Tips: Tabellmall för indikatorvärden i bobarhetsanalysen

[Suomeksi alla]

Fler bobarhetsanalyser är på gång! Sibbo skärgårdsdelegation avser delta i bobarhetsprojektet och ordnar i maj en invånarkväll under vilken bobarhetstemat tas upp.

Just nu kollar man upp siffror från olika källor för att fylla i värden för indikatorerna i bobarhetsanalysen.

Rita Lönnroth, aktiv inom Sibbo kommuns skärgårdsdelegation, delar med sig av en mall hur hon har ställt upp tabeller för att samla in och fyllla i indikatorvärden. Kanske andra som jobbar med bobarhetsanalysen kan ha hjälp av Ritas exempel?

Klicka här på länken så kommer det fram en Excel-tabell. Notera att dokumentet har åtta flikar, en sammanfattande och en för varje delområde.

För att använda tabellen, spara den till din egen dator (arkiv – spara som – ladda ned en kopia), sedan är det bara att börja fylla i!

***

Sipoossa valmistellaan asuttavuusanalyysin tekemistä. Rita Lönnroth on tehnyt taulukkopohjia, joiden avulla on helpompi kerätä ja koota indikaattorien lukuja.

Taulukot ovat ruotsiksi mutta voivat varmaan olla avuksi asuttavuusanalyysin tekijälle – ovathan indikaattorit numeroituja samalla tavalla suomeksi ja ruotsiksi. Kiitos Rita!

Klikkaa tästä ja lataa taulukot Excel-muodossa.  Huomioi, että tiedostossa on kahdeksan arkkia.

Tallenna tiedosto itsellesi (arkisto – tallenna nimellä – lataa kopio) käyttääksesi tätä.

Delområde energi | Osa-alue energia Västanfjärd

Habitability-hankkeen 5. työpajassa on teemana energia, joka on yksi asuttavuusanalyysin osa-alueista. Työpajassa (2.2.2023) käytetään esimerkkinä Västanfjärdiä, joka on osa Kemiönsaaren kuntaa.

Tämän linkin takana on kaksikielinen esitys Västanfjärdin energiaratkaisuista ja -analyysista (pdf).

Asuttavuuden käsikirja.

***

Habitability-projektets femte workshop har temat energi, som är en av bobarhetsanalysens delområden. På workshopen (2.2.2023) används Västansjärd som exempel. Västanfjärd är en del av Kimitoöns kommun.

Via länken kommer du tlll en tvåspråkig presentation om Västanfjärds energilösningar och -analys (pdf). 

Handbok i bobarhet.

Article series: Can depopulation in Europe’s islands be reversed?

According to projections, swathes of rural Europe will continue to experience shrinking, ageing populations – none more so than island communities. Throughout the continent, governments and communities are trying to answer the same question: can island depopulation be reversed?

For a community to function, there must be enough people to fill roles in sectors such as education, transport, food provision – as well to provide general support and friendship. This makes maintaining a sufficient working age population one of the greatest risks to the wellbeing of islanders – and the future of many island communities.

In short, this is what Habitability is all about.

The grant programme European Local Cross-Border Investigative Journalism supports professional journalists to share intriguing and engaging local stories that could be of interest to citizens all over Europe. This group of journalists have looked into the uncertain future of European Islands.

The article series is published here.

A short introduction about what it’s all about and an introduction of the authors.

Eldsjälar

Text: Christian Plejel

Influencers och mentorer har blivit yrken, men så är det ännu inte med eldsjälar. Man kan få pris för att man är en eldsjäl, men det är inte ett jobb.

Ändå skulle vi inte klara av att göra bobarhetsanalyser utan dem.

Att mäta upp en ös bobarhet är ett lagarbete. Någon måste starta det, få öborna att förstå att deras kunskap är unik. Någon måste få öbrona att vara med för att ön ska få en rättvis beskrivning.

Öbor har en unik kunskap som kommer av att de har gått i livets skola på ön. De har lärt sig så som man gjorde förr: genom erfarenhet, praktik, samarbete, att lyssna, att iaktta, och att ta efter. Alla människor nuförtiden har förstås också gått i vanliga skolor och lärt sig på det moderna sättet genom läroböcker och på nätet. Det är också bra, men den medborgarforskning som behövs i en bobarhetsstudie handlar om att man med sina egna sinnen ska iaktta ön omkring sig. Öborna behöver reda ut de verkliga befolkningstalen, räkna förekomsten av blåsippor, blåstång och blåsiga dagar, hur mycket pengar ön läcker till fastlandet och fråga sig varför öbor verkar så trygga och trevliga fast de bor långt bort. Öborna är interna kunskapskällor, inte ett internet. De blir nyfikna upptäcktsresande som har stövlarna på sig. För att utforska alla aspekter på ön behövs ett helt medborgarforskningslag. Hur får man det att hända utan eldsjälar?

Det behövs också externa kunskapskällor: studenter och forskare som ägnat sin klokskap och systematik åt ö-frågor utan att ha vistats mer än tillfälligt på just din ö, konsulter och tjänstemän som utrett tekniska och sociala frågor mestadels på distans, författare och konstnärer som har skrivit om och målat av ön under kortare eller längre perioder. De brinner för sin forskning och sin konst men kanske inte kan kallas eldsjälar eftersom de har det till sitt yrke. Öborna har i allmänhet stor respekt för dem och deras kunskap. Den ska tas tillvara utan att låta den ta över. Med uppmärksamhet och noggrannhet ska deras studier och utblickar giftas ihop med öbornas egna insikter och inblickar.

Många öar är på väg att slockna, elden från förr har falnat. Det blir allt färre ljus i husen om vintern. Det behövs människor som brinner för sin hembygd, som blåser på brasan när det bara pyr. Det behövs människor som kan elda upp andra, som får dem att tänka om, tänka annorlunda, planera och utveckla. Det behövs eldsjälar som får fyr i spisen på nytt.

Folkräkning

Text: Christian Plejel

Och det hände sig vid den tiden att allt folket i Sottunga skulle räknas. Det gällde såväl bofasta, arbetsfolk, fritidsboende som besökare.

De skattskrivna är 113 men några är sjömän, några jobbar i stan och några studerar, varför det egentliga antalet personer som vistas på ön en vinterdag är 97.

Det finns gästarbetare på ön, arbetsfolk som är på Sottunga 200 dagar om året, samt bemanningspersonal som arbetar under turistsäsongen, cirka 8 personer under 60 dagar. Det finns också ett par distansarbetare som är på Sottunga halva året.

De fritidsboende bor i 120 stugor, i medeltal 2,3 personer per stuga under 50 av årets dagar.

Besökarna, som kommer på egen köl, med husbil eller hyr en stuga, vistas sammanlagt 3.200 persondagar på ön, varav de flesta i juli.

I ett diagram synliggörs den sammanlagda mänskliga närvaron på Sottunga, månad för månad. Man ser att det är stor skillnad på januari och juli men vad spelar det för roll?

Låt oss räkna på mat, till exempel. I  januari går det åt 1 ton grönsaker och 1 ton potatis, 450 kilo kött och fisk, 500 liter mjölk och 15.000 koppar kaffe till människorna på Sottunga.

I juli går det åt 10 ton grönsaker och potatis, 2 ton fisk och kött, flera tusen korvar, 50.000 koppar kaffe och 200 kilo godis och choklad och glass. Nästan all denna mat ska transporteras till Sottunga, inpackad i ett ton plast. När juli-maten är uppäten blir den 15-20 kubikmeter urin och ett halvt ton fekalier (som bajs heter på fint språk) från vilket så småningom 65 kilo fosfor letar sig ut i vikar och sund.

Folkräkningen visar att det sociala, ekonomiska och ekologiska trycket på Sottunga skiftar stort över året. Så tänkte väl inte Augustus och Quirinius när de för tvåtusen år sedan tvingade Josef och Maria de 13 milen till Betlehem.

Men så tänker vi, som försöker förstå vad som gör en ö bobar.

Läs mera om delområde 1, platsens identitet i Handbok i bobarhet.

Indikator 7 och 8 – när ljusen slocknar på irländska Dursey

Text: Christian Plejel

Får på bete.
Att ta en båt ut till Dursey Island i det yttersta sydvästra hörnet av Irland är omöjligt på vintern, eftersom Dursey Sound är farligt och förrädiskt. Det enda sättet att ta sig till ön är med linbana – som öppnades 1969.

Jag besökte Dursey vintern 2013, strax innan det blev förbjudet att frakta djur inklusive fårhundar med linbanan.

Här kan du se linbanans färd:

I mars i år togs linbanan ur drift för reparationer. I juni togs en tillfällig färja i trafik men ännu i december är linbanan inte färdig och det är oklart när den kommer att vara igång, rapporterar Irish Examiner. Öns två bofasta invånare, åtta bönder och många fritidshusägare, deltidsboende och besökare har inte längre möjlighet att ta sig till ön.

Martin Sheehan har nötkreatur och får på ön. Fåren klarar sig över vintern, men om linbanan inte är igång den 1 februari kommer korna att svälta.

Martin Sheehan är också ordförande för Dursey Island Development Association. Till Irish Examiner säger han: ”När linbanan öppnades 1969 fanns det 50 bofasta på ön. När skolan stängde på 1970-talet förändrade det dynamiken och många människor flyttade till fastlandet.”

Han fortsätter: ”Dursey överlevde the Great Famine (den stora svälten 1845–1852), första världskriget och flera lågkonjunkturer, men jag vet inte om den kommer att överleva det här.”

För första gången på 420 år slocknar ljusen på Dursey. Dursey ligger inte längre än 374 meter bortom Dursey Sound, ön har hamnat ouppnåeligt långt bort.

Skärmdump av tidningen Irish Examiner:

Bekanta dig gärna med bobarhetsanalysens indikator 7: Tillgänglighet och indikator 8: Upplevt avstånd i delområde 1 i bobarhetshandboken.

 

Habitability-verkosto kokoontui Pellingissä | Habitability-nätverket samlades på Pellinge

(På svenska längre ner)

Gruppbild med människor som står på en bro.
Foto: Pia Prost.

Habitability-verkosto kokoontui Pellingissä

Saaristoverkosto Habitabilityn toinen fyysinen kokoontuminen järjestettiin Pellingissä. 14.–16. marraskuuta 2022 järjestettyjen teemapäivien aiheena oli makea vesi eli asuttavuusanalyysin kolmas osa-alue.

Lue artikkeli kokoontumisesta.

***
Habitability-nätverket samlades på Pellinge

Pellinge var målet när skärgårdsnätverket Habitability för andra gången samlades till en fysisk träff. Temat för dagarna den 14–16 november 2022 var vatten och avlopp, det vill säga bobarhetanalysens delområde 3.

Läs mera om vad vi gjorde: https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/habitability-natverket-samlades-pa-pellinge/

Bobarhet bygger på öbornas engagemang

Forum för skärgårdsforskning (2.12.2022, kl. 9–12) har som tema: Bobarhet på öbornas villkor – medborgarforskning i praktiken.

Bobarhet – att göra en bobarhetsanalys – är medborgarforskning.

Under forumet diskuteras medborgarforskning ur olika synvinklar.

Christian Pleijel från Kökar talar under rubriken Habitability – bobarhet, ett koncept som bygger på öbornas engagemang .

Inför forumet intervjuades han i Svenska Yle på temat. Du kan lyssna på inslaget här:

På forumet deltar också:

Malin Fredriksson, Åbo Akademis bibliotek: Vad räknas som medborgarforskning?

Erfarenheter av medborgarforskning från:

Ekonomisk forskning – Wilhelm Barner Rasmussen, Internationell marknadsföring, ÅA
Marinbiologisk forskning – Tiina Salo, Miljö- och marinbiologi, ÅA
Samhällsvetenskaplig forskning – Kenneth Nordberg, Regional utveckling, ÅA
Geografisk forskning – Liliana Solé Figueras, Geografi, Åbo universitet

Forumet är öppet för alla med intresse för skärgårdsfrågor, medborgarforskning och öars bobarhet. Det arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 (rum Kosmos), Åbo.

Arrangörer är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets UNESCO biosfärområde. Evenemanget är ett miniprojekt inom öppen vetenskap vid Åbo Akademi.

Varför?

Text: Christian Plejel

Varför kollar man upp sin bobarhet? Christian berättar:

Varför kollar man upp sin bobarhet? Svaret är enkelt: det är som att besiktiga bilen. Man vill veta om den är säker att köra, om något behöver åtgärdas, om man klarar miljökraven. Man bestämmer inte själv vad som ska gås igenom, det finns en bestämd, väl genomtänkt procedur. Och det kostar knappt nånting.

Jo jag vet att en ö inte är en bil. Men det är ganska likt: man kollar hur slitet samhällsmaskineriet är, hur många som får plats, avstånd hit och sträckor dit, utsläpp, avgaser och avlopp, kyla, värme och drivmedel, vad ö-livet har för pris och vad det kostar att hålla igång med avgifter och skatter, om det är säkert och bra för barn, vad nya ägare ska tänka på och om det skulle kunna rymmas fler.

Det finns en skillnad: man är många som besiktigar sin ö. Man gör det tillsammans, alla som äger och använder ön. På det viset får alla reda på i vilket skick den är.

När det är klart får man ett ifyllt protokoll. Man har tagit reda på vad som är bra och vad som är dåligt. Man vet om bilen är körbar och om ön är bobar.