Årsarkiv: 2024

Disputation: Maria Björklund, Psykiatri och pastoral makt: En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård (2024)

Disputation

Datum: fredag 29 november 2024

Tid: 11.00 – 13.00

Plats: Hörsal 7, våning 2, hus 4, Albano, Albanovägen 12

Fredagen den 29 november försvarar Maria Björklund sin avhandling i etnologi, ”Psykiatri och pastoral makt. En etnologisk studie av samtida psykiatrisk heldygnsvård” vid Stockholms Universitet.

Opponent: Martin Gunnarson, docent och lektor vid Södertörns högskola

Den här avhandlingen handlar om samtida psykiatrisk heldygnsvård.

Det är snart 30 år sedan de sista stora mentalsjukhusen stängdes ner. Från att ha bedrivits i stora komplex är den psykiatriska heldygnsvården idag decentraliserad och kraftigt nedskuren till förmån för öppnare former av psykiatrisk vård. Idag är det endast de allra sjukaste som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård. Platserna är få och vistelsen idealt sett kortvarig. De psykiatriska heldygnsvårdsavdelningarna utgör på så sätt tillfälliga platser avsedda för att stabilisera och behandla akuta psykiatriska besvär.

Utifrån ett omfattande etnografiskt material ger den här etnologiska avhandlingen inblick i vardagsliv och maktrelationer vid en avdelning för psykiatrisk heldygnsvård. Observationer och intervjuer med patienter och personal ligger till grund för detaljerade beskrivningar och analyser av platsen med dess olika rum, tidsdimensioner och vårdmetoder och sociala relationer som belyser de komplexa sätt på vilka makt utövas, utmanas och omförhandlas.

I avhandlingen diskuteras balansen mellan autonomi och autonomibegränsningar, vilket utgör en grundläggande problematik inom vård och omsorg, inte minst den psykiatriska. Denna balans ställs på sin spets i ett samhälle där patienters självbestämmande kommit att betonas alltmer. Centralt för den psykiatriska heldygnsvården är att personalen ständigt måste balansera mellan att främja patienters delaktighet och autonomi och samtidigt begränsa dessa aspekter i syfte att främja hälsa. Genom att begreppsliggöra vardaglig ”omsorgsmakt” i termer av pastoral makt, undersöker studien hur vården hanterar detta dilemma.

Avhandlingen finns i DiVA

Att analysera genus och kultur : en lärobok i metod (2024)

Karin S. Lindelöf och Annie Woube är redaktörer för boken ”Att analysera genus och kultur: en lärobok i metod” där en rad forskare inom olika ämnesområden medverkar.

Kulturformer och kulturskapande står i ett dynamiskt förhållande till de aspekter av människan som ryms i begreppet genus, och att sammanföra vetenskapsfälten genus och kultur kan generera nya intressanta frågeställningar. Syftet med den här läroboken är att visa hur genus kan analyseras ur kulturvetenskapliga perspektiv och hur kultur kan analyseras ur genusvetenskapliga perspektiv.

Författarna kommer från olika discipliner – etnologi, antropologi, litteraturvetenskap, musei- och kulturarvsvetenskap, utbildningsvetenskap och genusvetenskap – men förenas i att de alla forskar om genus och kultur, om än utifrån skilda teoretiska utgångspunkter, materialkategorier och analysmetoder. Ambitionen med boken är att redogöra för och lära ut dessa olika metoder till studenter inom ämnen som studerar genus och kultur. Boken har kommit till inom ramen för forskargruppen Genus och kultur på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.

Övriga medverkande författare: Jenny Björklund, Emilie Moberg, Andrea Petitt, Cecilia Rodéhn, Helena Wahlström Henriksson, Kajsa Widegren.

Boken ges ut av Makadam förlag

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (2024)

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria (’Northern Nightmares: A Cultural History of Bad Dreams’) is written and edited by Kaarina Koski,  Marko Lamberg, Kirsi Kanerva and Anu Korhonen.

About the book:

In Finnish folklore, a nightmare was understood as a creature that attacked a sleeping person, paralyzing them and stealing their breath. Behind the nightmare was often a malevolent agent, such as a jealous neighbor or a wronged spirit of the deceased, who roamed the night harming both people and animals. During the 17th century, nightmares also attracted the attention of the judicial system, as they were associated with witchcraft.

Pohjoiset painajaiset. Pahojen unien kultuurihistoria sheds light on the fascinating cultural history of bad dreams in Finland over a span of 600 years, highlighting their connection to contemporary events. Alongside everyday worries, Finns have been haunted at night by visions of hell, memories and fears of war, and even the unresolved murder of Kyllikki Saari.

Descriptions of nightmares also have a political dimension: they have been used in moralizing tales designed to keep people in line. Accounts of nocturnal terrors have found their way into art and popular culture—continuing to haunt the dreams of new generations.

You can find the book at Gaudeamus

Call for applications: SIEF Young Scholar Prize 2025

The prize is awarded for journal articles or independent book chapters (not from monographs such as dissertations) based on original research and published in refereed publications in the three years preceding the next SIEF congress.

The next prize will be presented in 2025. It will be awarded to a refereed article and chapter published in 2022, 2023, 2024. Works that are still in press will not be considered, but their authors are encouraged to submit them for the next prize once they are published. The article or book chapter should be written in English. Publications written by two co-authors will be accepted, however, both should be young scholars.

For the purposes of the prize, young scholars are defined as scholars who completed their PhD degree 4 calendar years or less before the publication date. Scholars who are not members of SIEF are welcome to join the society before submitting.

Submissions (your article or book chapter and a short CV) should be sent  no later than 1 December 2024.

Read more here

Att analysera etnografiska material (2024)

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter. Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

Att analysera etnografiska material är redigerad av Bo Nilsson och Anna Sofia Lundgren

Den är utgiven av Bokförlaget h:ström och kan hittas här

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research (2023)

Can there really be a feminist ethnography?

The question was asked decades ago, and we need to return to it. Feminist ethnographic ideals about trust, collaboration and exchange of knowledge are important but not necessarily easy.

The following book is the result of discussions about reflexivity, ethics, and subject positions in ethnographic work within interdisciplinary gender studies. What do positionality and ethical considerations mean in our ethnographic work today? In this anthology nine researchers, from six disciplines, explore this area anchored in their ongoing research.

Feminist ethnographies: methodological reflections in gender research is edited by Linda Berg.

It can be found and read here

Disputation: John Björkman försvarar ”Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies” (2024)

FM John Björkman disputerar den 22 november 2024 i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi med avhandlingen Healing springs and haunted woods: Sacred sites of folk belief and spatial order in Southwest Finnish village societies.

Opponent är docent Sonja Hukantaival, Åbo universitet och kustos är professor Lena Marander-Eklund, Åbo Akademi.

Disputationen äger rum i Argentum, Aurum, Henriksgatan 2, Åbo

Disputationen kan också följas via videolänk, länken publiceras här ungefär en vecka innan evenemanget.

ICH North Webinar 14 Nov 2024: ”Community Involvement in Documentation work”

ICH North project will hold a webinar on ”Community Involvement in Documentation work” on 14 November at 14:00 Paris time (UTC +1) / 15:00 Finnish time (UTC+2).

In the webinar we will share good examples of different types of archive/museum collections where communities have been involved in the process – in particular in thinking about what should be collected or documented in relation to their community and the ICH (intangible cultural heritage) with which they identify.

All the examples have the same aim: the UNESCO 2003 Convention requires state parties to ensure the widest possible participation of communities, groups and individuals in safeguarding activities, and the webinar aims to find ways of shifting decision-making power in documentation work to communities and sharing it with other stakeholders.

The webinar is free and open for everyone

Link to event on facebook

Disputation: Lenita Kefala försvarar ”Inget riktigt hem: Kvinnors erfarenheter av den tillfälliga bostadsmarknaden i Stockholm” (2024)

Den 15 november 2024 försvarar Lenita Kefala sin avhandling i etnologi vid Stockholms Universitet ”Inget riktigt hem: Kvinnors erfarenheter av den tillfälliga bostadsmarknaden i Stockholm”.

Opponent: Professor Anna Sofia Lundgren, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå Universitet

Datum: fredag 15 november 2024
Tid: 10.00 – 12.00
Plats: Hörsal 9, hus D, Södra huset

En trygg bostadssituation är en grundläggande förutsättning för att kunna verka i samhället, upprätthålla sociala relationer, känna trygghet och stabilitet. Idag saknar många i Sverige en egen bostad. I städer med bostadsbrist och höga bostadspriser tvingas många att hyra tillfälliga andrahandslägenheter, korttidskontrakt utan besittningsskydd eller nöja sig med att hyra ett rum som inneboende. I väntan på en permanent bostad väcks frågor om vad hemmet egentligen betyder och hur en bostad kan fyllas med mening under omständigheter präglade av tillfällighet och osäkerhet.

Boken kretsar kring frågan om vilken roll kön spelar på en alltmer ojämlik bostadsmarknad och varför just kvinnliga hyresgäster är så eftertraktade. Utifrån feministisk teori och etnografiskt fältarbete skildrar denna bok kvinnors utmaningar och strategier på Stockholms svårnavigerade bostadsmarknad. Läsaren får ta del av de utmaningar kvinnorna möter i sin strävan efter en egen bostad. I berättelserna framträder möjligheterna att skapa ett hemlikt liv ofta som svårt och begränsat. Dessa begränsningar påverkar i sin tur flera aspekter av vardagslivet såsom att upprätthålla rutiner, relationer och det handlingsutrymme vuxna individer förväntas ha. Avhandlingen väcker vidare frågor om privatlivets gränsdragningar, normer kring feminina förväntningar samt hur autonomi upprätthålls och utmanas genom klass, kön, ålder och rasifiering.

Länk till avhandlingen i DiVA

Läs mer om Lenita Kefala och hennes forskning