“Vi behöver få in mer kreativitet, inspiration och nytänkande innovationer i vården”

Lisbeth Fagerström, Peter Guss och Anki Vestlund sitter vid ett bord

Åbo Akademis rektor i Vasa Lisbeth Fagerström, servicehemmet Fylgias enhetschef Peter Guss och sjukskötare Anki Vestlund träffas för att diskutera hur branschen i framtiden ska locka arbetskraft. Hur svarar universitetens utbud mot det som man dagligen upplever inom vårdsektorn?

– När arbetskraftsbristen inom vården blir allt mer utbredd måste vi som arbetsgivare bli bättre på att ta hand om personalen. Hur vi behandlar sommarvikarier, studeranden och medarbetare har alltid varit viktigt, men nu behöver vi tänka till en extra gång, säger Peter Guss, föreståndare på servicehemmet Fylgia i Vasa.

Guss påpekar att vårdsektorn fortfarande har den hierarkiska strukturen väldigt djupt inrotad. Här får han medhåll av Lisbeth Fagerström, professor i vårdvetenskap.

– Det här leder förstås till försämrat teamarbete och mindre respekt på arbetsplatserna. Jag tror att branschen har mycket jobb att göra när det gäller att närma sig varandra. Vi har olika arbetsuppgifter – den ena är inte bättre eller sämre än den andra. Här borde vi ta modell i praktiken av övriga nordiska länder som lyckats ta ner sin hierarki inom vårdsektorn, säger Fagerström.

Peter Guss tror att mycket handlar om att skapa en god vårdkultur och en bra arbetsmiljö där folk kan växa. Fylgia har inte problem med att få personal, tvärtom. Här har man istället en konstant efterfrågan efter praktikplatser och också arbetsplatser. Och på Fylgia jobbar man hårt och strategiskt för att kunna behålla det så.

– Fylgiakulturen som vi har skapat här handlar sist och slutligen om väldigt enkla saker. Man hälsar på alla och man visar respekt. Vi har hittat ett sätt att ta hand om varandra, både oss själva, anhöriga och de som bor hos oss, berättar ansvarig sjukskötare Anki Vestlund

– En vårdkultur är ett sätt att fungera – och den skolas alla in i. De som jobbar här föregår med gott exempel och tillsammans ser vi till att ingen avviker från det goda vi skapat. Vårdkulturen är det som håller oss på vägen, säger Guss.

Alla tre ser väldigt ljust på framtidens social- och hälsovårdssektor.

– Vården kan aldrig ge bort empatin – den är ett av våra viktigaste arbetsredskap, men jag tror att vi har massor att ge när det kommer till digital utveckling, innovationer och kreativitet. Jag skulle gärna efterlysa mer nytänkande idéer i vården, att man vågar föreslå, utveckla och testa, säger Fagerström.

– Ja, vi ska inte vara rädda att testa nya grepp. Själv ser jag inte varför vi inte skulle kunna testa en robot som städar här på våningen, eller som yogar eller sjunger med oss om dagarna. Vården behöver människohänder och hjärta, men vi ska inte vara rädda för att ta in nya teknologiska hjälpmedel, säger Guss.

För att locka nya vårdtalanger in i branschen tror alla att branschen behöver ruskas om.

– Mycket av diskussionen i vården kretsar kring resurser och att få pengarna att räcka. Man måste vara en stark ledare för att inte fastna i bara det. Men vi försöker frikostigt uppmuntra personalen att studera och erbjuda studieledigt för att stärka sin kompetens. För många är det en nytändning att lära sig mer och träffa likasinnade, samtidigt som vi får in ny kunskap i arbetsgemenskapen, säger Guss.

– Jag skulle gärna se fler professionella eldsjälar som skulle lyfta branschen och fungera som en stark förebild för alla nya som kommer in. Att de har någon att se upp till och inspireras av. Samtidigt tror jag också att vi kunde nätverka och diskutera mer över gränserna, både över områden och enheter. Jag tror vi kunde dela med oss mer av erfarenheter och kunskap.


Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.

Bengt Beijar: “Vi har alltid råd med mera kunskap”

Bengt Beijar framför ÅA


Det är ingalunda okomplicerade tider för den finländska social- och hälsovårdssektorn, men styrelseproffset Bengt Beijar tror att kunskap, diskussion och kontinuerligt lärande banar vägen framåt.

Han har många ben att stå på när finländsk vård diskuteras. Bengt Beijars erfarenheter inom social- och hälsovård kommer delvis från arbetslivet där han bland annat har haft styrelseuppdrag för Promedi, Kristina Medi, SydMedi och HärmäMedi.

I sitt nuvarande engagemang som ordförande i Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten och styrelsemedlemskapen i Samfundet Folkhälsan och Förbundet Folkhälsan kommer han också i nära kontakt med socialvården och hälsovården.

Men vården har styrelseproffset och företagaren Beijar också fått bekanta sig med på nära håll. 2015 insjuknade han själv i prostatacancer. Sedan många år tillbaka är han även närståendevårdare åt sin fru som insjuknade i MS redan 1998.

– Det har varit lärorikt att se vårdkedjan ur flera perspektiv. Dels som styrelseproffs ovanifrån och dels som patient och anhörig. Det är många nya insikter jag har tack vare erfarenheter ur båda läger.

– De mänskliga relationerna är det som gör vården intressant, men när man själv är sjuk uppskattar man också snabbhet. Jag vårdades privat när jag själv fick cancer och då uppskattade jag verkligen att det gick snabbt mellan undersökning, upptäckt och behandling.

När en patient känner sig omhändertagen och det finns resurser att hjälpa – så låter det när Bengt Beijar definierar god vård.

– En person jag känner fick ett trycksår i mars 2018. Någonting är fel i kösystemet när det tar 1,5 år att åtgärda ett sår som nu är 6 cm och går ända ner till skelettet. Mycket är utmanande inom vården just nu. Köer, att kommuner får böter för att man har för långa köer, arbetskraftsbrist och en åldrande befolkning för att nämna några.

Ändå ser Beijar försiktigt positivt på framtiden.

– Det var olyckligt att just Österbotten blev offer för vårens vårdskandal, men samtidigt tror jag det var en ögonöppnare för många politiker. Det blev bland annat starten på en viktig diskussion om att öka vårdresursen från 0,5 till 0,7 per klient.

– Jag har själv jobbat mycket med kvalitetssäkringssystemet ISO 9000 och jag var själv företagsledare när vi skulle införa det. De här frågorna är ständigt aktuella i hela samhället, men i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn. När gör vi misstag? Vilka fel har vi gjort och hur ska vi undvika att de upprepa?” Noll fel ska alltid vara målsättningen.

Kunskap är avgörande när det kommer till att utveckla finländsk vård i framtiden.

– Vi behöver alltid ligga två steg före. Det finns ett outtömt behov av kompetenta vårdare på olika nivåer. Och alla ska ska utbildas kontinuerligt under sin yrkesverksamma period. Förutom att våra vårdare ska få utbildning behöver de också få stabilitet i vardagen. Vi kan inte längre räcka med att det “är ett kall” att jobba inom vården. Vi måste locka med annat i dag.

– Jag ser också att digitaliseringen är en stor möjlighet i framtiden. Här kommer att finnas IT-jobb för de som kan bygga användarvänliga system. Vad har vi för behov? Vad allt kan man digitalisera? Möjligheterna är många när digitaliseringen ska konkretiseras – och det gäller hela samhället!

Bengt Beijar är själv utbildad merkonom, men har under åren byggt på med otaliga kurser och fortbildningar som hans uppdrag har krävt.

– Jag tror på självutveckling och att alla ska få växa. Det finländska samhället har utvecklats massor tack vare god utbildning. Jag har själv byggt på med bland annat språkkunskaper, ledarskapsutbildningar och psykologikurser. Alla branscher behöver ständigt ny kunskap.

– Många mindre företag kanske tror att de inte har råd att skicka folk på utbildning, men ingen är så oersättlig att man inte kan skicka iväg personen på en kurs. Jag tror att vi alltid har råd med mer kunskap.


Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.

Riksdagsledamot Kim Berg: “Att stärka sitt kunnande genom hela arbetslivet blir allt viktigare”

Kim Berg står framför orange bakgrund

Genom tydliga ramar och kontinuerligt lärande kan Finland säkerställa en god vård även i framtiden. Det tror röntgenskötare och riksdagsledamoten Kim Berg.

– Det räcker inte längre att få en examen som ung och sedan tänka att man kan luta sig tillbaka. Det här gäller precis alla branscher. Att stärka sitt kunnande genom hela arbetslivet blir allt viktigare för oss, säger riksdagsledamot Kim Berg.

Sedan 2019 sitter han med i Social- och hälsovårdsutskottet, vilket föll sig väldigt naturligt för Berg som tidigare arbetat som röntgenskötare och huvudförtroendeman på Vasa Centralsjukhus.

– Det här märkte jag också väldigt tydligt nu under de senaste åren när jag hälften av min arbetstid jobbade som huvudförtroendeman och hälften som röntgenskötare. Det blev allt svårare att hänga med i den tekniska utvecklingen på vårdsidan.

Kim Berg poängterar att det står i lagen att alla ska fortbildas och få mer utbildning varje år. Men att de knappa resurserna ofta står i vägen för utveckling.

– Det kan till exempel vara svårt att få vikarier. Eller att pågående sparåtgärder bromsar att ny kunskap kommer in i verksamheten. Men sedan kan det ju förstås också vara så att det alltid är samma människor som vill lära sig nytt och gå på utbildning. Faktum är ju att vi också borde lyfta den lägsta nivån för att få hela vårdsektorn att stiga.

– Sedan borde vi kanske också bli bättre på att berätta varför det lönar sig att utbilda sig och satsa på kontinuerligt lärande. Det handlar ju också om att belöna och lägga fram morötter. En bra morot kan ju till exempelvis vara bättre villkor eller möjlighet att utvecklas i karriären.

Berg betonar att möjligheterna att göra karriär inom vården har förbättrats under de senaste tio åren.

– Förr fanns det ungefär bara ett litet steg uppåt – och det var att bli förman. Om man var intresserad att gå framåt, så blev man förman. Nu finns det bättre specialiceringsmöjligheter på alla nivåer. Vårdbranschen ändras också mycket just nu. Jag tror att bredden kommer att öka ytterligare. Speciellt vad gäller den digitala
utvecklingen.

Att vårdbranschen inte riktigt lockar unga i dag är ett orosmoln.

– Dels oroar jag mig över att vi inte ska få in ungdomar till branschen i framtiden, men också över att många andra nordiska länder lockar över duktiga vårdare från Österbotten. Vi ser det hela tiden runt omkring oss. Att svenska företag konkurrerar ut oss när det gäller villkor och lön. Det här är något som vi behöver ta i beaktande om vi i framtiden ska kunna säkerställa arbetskraften. Diverse vårdskandaler har inte heller gjort bilden av branschen särskilt attraktivt.

– Men tack vare vårdskandaler har vi också öppnat upp en ny diskussion. Jag tror det är viktigt att medarbetare inom vården vågar berätta om missförhållanden. Det måste vi kunna diskutera om vi vill upprätthålla en god vård och skapa lockande arbetsplatser.

Kim Berg tror att allt börjar från att fastställa kvalitetsrekommendationen för äldreomsorgen på 0,7 vårdare per klient.

– Att vi lägger tydliga ramar gör också att vi vårdare orkar bättre. Då tror jag också vi ser en ljusare framtid för finländsk vård i världsklass.


Hur gör vi Finland till en föregångare inom social- och hälsovård?

Åbo Akademi främjar kontinuerligt lärande och erbjuder kompetensutveckling för personal inom social- och hälsovårdssektorn. Kom med och utveckla din kompetens för att svara mot nya krav på nya serviceformer och arbetssätt, kvalitetsledning inom äldrevård och –omsorg, digitalisering, flerspråkighet och andra samhälleliga förändringar.

Åbo Akademi arrangerar kompetenshöjande kurshelheter inom välfärdsteknologi, kvalitetsledning och språket som ett centralt verktyg i vård- och omsorgsarbete. Kurserna ordnas i Vasa 2019–2020.

Här kan du läsa mera.

Välkommen!

Välkommen till projektet FFFF:s blogg!

Här kommer vi publicera aktuella artiklar och videoklipp som produceras inom projektet.