Kategoriarkiv: Publikationer

”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (2022)

Ulla Kallberg is defending her doctoral thesis in ethnology ”Sillä ainahan merimies sentään on erimies”: Merimiesidentiteetit muuttuvassa maailmassa (in english ”For always a sailor is a different man”: Seaman identities in a changing world) at University of Turku on Saturday 12 November 12:00-16:00. More information can be found on University of Turku’s website.

The thesis can be found here.

An short excerpt from the english summary:

”This study, which is part of the field of ethnology, examines the manifestation of the self and self-understanding of Finnish sailors in the working communities of steamers transporting freight. Central to it is the experience of an individual working as a sailor on an ocean liner about his own self and how he understands himself. The events described in the study date to between 1910 and 1955.”

Kulturanalys och metakultur (2022)

Alf Arvidsson har skrivit en bok med titeln Kulturanalys och metakultur. På förlagets hemsida kan man läsa detta om boken:

”Kultur är ett begrepp för hur människor tillsammans försöker bygga meningsfullheter, skapa gemensamma symboler och symbolsystem samt hitta berättelser, föremål och handlingar som kan fungera som gemensamma utgångspunkter. Behovet att analysera de fenomen som benämns kultur är stort och varierat, och kulturanalys har vuxit fram som ett kunskaps­område i motsvarande utsträckning. Denna bok är en introduktion till etnologisk kulturanalys med särskild betoning på metakultur, det vill säga olika former för ”kultur om kultur”, reflektioner och kommentarer till den egna kulturen som den upplevs av deltagarna själva. Med begreppet metakultur blir det också möjligt att analysera särskilda områden som populärkultur, kulturarv och konstarter med ett bredare kulturanalytiskt perspektiv. Kulturanalys och metakultur vänder sig till studenter och forskare inom etnologi, kulturanalys, kulturstudier, museiutbildningar och närliggande områden.”

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar (2022)

Screeningens mångsidighet – dess möjligheter och utmaningar är en tvärvetenskaplig antologi vars författare är verksamma inom medicinsk humaniora. Antologin är redigerad av Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud & Kristin Zeiler.

På förlaget Nordic Academic Press hemsida kan man läsa följande om boken:

”Vad får vi egentligen veta när vi genomgår medicinsk screening? Hur upplever vi erbjudandet om testning eller att genomgå screening?

Det är några av frågorna som diskuteras i Screeningens mångsidighet. Texterna utgår från såväl människors erfarenheter av screening som forskning och vetenskapliga diskussioner. Skribenterna gör nedslag kring exempelvis nationella screeningprogram som mammografi och gynekologiskt cellprov, men också screening för prostatacancer, kognitiv svikt och covid19. Även hälsoenkäter som screeningverktyg och screening av genetiska anlag som kan leda till sjukdom hos barn lyfts fram.

I sina studier belyser författarna existentiella, etiska och sociokulturella aspekter av olika screeningpraktiker. De visar på utmaningar som oro, osäkerhet, hur risk skapas och vad den gör med en människa. Tankar kring screeningens tidsmässiga perspektiv och den väntan som uppstår blir viktiga.

Författarna är alla verksamma inom medicinsk humaniora som undersöker människors sjukdomserfarenheter och vardagliga möten med medicinska praktiker. I den här boken fokuserar de vad screening gör med oss som individer och vilka utmaningar vårt samhälle ställs inför i det sjukdomsförebyggande arbetet.”

VIRUS – historier fra koronapandemien (2022)

En ny antologi vid namn VIRUS- historier fra koronapandemien har utkommit, redigerad av Audun Kjus och Cathrine Hasselberg.

På Scandinavian Academic Press hemsida kan läsas följande om boken:

”Koronapandemien kastet rundt på tilværelsen. I Norge vedtok regjeringen en stor nedstenging av samfunnet, gjerne omtalt som «et av de sterkeste preventive tiltakene noensinne». Her kan du lese om hvordan sykdom og tiltak grep inn i menneskers hverdag, formidlet gjennom folks egne ord.

Boken inneholder historier om tap, sorg og store omveltninger, men viser også håp, modige valg og kreative løsninger for hvordan man kunne leve et helt vanlig liv – i en ganske uvanlig tid.”

 

Skeiv lokalhistorie: Kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser (2022)

Skeiv lokalhistorie: kulturhistoriske perspektiver på sammekjønnsrelasjoner og kjønnsoverskridelser är en nyutkommen antologi redigerad av Dag Hundstad, Tone Hellesund, Runar Jordåen och Marthe Glad Munch-Møller.

Nasjonalbibliotekets hemisida kan man läsa följande om boken:

”Skeiv historie har fram til nylig vært fordekt og lite kjent. I antologien Skeiv lokalhistorie tar norske og nordiske forskere for seg det skeive og det lokale på tvers av skillet mellom by og land og bidrar til ny kunnskap om den skeive kulturhistorien. Denne boka samler for første gang tekster som tematiserer skeiv nordisk historie i et lokalhistorisk perspektiv, og er også den første forskingsbaserte antologien om temaet her i landet. Med utgangspunkt i det nære, personlige og lokale, gir forskere fra Norge, Danmark, Finland og Island oss innsikt i hvordan det har vært å leve skeive liv i norske eller nordiske lokalsamfunn.”

Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt af Klintberg (2022)

En ny bok med namnet Sagor från Bohuslän: uppteckningar i urval och med kommentarer av Bengt av Klintberg, redogerad av Bengt af Klintberg har utkommit.

Den kan köpas och läsas här. På Kungliga Gustav Adolfs Akademiens hemsida går det att läsa detta om boken:

”Ett Genuint muntligt sagoberättande levde kvar längre
i Bohuslän än i många andra landskap. I Sagor från
Bohuslän har Bengt af Klintberg gjort ett urval av sagor,
de flesta upptecknade för mer än hundra år sedan efter
ett femtiotal berättare. Den främste av dem är fiska-
ren och bodkarlen Agust Jakobsson från Tanum som
1919-1920 fick sin sagorepertoar dokumenterad av
David Arill. Liksom flera andra av berättarna kunde
han konsten att berätta långa undersagor om prinsar och
prinsessor, jättar och troll. I urvalet ingår också djur-
sagor, skämtsagor och ramsartade sagor.”

Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid (2022)

En ny antologi med titeln Polarisering och samexistens: kulturella förändringar i vår tid har utkommit, redigerad av Maria Zackariasson, Magnus Öhlander och Oscar Pripp.

På förlaget boréas hemsida kan läsas följande om boken:

”Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vaär det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor? Med utgångspunkt i fyra teman — plats, kategori­sering, engagemang och transformationer — beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och ”det svenska”. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om ­erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens författare är forskare i etnologi och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

***

Författare: Paul Agnidakis, Åsa Alftberg, Daniel Bodén, Rikard Engblom, Maja Povrzanović Frykman, Jesper Fundberg, Lizette Gradén, Kristofer Hansson, Elisabeth Högdahl, Markus Idvall, Kim Silow Kallenberg, Finnur Magnússon, Fanny Mäkelä, Tom O’Dell, Oscar Pripp, Ann Runfors, Mikael Vallström Löfgren, Maria Zackariasson, Magnus Öhlander”

Dissertation Defence: Fangar hefðarinnar: Konur og kvenleiki í íslenskum þjóðsögum

Dagrún Ósk Jónsdóttir is defending her dissertation in folkloristics at University of Iceland today, June 7th 2022 14:00-16:00 (GMT/UTC+0). The dissertation is named Fangar hefðarinnar: Konur og kvenleiki í íslenskum þjóðsögum (in english something like: Prisoners of tradition: Women and femininity in Icelandic folktales).

You can follow the dissertation defence online (in english). Read more here.

If you want to read a little bit more about the research in english you can have a look here.

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former är en nyutkommen antologi som riktar sig till studenter i etnologi och närliggande ämnen. Den erbjuder en introduktion till olika aspekter av etnologiskt fältarbete. Den är indelad i fyra delar som följer en tänkt kronologi för fältarbeten och hur en student arbetar med en uppsats.

Del 1 heter Att komma igång. Där kan man läsa om forskningsfrågor och etik.

Del 2 kallas I fält och kapitlen behandlar institutionsetnologi, kritisk metod och fältarbete utanför nationsgränsen.

Del 3 är Metoder och innehåller kapitel om intervjuer, autoetnografi, observationer, att fältarbeta digitalt samt att använda källor som andra skrivit och samlat.

Del 4 heter Att tolka, skriva och analysera. Här kan vi läsa om etnologiskt skrivande som metod, metodfrågans var, när och hur, samt analys.

 

Etnologiskt fältarbete – nya fält och former (2022). Redigerad av Kim Silow Kallenberg, Elin von Unge och Lisa Wiklund Moreira. Studentlitteratur.

Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten

Den 3 juni disputerar Christine Bylund i etnologi i Umeå på avhandlingen ”Anakrona livsvillkor: En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten”. Opponent är Maria Bäckman, Stockholms universitet.

Avhandlingen kan läsas här.

Engelskt abstract:
Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state.

This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing.

The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state’s earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.