Text: Christian Plejel
Att forskare tar hjälp av allmänheten att samla in data kallas medborgarforskning, på engelska citizen science. Forskningen behöver frivilliga som rapporterar in observationer av växter, transkriberar gamla handskrifter eller granskar bilder på djur och natur. Ett av de mest välkända projekten i världen är Galaxy Zoo där amatörer hjälper astronomer att klassificera bilder av galaxer. Det kan också vara initiativ från medborgare som använder vetenskapliga metoder för att göra sina röster hörda till exempel Louisiana Bucket Brigade i USA där medborgare mäter luftkvalitet kring oljeindustrins anläggningar och använder resultaten för att påverka beslutsfattare. I Sverige finns till exempel Luftdata.se där deltagarna bygger egna instrument för att mäta partikelhalter i luften. Detektiven allmänheten kallades det på 1950-talet när polisutredarna behövde hjälp.
Medborgarforskningen är central när vi ska kartlägga våra öars bobarhet. Utan allas medverkan kommer vi aldrig att lyckas. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med data och uppgifter på den lägsta samhällsnivån, som de flesta öar små befinner sig på. Utan din och de andra öbornas medverkan är det omöjligt att kartlägga biologisk mångfald och miljötillstånd t ex bestånden av ejder och örn, gädda och strömming, hur blåstången mår, liksom fjärilar och vilda växter på land. Vi behöver den lokala kunskap som vandrare, fiskare, jägare, tillsynsmän, ornitologer och den intresserade allmänheten har om vi ska få rätt siffror till ekosystems indikatorer 9, 10 och 11 samt 12 stormar. Vi behöver geografiska uppgifter till indikatorerna 2, 3, 5, 7 och 8. Vi vill ha användartekniska uppgifter till nummer 15, 16 och 17 (vatten) och till 19, 22 och 23 (energi). Den lokala ekonomin med indikatorerna 24, 25, 26, 27, 29 och 30 kräver medborgarforskning liksom de sociala indikatorerna 33, 34, 35 och 36. och 36 om hur vården fungerar och upplevs, samt de avslutande 41, 42 och 44 som ska visa hur människorna mår.
Professor Nina Tynkkynen vid Åbo Akademi tryckte i sin föreläsning den 1.2.2022 på att bobarhet och citizen science hänger samman. Hon sade bland annat att wicked problems (svårlösta, ondskefulla problem) inte kan hanteras med enbart teknisk expertis utan kräver tvärvetenskaplig forskning, samt integrering av vetenskaplig kunskap med lokal kunskap.
En som tidigt visste detta var Carl von Linné, som skrev precisa instruktioner till sina studenter om hur de samla och dokumentera kunskap. Nu undersöker doktor Linda Andersson Burnett vid Uppsala universitet hur 1700- och 1800-talens vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekmän. Intresset för naturvetenskap slog rot i samhället och många blev engagerade i forskning till exempel handelsmän, jordägare, militärer, sjöfarare, kommunala tjänstemän, missionärer – även ursprungsfolk och slavar ingick. Präster bidrog ofta till insamlandet av växter och inventarier.
Men nu är vi år 2022 och många söker mest på nätet. Men för att förstå om ett samhälle är bobart eller inte, räcker det inte att sitta vid datorn – det krävs studier i fält, egna iakttagelser, intervjuer, enkäter och noggranna anteckningar intervjuer i Linnés anda. Det är det som gör det så viktigt och värdefullt att delta i en bobarhetsstudie – det finns inte kunskap, än.
På Nämdö i Stockholms skärgård har man bildat en medborgarforskningsgrupp. Clare Lindstrand (engelsktalande) är sammanhållande och säger att man har två mål: “1) to be able to identify our native plants so we can collect seeds and redistribute our native species and improve biodiversity, and 2) to develop a group of active people genuinely interested in acting for nature (not just sitting in nature).“
Gruppen samarbetar med Världsnaturfonden WWF och har 74 medlemmar. “That’s not to say that I get 74 responses every time, but this is ’my’ group for going forward with the WWF project.” Hittills har man genomfört två inventeringar av vilda blommor, en på våren och en på sommaren, samt en fjärilsräkning den 3 augusti. Alla tre kommer att göras om varje år.
Ett annat område där medborgarna nu behövs är blåstång. Professor Lena Kautsky vid Stockholms universitet (se bilden högst upp i texten) ber oss ruska tång och fotografera fynden för att få reda på vilka insekter som bor i tångruskan och hur blåstången förökar och sprider sig. Samma sak ber docent Marie Nordström vid Åbo Akademi om. Det vara försommar, fullmåne, lugnt och stilla vatten, ty det är då som tången förökar sig
En första rapport från sommarens medborgartångforskning runt Östersjön kom den 6 augusti. Tack vare alla inkomna rapporter ser vi att blåstången blev mogen cirka 16 maj i de sydliga delarna av kusten, från Helsingborg till Oskarshamn, jämfört med platser i Trosa och Stockholms skärgårdar och på Åland där tången släppte sina ägg och spermier först vid fullmånen den 13 juni 2022.
Ska vi få koll på bobarheten behöver vi alltså dig, kära öbo, dina grannar, kamrater och bekanta. Vi vill att ni bildar lokala grupper kring område 1 platsens identitet, område 2 ekosystem, område 3 och/eller 4 vatten och energi, område 5 lokalekonomi, område 6 samhällsservice och område 7 välmående människor. Det här är tvärvetenskapligt, integrerat, lokalt detektivarbete av stor betydelse för din ö. Och andras.
Läs mera:
Badare runtom landet bidrar till tångforskning. SVT Nyheter 11 AUGUSTI 2022.
Hjälp oss förstå blåstångens hemliga värld! Marie Nordströms kolumn i Åbo Underrättelser 3.8.2020.
Tångbloggen om medborgarforskning.
