gjorde med resultaten.

Kanske läser nu kungen av Tonga om vad Kökarborna hittat på. Eller så sitter Jürgen Ritter, borgmästare på Helgoland och funderar på om det här är något för Helgoland. Tänk om de som bor på Simbéri läser om bobarhet och tänker att Kökar liknar deras ö i storlek och befolkning. Det var utanför Simbéri som den urstarke Sollentuna-sonen Carl Emil Pettersson förliste 1922, gifte sig med en prinsessa, hittade en av världens största guldfyndigheter och blev Efraim Långstrumps förebild.

Nu blev det inte så. I stället blev jag kontaktad av Aurèle André på ön Rodrigues, som hör till Mauritius i Indiska Oceanen, utanför Madagaskar, och som är Afrikas mest välskötta stat.

Rodrigues har 41.000 invånare i 14 kommuner och är en självständig del av Mauritius med egen riksdag och regering. Låg barnadödlighet, tre barn föds per kvinna, alla barn går i skola från 5 till 16 års ålder, stor miljömedvetenhet bl a Indiska Oceanens största bestånd av havssköldpaddor, stort beroende av fossila bränslen, någorlunda välbalanserad ekonomi, egen för att inte säga egensinnig kultur.

De vill jobba med sin bobarhet, det ska bli spännande!

Ny bok om skärgården på kommande

Text: Christian Plejel

Häromdagen lämnade jag manus till en bok i serien European Essays on Landscape and Nature. Min bok handlar om den skärgård jag bor i, från Kotka i öster till Västervik i sydväst. Skärgården är övergödd, överbefolkad under sommaren och underbefolkad om vintern, underfinansierad, ålderstigen, underrepresenterad och idealiserad. Kanske är skärgården utrotningshotad?

Jag beskriver naturlandskapet, det sociala landskapet och det tekniska landskapet – som jag ser dem från min utgångspunkt på Kökar, mitt i skärgården. I bokens avslutande kapitel reser jag till år 2040 och försöker fatta om den fortfarande är bobar, då.

Och jo, jag är optimist.

Boken ges ut av Basebo förlag under våren 2024. Mera om boken Skärgård kan du läsa på förlagets webbplats.

 

Habitability – ett verktyg för livskrafts- och hållbarhetsanalys för lokala samhällen

Seminariet kring Habitability-verktyget, som utvecklats för utvärdering av livskraft och hållbarhet i skärgårdssamhällen, samlade en publik på 50 intresserade, som fick höra om och diskutera varför verktyget har utvecklats och hur det i praktiken kan användas. En central del av webbinariet var också diskussionen om hur verktyget kan tillämpas bredare på landsbygdsområdena i Fastlandsfinland.

Läs mera om seminariet i Landsbygdspolitikens blogg.

Habitability – paikallisyhteisöjen oma työkalu elinvoiman ja kestävyyden analyysiin

Saaristoyhteisöjen elinvoiman ja kestävän kehityksen tarkasteluun kehitettyä Habitability-työkalua käsittelevä seminaari keräsi lähes 50 kiinnostunutta kuulemaan ja keskustelemaan, miksi työkalu on kehitetty ja kuinka sitä käytännössä sovelletaan. Tärkeässä osassa webinaaria oli myös keskustelu siitä, kuinka työkalua voitaisiin soveltaa laajemmin Manner-Suomen maaseutualueille.

Lue lisää seminaarista Maaseutupolitiikan blogista. 

Trygghet

Text: Christian Plejel

Det är inte lätt att beskriva vad trygghet är. Vad gör min bygd pålitlig, stabil, måttligt obekymrad, utan risker, akuta hot och fara? Vad gör livet lugnt och utan rädsla där jag bor? Vad garanterar min säkerhet? Vad får mig att bo kvar eller fly?

I bobarhetsmodellen är trygghet indikator 41. Vi pejlar nivån av brott och konflikter där man bor, är hälsan och hälsovården bra? Hur är det med pengar och fungerande wifi? Det är aspekter av trygghet som är viktiga i glesbygder och på öar, om man ska flytta dit eller bo kvar.

Jag läser om familjen Lundgren i min lokala tidning. De har flyttat från en otrygghet. De talar om våld, droger, ett skolsystem som havererat och en vård där det känns omöjligt att få hjälp. Men så sätter de ord på vad de har flyttat till:

…”hälsade på en kompis och jag minns att hon aldrig låste bilden, det var fascinerande.”

”I somras såg vi en bil där dörren var öppen och det låg en mobil i förarsätet.”

”Vi kom in på pizzerian och ingen kollade upp på oss utan alla bara fortsatte äta. Så är det inte i Upplands Väsby. Där följer alla uppmärksamt med vilka som kommer in i lokaler som pizzerior, ifall man skulle behöva vara på sin vakt.”

”Vi gillade verkligen att besöka Ämbetshuset och få göra våra ärenden med riktiga människor i stället för att sitta i evighetslånga telefonköer.”

…”familjekaféet i församlingens lokaler. Det vara bara att kliva på och gå in. I Upplands Väsby var dörren låst och de kom och öppnade. Bara den skillnaden.”

Tack Linda och Andreas för era tydliga beskrivningar av vad trygghet är.

Enligt åländska mäklare som Ålandstidningen pratat med märker de av att allt fler svenskar intresserar sig för att flytta till Åland. ”Tidigare var det mest pensionärer som flyttade hit men nu ser vi att även svenska barnfamiljer vill bo på Åland.” ”Många framhåller det småskaliga, att allting finns inom räckhåll och naturligtvis tryggheten”.

 

Artikeln om familjen Lundgren är publicerad på Ålandstidningens webbplats den 17 november (bakom betalmur):  https://www.alandstidningen.ax/nyheter/de-flyttade-aland-och-tryggheten

 

Bobarhetsprocessen finns nu beskriven i tryckt format

Bobarhet – Introduktion för medborgarforskare är ett praktiskt litet häfte som förklarar processen bakom bobarhetsanalysen.

Hur gör man en bobarhetsanalys? Det förklaras enkelt steg för steg av Christian Plejel.

Häftet finns bakom denna länk i pdf-format. Häftet finns endast på svenska.

Det kan också köpas via Strömstad Akademi – Nordiskt institut för avancerade studier, e-post: akademi@stromstadakademi.se.

 

Hei, kävimme Brysselissä! | Hej, vi besökte Bryssel!

Kokous CPMR-komitean kanssa. Fr.v. Lise Thillemann Sørensen, Danmark, Ivan Matić, Kroatien, Jan Koivurinta, Finland, Kirsten Sydendal, Danmark, Claire Helly, CPMR, Pia Prost, Finland och John Walsh, Irland. Alla stående representerar den europeiska öföreningen ESIN. / Kaikki kuvassa seisovat edustavat Euroopan pienten saarten verkostoa, ESIN:ää.

[Suomeksi / Svenska]

Asuttavuuskonsepti sai lämpimän vastaanoton Brysselissä! Euroopan pienten saarten verkosto, jossa myös Suomi on edustettuna, nosti EU-tason keskusteluun saariyhteisöjen yhteisiä haasteita ja mahdollisuuksia.

Lue lisää mediatiedotteesta.

****
Bobarhetskonceptet togs väl emot i Bryssel! Organisationen för små öar i Europa, där också Finland är representerat, lyfte gemensamma utmaningar och möjligheter till diskussion på EU-nivå.

Läs mera i pressmeddelandet.

Delområde energi | Osa-alue energia Västanfjärd

Habitability-hankkeen 5. työpajassa on teemana energia, joka on yksi asuttavuusanalyysin osa-alueista. Työpajassa (2.2.2023) käytetään esimerkkinä Västanfjärdiä, joka on osa Kemiönsaaren kuntaa.

Tämän linkin takana on kaksikielinen esitys Västanfjärdin energiaratkaisuista ja -analyysista (pdf).

Asuttavuuden käsikirja.

***

Habitability-projektets femte workshop har temat energi, som är en av bobarhetsanalysens delområden. På workshopen (2.2.2023) används Västansjärd som exempel. Västanfjärd är en del av Kimitoöns kommun.

Via länken kommer du tlll en tvåspråkig presentation om Västanfjärds energilösningar och -analys (pdf). 

Handbok i bobarhet.