Borgå skärgård sätter segel

Text: Christian Plejel. Foton: Christian Pleijel och Annika Weckman


De som bor i Borgå skärgård har undersökt sitt samhälle med ett verktyg som kallas bobarhet. Nu har Pia Prost vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och jag gått igenom de tre bobarhetsanalyserna från Emsalö, Vessö och Pellinge. Det har varit roligt att läsa så ambitiösa och gedigna rapporter. En stor andel av öborna har varit engagerade som medborgarforskare under ledning av öborna Erika Englund, Marie Kellgren, Carina Nyholm och John Rönnholm och aktiva arbetsgrupper på alla tre öar.

Tack Elina Dureault Borgå stad och Annika Weckman Posintra som trott på att öborna kan vara sina egna konsulter och leverera korrekta, väl underbyggda fakta om livet på öarna. Borgå seglar upp som ett föredöme bland finska skärgårdskommuner.

John Rönnholm, Carina Nyman, Chistian Pleijel och Erika Englund på väg på Livskraftsnämndens möte.

Undersökningarna presenterades för Borgå livskraftsnämnd i går. Särskild uppmärksamhet ägnades befolkningstalen: de tre öarna med drygt tusen bofasta tar emot sextusen sommargäster och 300.000 besökare varje år.

Öbornas sammanlagda köpkraft är 28 miljoner euro varav endast ca 5% stannar på ön, resten läcker till banker, bilhandlare, bensinmackar, köpcentra och nätbutiker.

Ett resultat av arbetet är att öarna har börjat samarbeta och önskar att staden bildar ett skärgårdsråd med personer som har kunskap om livet i skärgården. Rådet ska vara intressebevakare och remissinstans i frågor som till exempel gäller barn och unga, trafik, inflyttning och byggande. Det behövs en sekreterare och en egen, mindre budget för att skärgårdsskutan ska kunna hålla både kurs och fart. Rådet kan utveckla Borgå välfärdsberättelse så att den också innefattar öarna.

Irina Hoyer-Viitala.

 

Mats Juslin.

Jag hann också med en tur till Emsalö södra udde Varlax med utsikt mot Vessö och Pellinge, samt en god lunch med Mats Juslin och Erika hos Irina Hoyer-Viitala som förestår den ytterst välsorterade lanthandeln med allt från yxskaft till korv och apoteksvaror.

En del av biosfären fyller 30

Text & bild: Christian Plejel

Biosfären är summan av jordens alla ekosystem genom miljoner år. För att göra det lite mer hanterligt har Unesco delat in biosfären i mindre delar. Till exempel Skärgårdshavet i Åbolands skärgård blev ett av Unescos biosfärområden år 1994 och det fyller nu 30 år. Därför ordnades en jubileumsträff i helgen (1-2.3.2024) i Korpoström.

Öboksförfattaren Anders Källgård och Pia Prost från Skärgårdsinstitutet i glatt samspråk.

Skärgårdshavets biosfärområde är 5.400 kvadratkilometer stort med 120 permanent bosatta öar. De är ett hem för 3.400 öbor, ett andra hem för över tiotusen deltidsboende, och ett kärt besöksmål för över en miljon besökare.
Att vara ett av Unescos biosfärområden är både smart och önskvärt för en skärgård. Det fråntar inte öborna några rättigheter utan undersöker och ökar möjligheterna att vara en plats där människor, natur, näringar, land och hav är i balans med varandra.

Skärgårdshavets biosfärområdes arbete de kommande fem åren har fokus på näringar som bygger på kreativitet och hållbarhet, hållbar turismnäring, mathantverk och lokala livsmedelsprodukter, och ett mångsidigt kustnära fiske. Vidare ska man nyttja lokal kunskap för bobarhetsanalyser av enskilda öar och skärgårdsområden, utveckla boendemöjligheter för olika behov, och hållbara lösningar för energi och transport. Samt ingår vård av kulturbiotoper, näringsminskande åtgärder och minskande av skräp och mikroplaster i havet.

Hundvalpen Zorro och en sal full av andra lyssnar på biosfärområdets koordinator Katja Bonnevier.

Jubileumsträffen samlade långt över hundra deltagare: skärgårdsbor, kommunpolitiker och ministrar. Det var intressant att höra företagare berätta om sina liv i biosfären. Underbart rolig var trädgårdsmästaren och biodlaren Titti Edfelt från Vikbo på Mielisholm. Som god tvåa kom skeppsredaren Daniel Wilson från Rosala, kommunfullmäktiges nya ordförande i Kimitoön med egna erfarenheter av livet i skärgården.

I Sverige arbetar Nämdö skärgård för att bli ett biosfärområde. För egen del kan jag tänka mig att ansluta Kökars 2.165 kvadratkilometer land och hav till Skärgårdshavets biosfärområde. För att ta hand om både människor och natur.

Så här kunde det se ut i framtiden, enligt Christian Plejel, om Kökar anslöts till Skärgårdshavets biosfärområde.