Etikett: ffff

Publicerat

Språk som centralt verktyg i vård och omsorgsarbete

Du som arbetar inom vården, vill klientens bästa och vet att en god och fungerande personcentrerad vård tar språkliga och kulturella skillnader i beaktande. Du vill kanske veta mer om språkliga och kulturella aspekter inom vård- och omsorgsarbete? Kom med på kurs och skapa ännu bättre vårdmöten!

I vården är det viktigare än inom många andra områden med fungerande kommunikation och gott bemötande. Med visad välvilja och empati kan man komma långt trots att det finns brister både vad gäller gemensamt språk och kulturell kunskap, men vi vill säkert alla nå längre än så.

I höst har du möjlighet att fördjupa dina kunskaper om språkets och kulturens centrala roll för vårdande, ett stort men intressant kunskapsfält! Kursen heter Flerspråkighet i samhälle och yrkesliv (5 sp) och startar i slutet av september. Undervisningsspråket är svenska, med språkstöd på finska och engelska enligt behov.

Vad kan hända om kommunikationen i vården brister? Det är exempelvis vanligt att vårdgivare tar fler prover och gör fler undersökningar då kommunikationen inte löper tillräckligt. Missförstånd och misskommunikation kan i värsta fall leda till feldiagnoser eller att patienter inte förstår direktiv för behandling, t.ex. hur mediciner ska tas, med potentiellt livshotande konsekvenser. Förutom ökat lidande för redan utsatta människor leder feldiagnostik och felbehandling lätt till komplikationer, förlängda sjukhusvistelser och återinläggningar, med ökade kostnader som följd.

Mer allmänt upplevs bristfällig interaktion i vårdsituationer ofta som dåligt bemötande och kan leda till att man som vårdtagare känner sig nedvärderad. Misskommunikationen kan då också bottna i olika syn på vård och vårdrelaterade traditioner som vi tar för givna i våra egna bekanta sammanhang. Detta kan i sin tur också ha negativa effekter på måendet och kan i värsta fall leda till att man drar sig för att söka sig till vården på nytt.

Under kursen ser vi på två- och flerspråkighet i samhälle, i organisationer och på individnivå. Det handlar om olika språks samverkan och användningsmöjligheter, exempelvis strategier för att främja två- och flerspråkighet på arbetsplatsen och strategier för bemötande trots att gemensamt språk saknas. Till detta relateras centrala aspekter kring sjukdom, åldrande och språk med konsekvenser i synnerhet för äldrevårdsarbetet.

Direkt kopplat till det språkliga är förstås det som rör interkulturellt vårdande och vikten av ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet. Vi öppnar genom konkreta exempel upp om hur värderingar, attityder, seder och bruk som man inte känner till eller som tas för givna kan orsaka misskommunikation i mångkulturella möten.

Här är det förgivettagna något av ett nyckelord – vi behöver helt enkelt vara medvetna om att det som man själv tror är sunt förnuft kan ses väldigt olika av andra. Samtidigt får vi inte heller skapa stereotypa föreställningar om andra. Kanske vi behöver fler kulturtolkar som förbereder inför vårdmöten och bidrar till ökad trygghet för alla parter, exempelvis genom att ta reda på klienters behov och förklara hur vården fungerar?

Kom med på kurs vid Åbo Akademi i Vasa hösten 2020 för att skapa ännu bättre vårdmöten i praktiken!

Anmäl dig senast 2.9.2020 HÄR.

Välkommen!

Kieli keskeisenä välineenä hoito- ja hoivatyössä

Sinä, joka olet töissä hoiva-alalla ja haluat asiakkaasi parasta ja tiedät että hyvin toimiva asiakaslähtöinen hoivatyö huomio kielellisiä- ja kulttuurisia eroja. Sinulle, joka tahdot tietää enemmän kielen ja kulttuurin merkitysestä hoito- ja hoivatyössä: tule mukaan koulutukseen, jonka avulla luot vieläkin parempia hoivakohtaamisia!

Hoito-alalla, enemmän kuin monilla muilla aloilla, toimiva vuorovaikutus ja hyvä kohtaaminen korostuu. Hyväntahtoisuudella ja empatialla voi päästä pitkälle, vaikka yhteisessä kielessä ja kulttuuritiedossa on puutteita, toivovat useammat meistä vuorovaikutukselta enemmän.

Syksyllä sinulla on mahdollisuus syventää osaamistasi kielen- ja kulttuurin keskeisestä merkityksestä hoivatyössä, merkittävästä mutta myös kasvavasta osaamisalueesta! Kurssi Monikielisyys yhteiskunnassa ja työelämässä – hoito ja hoivatyössä alkaa 23.9.2020. Kurssin opetuskielinä ovat ruotsi, suomi ja englanti tarpeiden mukaan.

Mitä voi tapahtua, jos vuorovaikutuksessa terveydenhuollossa on puutteita? On huomattu esimerkiksi, että hoitajien ottamien näytteiden ja tutkimuksien määrät kasvavat puutteellisen vuorovaikutuksen seurauksena. Pahimmassa tapauksessa väärinkäsitykset ja viestintävaikeudet voivat johtaa virheellisiin diagnooseihin, siihen että, potilaat eivät ymmärrä hoito ohjeita, esim. miten lääkitystä tulisi ottaa, jolla voi olla hengenvaaralliset seuraukset. Sen lisäksi, että jo valmiiksi heikossa asemassa olevien ihmisten kärsimys lisääntyy, väärät diagnoosit ja hoitovirheet johtavat helposti komplikaatioihin, pitkittyneisiin sairaalajaksoihin, joista seuraa myös kasvavia kustannuksia.

Yleisesti ottaen, riittämätön vuorovaikutus hoitotilanteissa koetaan usein huonona kohtaamisena, jonka seurauksena hoidonsaaja voi kokea tulleensa aliarvioiduksi. Vaikeudet vuorovaikutuksessa voivat myös pohjautua näkemyksiin hoidosta ja hoitoon liittyvistä perinteistä, joita pidämme itsestäänselvyytenä meille tutussa ympäristössä. Tällä voi puolestaan olla kielteisiä vaikutuksia hyvinvointiin ja pahimmassa tapauksessa johtaa siihen, ettei myöhemmin hakeuduta hoitoon.

Kurssin aikana tarkastellaan kaksi- ja monikielisyyttä yhteiskunnassa, organisaatioissa ja yksilötasolla. Kurssi käsittelee eri kielten yhteistoimivuutta ja käyttömahdollisuuksia, kuten kaksi- ja monikielisyyden edistämisen strategioita työpaikalla, erityisesti vanhustenhuollossa sekä kohtaamiseen liittyviä strategioita, kun vuorovaikutuksessa olevilta puutuu yhteinen kieli.

Kurssin sisällössä korostuu lisäksi kulttuurienvälinen hoito- ja hoivatyö sekä kulttuurisensitiivisen lähestymistavan merkitys työssä. Konkreettisten esimerkkien avulla avaamme, miten arvot, asenteet, perinteet ja tavat, joita emme tunne voivat aiheuttaa väärinkäsityksiä monikulttuurisissa kohtaamisissa. Näissä tilanteissa järkevänä ja itsestäänselvyytenä pidetty toimintatapa voidaan nähdä hyvin eri tavalla. Samanaikaisesti emme saisi luoda stereotyyppisiä käsityksiä muista. Ehkä tarvitsemme enemmän kulttuuritulkkeja, jotka valmistavat meidät hoivakohtaamisiin ja edistävät turvallisuutta kaikkien osalta, esimerkiksi selvittämällä asiakkaan tarpeet ja kertomalla miten hoito tullaan toteuttamaan.

Tule mukaan kurssille Vaasassa, Åbo Akademi luomaan vieläkin parempia hoivakohtaamisia!

Ilmoittautumiset viimeistään 2.9.2020 TÄSTÄ.

Tervetuloa!

Language – an important tool in Healthcare.
Would you like to know more about language and cultural aspects within healthcare professions? Join us and work towards creating even better care situations!

In healthcare, it is more important than in many other areas of work to have functioning communication and positive interaction. Through goodwill and empathy, we can go a long way despite differing language skills and cultural insights, but we all want to reach further. As a healthcare employee, you have the client’s best interest at heart and know that good and functioning person-centered care takes into account linguistic and cultural differences.

This coming fall, you have the opportunity to deepen your knowledge of the central role of language and culture in healthcare and caring, a large but interesting field. Join the course to help create even better care situations!

What happens if communication fails in care situations? It is common for healthcare providers to take more tests and do more examinations when there is a lack in communication. Misunderstanding and miscommunication can lead to misdiagnosis or patients failing to understand treatment guidelines, e.g. how to take medication, with potentially life-threatening consequences.

In addition to increasing the suffering for already vulnerable people, possible misdiagnosis and malpractice will easily lead to complications, extended hospital stays and re-admissions, with increased costs as a result. Inadequate interaction in care situations may leave the client with an uneasy feeling, even a sense of degradation, which in turn can have negative effects on a person’s health, even leading to a reluctance to seek treatment again.

During the course we look at bilingualism and multilingualism in organizations, the collaboration and use of different languages, as well as issues related to illness, aging and language. We also discuss how values, attitudes, customs and practices that are taken for granted within our own group, can easily cause miscommunication in multicultural encounters.

A key when it comes to cultural differences is often what we take for granted – we simply need to be aware of the fact that what I see as common sense can be viewed very differently by others. But stereotyping others is not the solution, either. Maybe we need more cultural interpreters who prepare for healthcare situations and contribute to an increased sense of security for all parties, for example by finding out about clients’ needs and explaining how care works in our context. Such solutions are part of what we take a look at during the course.

Other aspects that will be highlighted include the importance of an intercultural approach in the profession and strategies for interaction despite the lack of a common language. We also look more closely at various ways of promoting bilingualism and multilingualism in the organization, for example during meetings.

The course takes place at Åbo Akademi, Vaasa. Register HERE, deadline 2.9.2020.

WARMLY WELCOME!

Publicerat

FFFF-projektet: Vägen till kontinuerligt och livslångt lärande

Nyckelkompetenserna till framtida framgång
Kontinuerligt lärande blir allt viktigare i den kunskapsintensiva, komplexa och globala värld vi lever i. Europakommissionen har uppdaterat de nyckelkompetenser som antas leda till framtida framgång i arbets- och samhällslivet (1) (Future of learning Package, 2017). Kommissionen ger rekommendationer för livslångt, flexibelt lärande och kvalitativ utbildning där digitaliseringen löper som en röd tråd genom lärandet. Utgående från dessa rekommendationer har Åbo Akademi utarbetat FFFF-projektets grund och målsättningar.

Åbo Akademi har fått finansiering för att genomföra FFFF-projektet från Undervisnings- och kulturministeriet, för perioden 2019-2020. Projektets syfte är att verka för kontinuerligt lärande i linje med Åbo Akademis strategi som betonar mångfald, gränsöverskridande utbildning, livslångt lärande och studerandes möjligheter till profilering. Projektet är en del av universitetens strategifinansiering för utveckling av kontinuerligt lärande.

Åbo Akademi har tagit fasta på vad arbetslivet behöver för att få bukt med den skriande bristen på högskoleutbildad arbetskraft bland annat inom social- och hälsovårdssektorn. I projektet planeras och utvecklas en ny samarbets- och verksamhetsmodell, som ger möjlighet för personal inom social- och hälsovårdssektorerna och IT att utveckla sin kompetens.

En kompetens som svarar mot nya krav härstammande från nya serviceformer och arbetssätt, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga och teknologiska förändringar. Utbildningshelheterna ska även möjliggöra en balans mellan arbete och kontinuerligt lärande, parallellt med att statusen höjs inom branschen.

”Åbo Akademi erbjuder därmed en flexibel och flerspråkig utbildning, för att skapa en beredskap att möta förändring i arbetslivet.” 

Utbildningsmoduler
För att kunna öka kompetensen inom arbetslivet behöver individen beredskap att möta förändringar i arbetslivet, träning i att formulera och lösa problem samt kunskaper och färdigheter baserade på en stabil vetenskaplig grund.

Genom flexibla utbildningsmoduler skapar modellen en helhet som svarar med identifierade kompetensbehov mot forskningsbaserad kunskap. Inom området social- och hälsovård erbjuds utbildningsmoduler gällande kvalitetsledning inom äldreomsorg (20 sp) och välfärdsteknologi (20 sp) samt språk som centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete (10sp). Inom IT-området erbjuds grundstudier i digitala kompetenser för personal inom social- och hälsovården (30 sp) samt fördjupade kurser för ingenjörer (60 sp).

I framtiden kommer vården att bli mer flexibel på grund av att invånarnas vårdkrav höjs. Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär att färre personer i arbetsför ålder ska klara av att möta ett ökat vårdbehov. Detta kommer innebära att vården kommer ställas inför utmanande tider där professionellt ledarskap inom äldrevård och –omsorg samt välfärdsteknologi har en mycket viktig roll inom vården. Åbo Akademi erbjuder därmed en flexibel och flerspråkig utbildning, för att skapa en beredskap att möta förändring i arbetslivet.

Språkstöd
Flerspråkigheten är betydelsefull i utvecklandet av undervisningen med tanke på en alltmer globaliserad och digitaliserad värld. I projektet erbjuds flerspråkiga utbildningsmoduler inom social- och hälsovårdsområdet med anledning av vårt mångspråkiga, mångkulturella och internationella landskap. Undervisningen sker på vuxenstuderandes modersmål (finska, svenska, engelska) och under utbildningens gång handleds vuxenstuderanden med hjälp av språkstöd gällande språkrelaterade frågor.

Flexibel undervisning
Det finns goda möjligheter till kontinuerligt lärande med hjälp av ändamålsenliga redskap. För att göra undervisningen mera flexibel har vuxenstuderandena haft möjlighet att delta i föreläsningarna på distans via Zoom-uppkoppling. Föreläsningar har vid vissa tillfällen filmats för att vuxenstuderandena ska kunna se på föreläsningarna i efterhand när det passat dem. Utbildningshelheten har lockat studeranden från ett vidsträckt område bland annat Österbotten, Åbo, Helsingfors och Åland. Distansstudier har även gjort att det finns en möjlighet att kombinera studier med heltidsjobb.

”Vuxenstuderandena lär sig mer om de senaste globala trenderna inom området och om framtidens vård.” 

Kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg (20sp)
Kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg är en av de satsningar som erbjuds i Vasa. Utbildningshelheten ger kompetens för kvalitetskontroll och -uppföljning i offentliga, privata och tredje sektorns äldrevårdsenheter. I fortbildningen behandlas aktuell lagstiftning samt olika kvalitetsindikatorer och -register gällande äldrevård och -omsorg. Utbildningshelheten fokuserar på personcentrerad vård, professionell kompetens, bemötande, värdegrund och etik. Vuxenstuderandena lär sig kommunikation i team och mellan organisationer samt dokumentation och vårdplanering.

Kvalitetsledning.
Regina Santamäki Fischer, Akademilektor, enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi.

Välfärdsteknologin (20sp)
Välfärdsteknologin inom vården är en annan satsning inom projektet och som hålls i Vasa. Syftet med fortbildningskurserna i välfärdsteknologi är att höja kunskapen, beredskapen och förståelsen för digitaliseringens möjligheter och utmaningar inom social- och hälsovården.

I fortbildningen presenterades nya digitala e-Hälsotjänster och vilka möjligheter och utmaningar som dessa innebär. Utbildningshelheten fokuserar bland annat på hur man utvecklar, implementerar och utvärderar nya användarvänliga och evidensbaserade digitala lösningar. I fortbildningen behandlas också ledning av digitala förändringsprocesser, ekonomiska förutsättningar och hållbar utveckling ur organisationens perspektiv. Vuxenstuderandena lär sig mer om de senaste globala trenderna inom området och om framtidens vård.

Välfärdsteknologi.
Till vänster är Malin Andtfolk, doktorand på enheten för Vårdvetenskap, Åbo Akademi och till höger är Linda Nyholm, Docent i vårdvetenskap, universitetslärare, enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi.
Publicerat

Marina Kinnunen: Vi får aldrig glömma anledningen till varför vi är här

Marina Kinnunen

Marina Kinnunen: Vi får aldrig glömma anledningen
till varför vi är här

Hon drivs av förändring och utveckling. Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, är här för att skapa framtidens social- och hälsovårdssektor.
– I tiderna valde jag sjukskötaryrket eftersom jag helt enkelt ville hjälpa till. Jag ville göra nytta och ha en bra känsla när jag gick hem för dagen. I dag kan jag ibland längta efter just den känslan.

Så säger Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.

– Men däremot tror jag ju också att jag på min nuvarande position kan jobba bakom, stödja och göra det möjligt för vårdpersonalen att göra det bästa av sitt jobb. Vi ska alltid komma ihåg varför vi är här, och det är i samtliga fall för patientens bästa.

Kinnunen avlade sin magistersexamen vid Vasa universitet och senare också sin doktorsexamen inom temat patientsäkerhet.

Hon säger sig sporras av utveckling – i alla lägen och på olika nivåer. Hon har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv inom sjukvårdsdistriktet och har provat på olika positioner genom åren. Gemensamt för alla skeden har varit en strävan framåt.

Arbetskraftsbristen allt mer akut
Personalbristen är påtaglig i hela social- och hälsovårdssektorn. Det blir allt svårare att rekrytera. Enligt Kinnunen pratar vi för lite om den här problematiken samt hur vi ibland också måste prioritera för att klarar av den mest akuta verksamheten.

– Sommaren var ett bra exempel. Ibland blir det omöjligt att pussla. Då var vi helt enkelt tvungna att stänga vissa avdelningar för att klara av att hålla upp de mera akuta verksamhetspunkterna som till exempel jouren.

Här ser Kinnunen att behovet av ett gemensamt social- och hälsovårdsområde blir allt tydligare.

– Behovet av service minskar inte – tvärtom. Och nu har också kommunerna inom sjukvårdsdistriktet fått en officiell förfrågan om deras syn på gemensamt område. Senast 17.12.2019 vet sjukvårdsdistriktet hur kommunerna ställer sig till frågan om gemensamt område.

– Det är i regel alltid bättre med frivillighet istället för tvång. Och visst skulle det lätta att ha alla funktioner mera samlade än vi har just nu. Vi måste hitta nya sätt att fungera där mellanstegen lämnas bort. Det blir enklare när man samlar primärvården, specialsjukvården och socialvård inom samma helhet.

Karriär och kompetens
Marina Kinnunen, som själv framhåller utveckling, är tydlig när det gäller bristen på arbetskraft. Det är viktigt att bygga på sin kompetens framåt. Nya generationer kräver också nya former av rekrytering.

– Där behöver vi lyfta fram personalens utveckling och kanske också villkor. Det måste vi arbetsgivare komma ihåg att ta i beaktande. Vi borde höja och synliggöra sjukskötarnas möjligheter till karriär. Här borde vi framåt se på de olika stegen vi har för individuell utveckling inom yrket och våga uppmuntra!

– Samma gäller förstås lönerna som tydligare borde kopplas ihop med nya poster och ansvar samt kompetensombesörjning. Man ska ha möjligheter och förutsättningar att göra sitt jobb bra, det betyder att vi måste se på både omgivningen, lönen och den personliga utvecklingen. Vi behöver förstå hur nya generationer tänker.

Agera mera
I synen på det vardagliga arbetet är Kinnunens budskap väldigt klart. Vi borde kunna agera mera när det kommer till säkerhet och trygghet. Den nya regeringen har goda planer framåt, men där måste man se till helheten istället för att enbart koncentrera sig på vissa frågor. Den vägen tror hon att resultatet blir hållbart.

– Vi måste jobba ännu mera målmedvetet med kvaliteten. Vårt yrke får inte bli rutin. Alla är unika och ska behandlas så! Det är stora saker, beslut och känslor som finns hos våra patienter. Vi måste alltid koncentrera oss på det viktigaste: anledningen till varför vi är här.

Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och -omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.
Här kan du läsa mera.

 


Marina Kinnunen: Emme saa unohtaa miksi olemme
täällä

Voimaa muutoksesta ja kehityksestä – Vaasan sairaanhoitopiirin johtaja Marina Kinnunen on täällä luodakseen tulevaisuuden sosiaali- ja terveyssektorin.

– Valitsin aikanaan sairaanhoitajan ammatin siksi, että yksinkertaisesti halusin auttaa ihmisiä. Halusin tehdä jotain tarpeellista ja tuntea tehneeni hyvää työtä, kun palasin illalla kotiin. Nykyisin kaipaan sitä tunnetta aina välillä.

Näin sanoo Marina Kinnunen, Vaasan sairaanhoitopiirin johtaja.

– Uskon kuitenkin, että nykyisessä asemassani voin tehdä työtä taustalla, tukea ja mahdollistaa sen, että hoitohenkilökunta voi tehdä parhaansa työssään. Meidän jokaisen tulee muistaa, miksi olemme täällä: toimimassa potilaan parhaaksi.

Kinnunen valmistui maisteriksi Vaasan yliopistosta ja väitteli myöhemmin tohtoriksi aiheenaan potilasturvallisuus.

Hän kertoo saavansa motivaationsa kehityksestä – kaikissa tilanteissa ja kaikilla tasoilla. Kinnunen on tehnyt koko työuransa sairaanhoitopiirin palveluksessa ja on kokeillut vuosien aikana eri tehtäviä. Yhteistä kaikille vaiheille on ollut juuri pyrkimys eteenpäin.

Työvoimapula on entistäkin akuutimpi
Pula henkilöstöstä koko sosiaali- ja terveyssektorilla on ilmeinen. Rekrytointi on yhä haastavampaa. Kinnusen mukaan tämä problematiikka näkyy keskusteluissa aivan liian vähän, samoin kuin se, että välillä on pakko priorisoida selviytyäkseen kaikkein kiireellisimmästä toiminnasta.

– Kesä oli hyvä esimerkki. Välillä palapelin kokoaminen oli aivan mahdotonta. Silloin ainoaksi mahdollisuudeksemme jäi sulkea joitakin osastoja, että selviäisimme akuutimpien toimintojen, kuten päivystyksen, tarjoamisesta.

Tämän takia Kinnunen katsoo, että tarve yhteiselle sosiaali- ja terveydenhoitoalueelle tulee yhä selkeämmin esille.

– Palvelun tarve ei tule laskemaan, päinvastoin. Sairaanhoitopiirin kunnille on lähetetty virallinen kysymys siitä, millainen näkemys heillä on yhteisestä alueesta. Viimeistään 17.12.2019 sairaanhoitopiiri saa tietää, miten kunnat suhtautuvat yhteisen alueen muodostamiseen.

– Vapaaehtoinen yhteistyö on luonnollisesti aina parempi vaihtoehto, kuin pakko. On selvää, että toimintojen keskittäminen nykyistä enemmän helpottaisi työtämme. Meidän on löydettävä uusia tapoja toimia, kun eri asteita jää pois. Kun perusterveydenhoito, erikoissairaanhoito ja sosiaalihuolto hoidetaan saman yksikön sisällä, asioista tulee yksinkertaisempia.

Ura ja ammattitaito
Kehitystä korostava Marina Kinnunen on varmaa asiastaan, kun puhuu työvoimapulasta. Oman ammattitaidon kehittäminen on tärkeää. Uudet sukupolvet vaativat myös uudenlaisia rekrytointitapoja.

– On nostettava esiin henkilökunnan mahdollisuuksia kehittymiseen ja mahdollisesti myös työolosuhteita. Se tulee työnantajan pitää mielessä. Meidän tulisi parantaa – ja tehdä näkyvämmäksi – sairaanhoitajien mahdollisuuksia edetä urallaan. Edelleen tulisi katsoa millaisia eri mahdollisuuksia meillä on henkilökohtaiselle kehittymiselle ammatissa, sekä uskaltaa kannustaa siihen!

– Sama koskee tietenkin myös palkkoja, jotka pitäisi liittää uusiin toimiin ja vastuisiin sekä ammattitaidon kehittämiseen. On oltava mahdollisuus ja edellytykset tehdä työnsä hyvin, ja se tarkoittaa, että meidän on tarkasteltava sekä työympäristöä, palkkaa, että mahdollisuuksia henkilökohtaiselle kehitykselle. Meidän on ymmärrettävä, miten uudet sukupolvet ajattelevat.

Tee enemmän
Arjen työn kohdalla Kinnusen viesti on selvä. Turvallisuuden eteen on tehtävä enemmän töitä. Uudella hallituksella on hyviä suunnitelmia tulevaisuuden varalle, mutta on tärkeää muistaa tarkastella kokonaisuutta yksittäisiin kysymyksiin keskittymisen sijaan. Siten Kinnusen mukaan saavutetaan kestävä tulos.

– Meidän on työskenneltävä entistäkin tavoitteellisemmi laadun parantamisen eteen. Työmme ei ole pelkkää rutiinia. Jokainen on oma yksilönsä, ja heitä tulee kohdella niin! Potilaillemme päätökset ja tunteet ovat suuria asioita. Meidän on aina keskityttävä tärkeimpään: siihen, miksi olemme täällä.

Miten teemme Suomesta sosiaali- ja terveydenhuollon edelläkävijän?

Åbo Akademi edistää jatkuvaa oppimista ja tarjoaa sosiaali- ja terveyssektorin henkilöstölle kehittämiskoulutuksia . Tule mukaan kehittämään ammattitaitoasi pystyäksesi entistä paremmin vastaamaan uusiin vaatimuksiin palvelumuodoista ja työtavoista, laatujohtamisesta vanhustenhoidossa ja -hoivassa, digitalisaatiosta, monikielisyydestä ja muista yhteiskunnan muutoksista.

Åbo Akademi tarjoaa ammattitaitoa kehittäviä koulutuskokonaisuuksia hoitoteknologiassa, laatujohtamisessa ja kielen merkityksellä keskeisenä työkaluna hoito- ja hoivatyössä. Koulutukset järjestetään Vaasassa 2019-2020.

Lue lisää täältä.

Publicerat

Stefan Wentjärvi: Att fortbilda sig och ta in ny kunskap är en viktig del av utvecklingen inom vårdbranschen.

Stefan Wentjärvi

Stefan Wentjärvi: Att fortbilda sig och ta in ny kunskap är en
viktig del av utvecklingen inom vårdbranschen

Han har en vision om att bolagets 260 enhetschefer ska vara verksamhetens trygga grund. Esperi Cares vd Stefan Wentjärvi ser att utbildning och fortbildning ska leda företaget in i framtiden.

– Jag är helt övertygad om att enhetschefernas roller är helt centrala på arbetsplatser inom social- och hälsovårdssektorn. Inom Esperi Care har vi haft en stor omsättning på just enhetschefer. Det vill vi nu försöka åtgärda, säger vd Stefan Wentjärvi.

Vårdbolaget Esperi Care omsätter i dag 270 miljoner euro. Med närmare 6000 anställda och 290 enheter i Finland har expanderingen varit snabb. Utmaningen har varit att bygga en stabil företagskulturen när tillväxten har varit kraftig.

– En företagskulturen är inget som kommer av sig självt. I synnerhet när vi inom Esperi Care har köpt upp många mindre bolag. Den måste man bygga medvetet och det tar sin tid.

När missförhållanden inom vården blev nyhetsrubriker i januari 2019 föreslog regeringspartierna en lagstadgad personaldimensionering på 0,7 vårdare per klient. Samtidigt kom också Wentjärvi, med en bakgrund på Blue1 och Doctagon, in som vd på bolaget.

– Med min bakgrund inom flygbranschen faller kvalitets- och säkerhetsaspekten väldigt naturligt. I min tidigare roll som chef på ett flygbolag var det en självklar sak att aldrig anklaga eller peka ut någon för ett misslyckande. Istället ville vi reda ut orsakerna bakom händelser och förbättra. Det var alltid målsättningen. Så vill jag också göra nu.

– I vårdbranschen råder många gånger ett anklagande klimat. Som chef och ledare inom den här branschen behöver du lyssna, stödja och se till att orsakerna bakom misslyckanden blir klarlagda. Men jag tror också på att processen ska bära upp en svag medarbetare.

Wentjärvi ser att allt pekar på att den privata sidan kommer att öka inom social- och hälsovårdssektorn.

– En del av utmaningen framåt är också att vi har mycket investerat i fastigheter. Det styr många gånger våra beslut, trots att det inte är där vår kärna ligger. Vi ska istället investera i innehåll och i tid. Samtidigt behöver vi också definiera hurudan vårdkvalitet viska ha – och framför allt: vad får vården kosta?

Bristen på arbetskraft inom vårdsektorn är påtaglig i hela landet.

– Också här vill jag lyfta fram enhetschefernas nyckelroll. Ledarskapet är avgörande när många väljer sin arbetsplats. En fungerande enhet med en bra chef har lättare att rekrytera. Vi tror på utbildning och coaching för våra ledare och medarbetare. Att fortbilda sig och ta in ny kunskap är en viktig del av utvecklingen inom vårdbranschen.

– Vi har haft en årlig omsättning på 40 % på våra enhetschefer. Just nu undersöker vi möjligheterna för specifika utbildningsprogram för dem. En god ledare behöver lyssna, ha en stark kommunikationsförmåga och hålla en konsekvent linje. Det är inte lätt att vara enhetschef, men vi vill stärka dem i sin roll. Förhoppningsvis ska vi ta fram en riksomfattande utbildning inom kort.

Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och -omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.

Publicerat

“Vi behöver få in mer kreativitet, inspiration och nytänkande innovationer i vården”

Lisbeth Fagerström, Peter Guss och Anki Vestlund sitter vid ett bord

Åbo Akademis rektor i Vasa Lisbeth Fagerström, servicehemmet Fylgias enhetschef Peter Guss och sjukskötare Anki Vestlund träffas för att diskutera hur branschen i framtiden ska locka arbetskraft. Hur svarar universitetens utbud mot det som man dagligen upplever inom vårdsektorn?

– När arbetskraftsbristen inom vården blir allt mer utbredd måste vi som arbetsgivare bli bättre på att ta hand om personalen. Hur vi behandlar sommarvikarier, studeranden och medarbetare har alltid varit viktigt, men nu behöver vi tänka till en extra gång, säger Peter Guss, föreståndare på servicehemmet Fylgia i Vasa.

Guss påpekar att vårdsektorn fortfarande har den hierarkiska strukturen väldigt djupt inrotad. Här får han medhåll av Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap.

– Det här leder förstås till försämrat teamarbete och mindre respekt på arbetsplatserna. Jag tror att branschen har mycket jobb att göra när det gäller att närma sig varandra. Vi har olika arbetsuppgifter – den ena är inte bättre eller sämre än den andra. Här borde vi ta modell i praktiken av övriga nordiska länder som lyckats ta ner sin hierarki inom vårdsektorn, säger Fagerström.

Peter Guss tror att mycket handlar om att skapa en god vårdkultur och en bra arbetsmiljö där folk kan växa. Fylgia har inte problem med att få personal, tvärtom. Här har man istället en konstant efterfrågan efter praktikplatser och också arbetsplatser. Och på Fylgia jobbar man hårt och strategiskt för att kunna behålla det så.

– Fylgiakulturen som vi har skapat här handlar sist och slutligen om väldigt enkla saker. Man hälsar på alla och man visar respekt. Vi har hittat ett sätt att ta hand om varandra, både oss själva, anhöriga och de som bor hos oss, berättar ansvarig sjukskötare Anki Vestlund

– En vårdkultur är ett sätt att fungera – och den skolas alla in i. De som jobbar här föregår med gott exempel och tillsammans ser vi till att ingen avviker från det goda vi skapat. Vårdkulturen är det som håller oss på vägen, säger Guss.

Alla tre ser väldigt ljust på framtidens social- och hälsovårdssektor.

– Vården kan aldrig ge bort empatin – den är ett av våra viktigaste arbetsredskap, men jag tror att vi har massor att ge när det kommer till digital utveckling, innovationer och kreativitet. Jag skulle gärna efterlysa mer nytänkande idéer i vården, att man vågar föreslå, utveckla och testa, säger Fagerström.

– Ja, vi ska inte vara rädda att testa nya grepp. Själv ser jag inte varför vi inte skulle kunna testa en robot som städar här på våningen, eller som yogar eller sjunger med oss om dagarna. Vården behöver människohänder och hjärta, men vi ska inte vara rädda för att ta in nya teknologiska hjälpmedel, säger Guss.

För att locka nya vårdtalanger in i branschen tror alla att branschen behöver ruskas om.

– Mycket av diskussionen i vården kretsar kring resurser och att få pengarna att räcka. Man måste vara en stark ledare för att inte fastna i bara det. Men vi försöker frikostigt uppmuntra personalen att studera och erbjuda studieledigt för att stärka sin kompetens. För många är det en nytändning att lära sig mer och träffa likasinnade, samtidigt som vi får in ny kunskap i arbetsgemenskapen, säger Guss.

– Jag skulle gärna se fler professionella eldsjälar som skulle lyfta branschen och fungera som en stark förebild för alla nya som kommer in. Att de har någon att se upp till och inspireras av. Samtidigt tror jag också att vi kunde nätverka och diskutera mer över gränserna, både över områden och enheter. Jag tror vi kunde dela med oss mer av erfarenheter och kunskap.

Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.

Publicerat

Bengt Beijar: “Vi har alltid råd med mera kunskap”

Bengt Beijar framför ÅA


Det är ingalunda okomplicerade tider för den finländska social- och hälsovårdssektorn, men styrelseproffset Bengt Beijar tror att kunskap, diskussion och kontinuerligt lärande banar vägen framåt.

Han har många ben att stå på när finländsk vård diskuteras. Bengt Beijars erfarenheter inom social- och hälsovård kommer delvis från arbetslivet där han bland annat har haft styrelseuppdrag för Promedi, Kristina Medi, SydMedi och HärmäMedi.

I sitt nuvarande engagemang som ordförande i Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten och styrelsemedlemskapen i Samfundet Folkhälsan och Förbundet Folkhälsan kommer han också i nära kontakt med socialvården och hälsovården.

Men vården har styrelseproffset och företagaren Beijar också fått bekanta sig med på nära håll. 2015 insjuknade han själv i prostatacancer. Sedan många år tillbaka är han även närståendevårdare åt sin fru som insjuknade i MS redan 1998.

– Det har varit lärorikt att se vårdkedjan ur flera perspektiv. Dels som styrelseproffs ovanifrån och dels som patient och anhörig. Det är många nya insikter jag har tack vare erfarenheter ur båda läger.

– De mänskliga relationerna är det som gör vården intressant, men när man själv är sjuk uppskattar man också snabbhet. Jag vårdades privat när jag själv fick cancer och då uppskattade jag verkligen att det gick snabbt mellan undersökning, upptäckt och behandling.

När en patient känner sig omhändertagen och det finns resurser att hjälpa – så låter det när Bengt Beijar definierar god vård.

– En person jag känner fick ett trycksår i mars 2018. Någonting är fel i kösystemet när det tar 1,5 år att åtgärda ett sår som nu är 6 cm och går ända ner till skelettet. Mycket är utmanande inom vården just nu. Köer, att kommuner får böter för att man har för långa köer, arbetskraftsbrist och en åldrande befolkning för att nämna några.

Ändå ser Beijar försiktigt positivt på framtiden.

– Det var olyckligt att just Österbotten blev offer för vårens vårdskandal, men samtidigt tror jag det var en ögonöppnare för många politiker. Det blev bland annat starten på en viktig diskussion om att öka vårdresursen från 0,5 till 0,7 per klient.

– Jag har själv jobbat mycket med kvalitetssäkringssystemet ISO 9000 och jag var själv företagsledare när vi skulle införa det. De här frågorna är ständigt aktuella i hela samhället, men i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn. När gör vi misstag? Vilka fel har vi gjort och hur ska vi undvika att de upprepa?” Noll fel ska alltid vara målsättningen.

Kunskap är avgörande när det kommer till att utveckla finländsk vård i framtiden.

– Vi behöver alltid ligga två steg före. Det finns ett outtömt behov av kompetenta vårdare på olika nivåer. Och alla ska ska utbildas kontinuerligt under sin yrkesverksamma period. Förutom att våra vårdare ska få utbildning behöver de också få stabilitet i vardagen. Vi kan inte längre räcka med att det “är ett kall” att jobba inom vården. Vi måste locka med annat i dag.

– Jag ser också att digitaliseringen är en stor möjlighet i framtiden. Här kommer att finnas IT-jobb för de som kan bygga användarvänliga system. Vad har vi för behov? Vad allt kan man digitalisera? Möjligheterna är många när digitaliseringen ska konkretiseras – och det gäller hela samhället!

Bengt Beijar är själv utbildad merkonom, men har under åren byggt på med otaliga kurser och fortbildningar som hans uppdrag har krävt.

– Jag tror på självutveckling och att alla ska få växa. Det finländska samhället har utvecklats massor tack vare god utbildning. Jag har själv byggt på med bland annat språkkunskaper, ledarskapsutbildningar och psykologikurser. Alla branscher behöver ständigt ny kunskap.

– Många mindre företag kanske tror att de inte har råd att skicka folk på utbildning, men ingen är så oersättlig att man inte kan skicka iväg personen på en kurs. Jag tror att vi alltid har råd med mer kunskap.

Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.
Publicerat

Riksdagsledamot Kim Berg: “Att stärka sitt kunnande genom hela arbetslivet blir allt viktigare”

Kim Berg står framför orange bakgrund

Genom tydliga ramar och kontinuerligt lärande kan Finland säkerställa en god vård även i framtiden. Det tror röntgenskötare och riksdagsledamoten Kim Berg.

– Det räcker inte längre att få en examen som ung och sedan tänka att man kan luta sig tillbaka. Det här gäller precis alla branscher. Att stärka sitt kunnande genom hela arbetslivet blir allt viktigare för oss, säger riksdagsledamot Kim Berg.

Sedan 2019 sitter han med i Social- och hälsovårdsutskottet, vilket föll sig väldigt naturligt för Berg som tidigare arbetat som röntgenskötare och huvudförtroendeman på Vasa Centralsjukhus.

– Det här märkte jag också väldigt tydligt nu under de senaste åren när jag hälften av min arbetstid jobbade som huvudförtroendeman och hälften som röntgenskötare. Det blev allt svårare att hänga med i den tekniska utvecklingen på vårdsidan.

Kim Berg poängterar att det står i lagen att alla ska fortbildas och få mer utbildning varje år. Men att de knappa resurserna ofta står i vägen för utveckling.

– Det kan till exempel vara svårt att få vikarier. Eller att pågående sparåtgärder bromsar att ny kunskap kommer in i verksamheten. Men sedan kan det ju förstås också vara så att det alltid är samma människor som vill lära sig nytt och gå på utbildning. Faktum är ju att vi också borde lyfta den lägsta nivån för att få hela vårdsektorn att stiga.

– Sedan borde vi kanske också bli bättre på att berätta varför det lönar sig att utbilda sig och satsa på kontinuerligt lärande. Det handlar ju också om att belöna och lägga fram morötter. En bra morot kan ju till exempelvis vara bättre villkor eller möjlighet att utvecklas i karriären.

Berg betonar att möjligheterna att göra karriär inom vården har förbättrats under de senaste tio åren.

– Förr fanns det ungefär bara ett litet steg uppåt – och det var att bli förman. Om man var intresserad att gå framåt, så blev man förman. Nu finns det bättre specialiceringsmöjligheter på alla nivåer. Vårdbranschen ändras också mycket just nu. Jag tror att bredden kommer att öka ytterligare. Speciellt vad gäller den digitala
utvecklingen.

Att vårdbranschen inte riktigt lockar unga i dag är ett orosmoln.

– Dels oroar jag mig över att vi inte ska få in ungdomar till branschen i framtiden, men också över att många andra nordiska länder lockar över duktiga vårdare från Österbotten. Vi ser det hela tiden runt omkring oss. Att svenska företag konkurrerar ut oss när det gäller villkor och lön. Det här är något som vi behöver ta i beaktande om vi i framtiden ska kunna säkerställa arbetskraften. Diverse vårdskandaler har inte heller gjort bilden av branschen särskilt attraktivt.

– Men tack vare vårdskandaler har vi också öppnat upp en ny diskussion. Jag tror det är viktigt att medarbetare inom vården vågar berätta om missförhållanden. Det måste vi kunna diskutera om vi vill upprätthålla en god vård och skapa lockande arbetsplatser.

Kim Berg tror att allt börjar från att fastställa kvalitetsrekommendationen för äldreomsorgen på 0,7 vårdare per klient.

– Att vi lägger tydliga ramar gör också att vi vårdare orkar bättre. Då tror jag också vi ser en ljusare framtid för finländsk vård i världsklass.

Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.