Konferensen om akademisk frihet kommer att hållas i Lilla Studion på Kulturhuset Stadsteatern på Sergels torg i Stockholm den 3 december 2024.
Program och mer information hittas här
Konferensen om akademisk frihet kommer att hållas i Lilla Studion på Kulturhuset Stadsteatern på Sergels torg i Stockholm den 3 december 2024.
Program och mer information hittas här
ICH North project will hold a webinar on ”Community Involvement in Documentation work” on 14 November at 14:00 Paris time (UTC +1) / 15:00 Finnish time (UTC+2).
In the webinar we will share good examples of different types of archive/museum collections where communities have been involved in the process – in particular in thinking about what should be collected or documented in relation to their community and the ICH (intangible cultural heritage) with which they identify.
All the examples have the same aim: the UNESCO 2003 Convention requires state parties to ensure the widest possible participation of communities, groups and individuals in safeguarding activities, and the webinar aims to find ways of shifting decision-making power in documentation work to communities and sharing it with other stakeholders.
The webinar is free and open for everyone
Föreningen Brage och Laboratorium för folk och kultur ordnar fredagen den 31.1 2025 ett seminarium i Helsingfors med titeln ”Bland folkdräkter, gamla möbler och virkade dukar. Ett seminarium om hantverk, hållbarhet och förändring”.
Se mer i bifogat program (observera att datumet på flyern inte stämmer då seminariet blivit framskjutet till 31.1 2025)
Seminariet Arbetarrörelsens historia i Norden arrangeras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland och Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap.
Dag och tid: Fredag 1.11.2024, 9:30–17:45 (UTC+2)
Plats: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo, Finland
Berättelser om norra Sverige handlar ofta om naturen. Detta har varit sant genom historien och är det än idag. Olika sätt att förstå naturen på har flätats samman med platsen och människorna som lever där. Naturen i norra Sverige kan vara storartad och imponerande men den kan också vara ödslig, hotfull och farlig. En dominerande bild av naturen i norra Sverige – då som nu – är bilden av resurser, tillgångar.
Daniel Andersson, professor i nordiska språk med inriktning mot nordskandinaviska studier, berättar om sin bok Markernas kronologi och ideologi: natur och språkligt platsskapande med fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet. Dess övergripande syfte är att belysa naturens roll i språkligt platsskapande i norra Sverige med särskilt fokus på nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet.
Invitation to the seminar “Mapping the field – Ethnologists, anthropologists
and folklorists in education and learning”
SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning
Date & Time: Friday May 31st, 2024, 1:00-3:00 PM CET.
Place: Digital seminar, on Zoom
The newly established SIEF Working Group Cultural Perspectives on Education and Learning is welcoming you to its first seminar. The main idea of this first seminar is to map the field and get a better view of ethnological, anthropological and folkloristic research on education and learning, both within formal education such as schools, pre-schools and higher education, and within informal education taking place for instance in museums, archives and organizations.
The Research Centre for Culture and Health at the University of Turku is organising a research seminar programme for Spring-Summer 2024.
Seminars will be hybrid, held at the University of Turku and online, on Tuesdays from 14:00-16:00 (EET). The provisional timetable for these seminars is as follows:
JANUARY 16, 2024
Anna Ovaska, Tampere University
“Reading Chronic Pain: Narrative and (In)Visibility”
Henni Alava, Tampere University
“Finnish Sisu, Finnish Pain: What (if anything) is Culturally Specific in Pediatric Pain and its Care in Finland?”
This event will be hybrid. Participants may attend in Arcanum B356 Kare (University of Turku Campus) or online via Zoom. Register for this event online here.
FEBRUARY 13, 2024
Per Mendoza, University of Iceland
“Isolated Narratives? Narrative Ethics, Affectivity, and Spatiality in Johanna Holmström’s Själarnas ö”
Mathieu Bokestael, University College Dublin
“What is a Caring Historiography? Lessons from Sarah Moss’ Night Waking (2011)”
MARCH 12, 2024
Keith Meadows, Health Outcomes Insights Ltd
“Explaining Cause in a Single Case Response to Patient-Reported Outcomes Data: Quality of Life Research”
Luis de Miranda, Turku Institute for Advanced Studies, University of Turku
“Philosophical Health: Thinking as a Way of Healing”
APRIL 9, 2024
Johanna Jämsä, University of Turku
“Nature’s Eudaimonic Wellbeing Benefits, and When Nature Doesn’t Help: Using Creative Methods to Grasp Deep Values of Nature”
Ranjana Saha, Turku Institute for Advanced Studies, University of Turku
“Milk, Nation, and Empire: ‘Scientific’ Motherhood Advice in Colonial Calcutta”
MAY 14, 2024
Christina Slopek, Heinrich Heine University Düsseldorf
“Against Psychiatric Imperialism: Diversifying Psychology in African Fiction”
Silja McNamara, Tampere University
“The Effect of Dance Movement Therapy Interventions on the Quality of Life and Body Image of Bereaved Widows/Widowers”
När? 30 november 2023 kl. 13:00 till 17:00 UTC+2
Var? Svenska litteratursällskapets hus Riddaregatan 5 00170 Helsingfors och Zoom
Artificiell intelligens intar vår vardag allt mer och är på allas läppar för närvarande. Hur inverkar AI på forskningen, vilka frågor måste forskare ta ställning till och hur kan forskarnas arbete påverkas?
Under SLS forskarträff belyses AI ur etiskt och juridiskt perspektiv, som teknikutveckling, som samhällsfenomen och som verktyg för forskare och för spridning av forskningsrön. Tyngdpunkten ligger på hur forskare och forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper påverkas av AI.
Evenemanget riktar sig i första hand till forskare inom samhällsvetenskaper och humaniora, men även andra intresserade kan delta. Även möjlighet att delta via Zoom, du får länken till sändningen i bekräftelsen efter att du anmält dig.
Evenemanget är gratis men kräver förhandsanmälan. Sista anmälningsdag är 27.11.2023.
Den 12 oktober kl. 9.30–16 arrangerar Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi seminariet Skräck, skrock och skrönor – Maritim folktro förr och nu på sjöfartsmuseet Forum Marinum i Åbo. I seminariet medverkar föreläsare från Sverige, Norge och Finland. Klicka på länken här under för program, närmare information och instruktioner för anmälan:
https://www.abo.fi/evenemang/skrack-skrock-och-skronor-maritim-folktro-forr-och-nu/
Seminariet är öppet för alla, men kräver förhandsanmälan senast den 2 oktober till sjohistoriska(@)abo.fi (se närmare i programmet).
Med seminariet vill vi återvända till det magiska maritima landskap som tidigare var starkt närvarande i skärgårdsbornas, fiskarnas och sjöfararnas liv. Vi tänker på den maritima folktron som bland annat kom till uttryck genom förhållningsregler och tabun, noanamn, (initiations)riter, tecken och tydor i relation till vind och väderlek, samt föreställningar om vattenvarelser. Seminariet fokuserar, annorlunda uttryckt, på hur det maritima landskapet gavs en kulturell laddning och hur dess oberäknelighet, tillika farlighet, kunde bemästras genom magiska åtgärder och besvärjelser. Vad tänkte man? Vad tyckte man? Vad kände man? Vilka var traditionerna, föreställningarna och ritualerna?
Seminariet är inte endast tillbakablickande, utan målsättningen är också att problematisera idén om att det moderna samhället, med dess tilltro till vetenskap, teknik, rationalitet, avförtrollade vardagen. Som ett led i detta ska seminariet belysa hur den maritima folktron förändrades då segelfartyg successivt ersattes av ångfartyg (som delvis bemannades med en ny manskapskategori, maskinfolket som ofta saknade tidigare anknytning till sjön).
Vi vill också utforska om, var och hur det magiska maritima landskapet lever vidare i nutiden. I vissa avseenden är det maritima landskapet numera fullständigt transparent och förutsägbart genom förfinade navigationsmöjligheter, vetenskapligt baserade väderrapporter och en mängd andra tekniska hjälpmedel. På vilka sätt har detta påverkat det förtrollade magiska landskapet? Finns det idag nya former av folktro kopplat till den maritima världen och vilka uttryck tar de sig? På vilket sätt drar man nytta av traditionerna och i vilken form lever de i så fall vidare?