FemHum symposium: Humor på allvar 4-5 december 2023

När? Måndag 4 december till tisdag 5 december, 2023 kl. 00:00 – 00:00
Var? På Zoom

FemHum (feministiska humorforskare) arrangerar det tredje symposiet om humor, den här gången med temat Humor på allvar. Forskare från olika discipliner med intresse för humor har möjlighet att diskutera forskning och knyta kontakter.

Symposiets upplägg

En keynote, forskningspresentationer (alltifrån forskning som är på idéstadiet till forskningsresultat) och diskussioner om framtida möjligheter för humornätverket.

Keynote

Krigsmemes: Den amplifierande rollen av TikTok-memes för informationsspridning i krig av Moa Eriksson Krutrök, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet.

Viktiga datum

1 november sista datum för anmälan av bidrag.

13 november sista datum för anmälan, utan presentation.

16 november program publiceras.

27 november zoom-länk skickas ut

Anmälan samt mer information hittas här.

XII Ethnology Days: Call for panels

CALL FOR PANELS IS OPEN – VOICES AND PRACTICES IN RESEARCH
XII Ethnology Days in Helsinki, 14–15 March 2024

Abstract

Giving voice to research participants has been a central, albeit criticized, principle in ethnological research. Making different experiences visible and bringing them into dialogue with one another is an important goal for ethnologists. ‘Small’ topics and everyday perspectives are familiar to other fields in cultural studies as well. Highlighting everyday life and the practices of everyday life is the basis for the social impact of cultural studies.

Researchers, research participants, those who apply research methods and results, and other interested parties all possess unique voices. The meanings of our research change and can be re-evaluated in different contexts and over long periods of time. For us researchers, it is important to understand the ways in which we influence the world through our studies. Where and how are the voices of our research heard? Whose voices are heard, and who listens to them? What kind of research is valuable? Can research be too ‘small’ to be heard and considered beyond academia? At Ethnology Days 2024, we will reflect on the voices of ethnological research – strong and muted, empathetic and critical, constructive and challenging – both in the past and today.

We invite proposals for panels that consider different perspectives, discussions and temporalities related to the topic of research impact. The panels can cover, for example, the different ways and contexts of influencing others with our studies; research visibility in traditional or social media; and the construction and demolition of ideas, understandings and identities within research and heritage work.

In addition, we are interested in the voices within research and heritage processes. What kind of voices we hear, identify or interpret in fieldwork, research materials or heritage work? What methods can we use to make different voices heard? Are some voices ignored, and what do the silences tell us? Make your voice heard, and send your panel proposal (max. 350 words abstract) by 15.9.2023 to Seminar Secretary Salli Ritola, email: seminarsecretary(a)ethnosry.org

Speakers

Fataneh Farahani is a professor of ethnology in the Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies at StockholmUniversity. The distinctive contributions of her work include applying gender and sexuality to the field of migration studies, integrating race and translocational understandings in the field of masculinities studies, analysing the field of epistemology and knowledge production through the lens of race and gender, and integrating critical race and whiteness studies in the study of hospitality and hostility within the field of migration.

Sharon Macdonald is the Alexander von Humboldt professor of social anthropology at the Humboldt-Universität zu Berlin, where she directs the Hermann von Helmholtz Centre for Cultural Techniques. She has worked on the practices and politics of memory, heritage and identity, especially in Europe. Her recent research has included examinations of how much we can keep collecting from the past, of how diversity and difference are – and could be – dealt with in museums, and of the potential of artistic approaches in ethnographic work on heritage.

Tytti Steel is an ethnologist and docent (associate professor) at theUniversity of Helsinki. In her research, she has focused on variousaspects of working life. She has a special interest in gender research, intersectionality and action research. Currently, she is working on two projects: (1) the post-pandemic work situations of healthcare workers with minority backgrounds and (2) gig work and the platform economy within the cultural sector.

Várdduo seminar with Kenna Sim

When? Tuesday 22 August, 2023 at 13:30 – 15:00
Where? Fatmomakke floor 4 NBET / Zoom

Welcome to a Várdduo seminar with Kenna Sim

Movement is Foundational: Indigenous Perspectives on Climate Mobilities
Kenna Sim, PhD at LiU

Migration and movement, including displacement, planned resettlement, and immobility, are often identified as one of the largest future impacts of climate change. In mainstream climate adaptation frameworks, climate migration is commonly perceived as a contemporary phenomenon that is severed from historical, political, social, and economic contexts, including ongoing processes of racial capitalism and colonial dispossession. Further, it has only recently been acknowledged in mainstream research on migration, resettlement, and climate change that Indigenous peoples have long-standing traditions of mobility and movement that differ from common understandings of migration.

All interested are welcome to participate!
The seminar will be held both on site in Fatmomakke NBET level 4 and on Zoom. Those who want to participate via zoom register here, link will be sent out the day before the seminar.

Nessling Foundation’s general call

In the general grant call, we are looking for innovative projects and active researchers that enable or support sustainability transformations that protect natural systems.

We provide funding for projects that contribute to the Nessling Foundation’s mission to seek systemic solutions for an ecologically sustainable future.

In the general grant call, we award funding for three purposes. You can apply for:

  • personal grants for doctoral thesis researchers (for a maximum of 4 years)
  • personal grants for post-doc researchers (for a maximum of 2 years)
  • grants for implementation projects where research is put into practical use through cooperation between the producers and users of knowledge.

Nessling Foundation’s general call is open 14 August–8 September 2023.

Read more here.

Påminnelse: Symposium: Folkligt skrivande 1750-1950 – Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande

Välkommen till symposiet Folkligt skrivande 1750-1950: Dagböcker som källor till vardagligt liv och emancipatoriskt skrivande!

Från senare delen av 1700-talet började vanligt folk att skriva ned dagshändelser i almanackor, dagböcker, notisböcker och journaler. Därigenom skapades källor som berör människors vardagliga erfarenheter och levnadsomständigheter, men också källor till den allmänna skriftkulturens framväxt i breda lager, olika skriftpraktiker, språklig variation och social emancipation. De kan också vara källor gällande klimat, markanvändning, ekologiska system och krishantering.

Under symposiet ger vi exempel på hur dagböcker används i forskning och vi diskuterar även hur vi kan göra dessa källor tillgängliga digitalt.

Vi välkomnar intresserade i alla skeden av sin karriär och oberoende av vetenskaplig inriktning att delta, och vi erbjuder ett forum för diskussion, nya idéer, perspektiv och kontakter. Symposiet inklusive middag 4.10 och lunch 5.10 samt kaffe båda dagarna är gratis för alla deltagare.

Mer information samt anmälan hittas på hemsidan.

Sista anmälningsdag 31 augusti 2023

Ethnologia Scandinavica 2023, nr 53

Volume 53 of Ethnologia Scandinavica has been released and can be purchased or read online here. This is written on Kungliga Gustav Adolf Akademiens webpage about the volume:

”The 53rd volume of Ethnologia Scandinavica, includes articles from the Nordic countries. The texts deal with different themes such as consumerism, prepping, queer parenthood on social media, and observation as an ethnographic method.

This years volume also includes several biographical notes and, as always, an extensive number of reviews of new dissertations and books in the ethnological and folkloristic field. Together, the articles and reviews reflect the contemporary status of the field and the subjects and theoretical concepts to which our scholars relate right now.”

Påminnelse: Välkommen på seminariet ”Digitaliserade svenskspråkiga tidningar i Finland – nytta och nöje” torsdag 31.8.2023

Tid:
Torsdag 31.8.2023
kl. 9.30–16.45

Varmt välkommen att delta i ett seminarium om digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar i Finland, en värdefull resurs för forskare och andra historieintresserade.

Plats:
SLS hus, Riddaregatan 5,
Helsingfors / Online via Zoom

Seminariet ordnas som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket och Svenska litteratursällskapet i Finland.

(Kutsu suomeksi alla.)

Tack vare ett samarbete mellan Finlands Nationalbibliotek och åtta finlandssvenska stiftelser digitaliseras samtliga svenska dagstidningar i Finland från 1940 framåt inom projektet Digitalisering och tillhandahållande av svenskspråkiga dagstidningar. Samtliga svenskspråkiga tidningar utgivna 1771–1949 har redan tillgängliggjorts för allmänheten på webbplatsen digi.kansalliskirjasto.fi.

Seminariets huvudspråk är svenska och engelska. Paneldiskussionen förs på svenska
och finska.

Anmälan senast 28.8.2023. Anmäl dig här.

Program 

9.30 Kaffe
10.00 Kristina Linnovaara, arkivchef, Svenska litteratursällskapet i Finland, välkomstord
10.10 Ulrika Holgersson, docent i mediehistoria, Lunds universitet, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, docent, Avdelningen för kulturer, Helsingfors universitet, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lunchpaus (på egen bekostnad)
12.50 Tiina Miettinen, FD, stipendieforskare, Tammerfors universitet, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, docent, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kaffepaus
14.40 Ylva Perera, FM, litteraturredaktör, Hufvudstadsbladet, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, systemspecialist, Nationalbiblioteket, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, forskningsdirektör, nationell koordinator för FIN-CLARIN, Avdelningen för digital humaniora, Helsingfors universitet, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneldiskussion på svenska och finska, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Medverkande i panelen:
Pekka Heikkinen, juridisk expert, Nationalbiblioteket
Jonas Lång, kanslichef, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Moderator Wivan Nygård-Fagerudd

Digitaliseringen av de svenskspråkiga tidningarna genomförs av Nationalbiblioteket med finansiering från Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schaumans Stiftelse. 


Aika:
Torstai 31.8.2023
klo 9.30–16.45

Lämpimästi tervetuloa seminaariin, jonka aiheena ovat digitoidut, Suomessa julkaistut ruotsinkieliset sanomalehdet. Lehdet ovat todellinen aarreaitta tutkijoille ja kaikille historiasta kiinnostuneille.

Paikka:
SLS:n talo, Ritarikatu 5,
Helsinki / Etänä Zoomin kautta

Seminaarin järjestävät Kansalliskirjasto ja Svenska litteratursällskapet i Finland.

Kansalliskirjaston vuosina 2021–2023 toteutettavassa projektissa Ruotsinkielisten sanomalehtien digitointi ja käyttöön asettaminen digitoidaan kaikki suomessa vuodesta 1940 eteenpäin julkaistut ruotsinkieliset lehdet. Digitoinnin mahdollistaa kahdeksan suomenruotsalaisen säätiön tuki. Kaikki vuodesta 1771 vuoteen 1949 julkaistut ruotsinkieliset lehdet on jo saatettu suuren yleisön käyttöön digi.kansalliskirjasto.fi -verkkopalvelussa.

Seminaarin pääkielet ovat ruotsi ja englanti. Paneelikeskustelu käydään ruotsiksi ja suomeksi.

Ilmoittautuminen viimeistään 28.8.2023. Voit  ilmoittautua tästä.

Ohjelma

9.30 Kahvi
10.00 Kristina Linnovaara, arkistonjohtaja, Svenska litteratursällskapet i Finland, tervetuliaissanat
10.10 Ulrika Holgersson, mediahistorian dosentti, Lundin yliopisto, Nycklar till en guldgruva – reflektioner och råd till pressforskaren
10.50 Jani Marjanen, dosentti, Kulttuurien osasto, Helsinki, En autodidakt, höstack, dator och sluss: Digitaliserade tidningar och historisk forskning
11.30 Lounas (omakustanteinen)
12.50 Tiina Miettinen, FT, apurahatutkija, Tampereen yliopisto, The world we have lost – And how to get it back. Newspapers as part of Family Research
13.30 Matias Kaihovirta, dosentti, Åbo Akademi, Digitaliserade svenskspråkiga dagstidningar – en omättlig resurs för historieforskning om finlandssvenskarnas historia
14.10 Kahvitauko
14.40 Ylva Perera, FM, kirjallisuustoimittaja Hufvudstadsbladetissa, Vi skriver för nuet och historien – digitalisering och tillgänglighet ur ett dagstidningsperpektiv
15.20 Tuula Pääkkönen, tietojärjestelmäasiantuntija, Kansalliskirjasto, All together now – Digitization and use of Swedish-language newspapers
15.40 Krister Lindén, tutkimusjohtaja, FIN-CLARIN:in kansallinen koordinaattori, Digitaalisten ihmistieteiden osasto, Helsingin yliopisto, FIN-CLARIAH – en forskningsinfrastruktur för humaniora
16.00 Paneelikeskustelu ruotsiksi ja suomeksi, Var, hur och när kan jag använda materialet? – Missä, milloin ja miten aineistoa saa käyttää?

Paneelin osallistujat:
Pekka Heikkinen, lakimies, Kansalliskirjasto
Jonas Lång, kansliapäällikkö, Svenska litteratursällskapet i Finland
Jani Marjanen
Tiina Miettinen
Keskustelua johtaa Wivan Nygård-Fagerudd

Ruotsinkieliset lehdet digitoidaan Kansalliskirjastossa seuraavien säätiöiden tuella: Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Åbo Akademin säätiö, Svenska folkskolans vänner ja Harry Schaumans Stiftelse.

 

Kone Foundation Grants Annual Call 2023

Kone Foundation funds academic research in humanities, social sciences, and environmental sciences, artistic research, and professional artistic work. Additionally, we fund cross-disciplinary and multidisciplinary work between the fields and disciplines supported by the Foundation. The goal of Kone Foundation’s grant activities is to create the conditions for free and multi-voiced art and research. To receive funding, projects must have a connection to Finland.

The next annual call will be held 1–15 September, 2023.