Borgå skärgård sätter segel

Text: Christian Plejel. Foton: Christian Pleijel och Annika Weckman


De som bor i Borgå skärgård har undersökt sitt samhälle med ett verktyg som kallas bobarhet. Nu har Pia Prost vid Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och jag gått igenom de tre bobarhetsanalyserna från Emsalö, Vessö och Pellinge. Det har varit roligt att läsa så ambitiösa och gedigna rapporter. En stor andel av öborna har varit engagerade som medborgarforskare under ledning av öborna Erika Englund, Marie Kellgren, Carina Nyholm och John Rönnholm och aktiva arbetsgrupper på alla tre öar.

Tack Elina Dureault Borgå stad och Annika Weckman Posintra som trott på att öborna kan vara sina egna konsulter och leverera korrekta, väl underbyggda fakta om livet på öarna. Borgå seglar upp som ett föredöme bland finska skärgårdskommuner.

John Rönnholm, Carina Nyman, Chistian Pleijel och Erika Englund på väg på Livskraftsnämndens möte.

Undersökningarna presenterades för Borgå livskraftsnämnd i går. Särskild uppmärksamhet ägnades befolkningstalen: de tre öarna med drygt tusen bofasta tar emot sextusen sommargäster och 300.000 besökare varje år.

Öbornas sammanlagda köpkraft är 28 miljoner euro varav endast ca 5% stannar på ön, resten läcker till banker, bilhandlare, bensinmackar, köpcentra och nätbutiker.

Ett resultat av arbetet är att öarna har börjat samarbeta och önskar att staden bildar ett skärgårdsråd med personer som har kunskap om livet i skärgården. Rådet ska vara intressebevakare och remissinstans i frågor som till exempel gäller barn och unga, trafik, inflyttning och byggande. Det behövs en sekreterare och en egen, mindre budget för att skärgårdsskutan ska kunna hålla både kurs och fart. Rådet kan utveckla Borgå välfärdsberättelse så att den också innefattar öarna.

Irina Hoyer-Viitala.

 

Mats Juslin.

Jag hann också med en tur till Emsalö södra udde Varlax med utsikt mot Vessö och Pellinge, samt en god lunch med Mats Juslin och Erika hos Irina Hoyer-Viitala som förestår den ytterst välsorterade lanthandeln med allt från yxskaft till korv och apoteksvaror.

Vad Pellingebor tycker och tänker

Text: Christian Plejel

Befolkningsstatistik är både intressant och kul. Här i Finland har vi hållit på med statistik sedan 1748, då Tabellverket grundades för att få bättre kunskap om folket i landet som då var både Finland och Sverige. Helst ville man öka folkmängden – en stor befolkning sågs som grunden till rikets styrka och ekonomiska utveckling. Uppgifterna om befolkningen som sammanställdes i varje socken skickades in till centrala myndigheter i Stockholm, först till Kanslikollegiet och senare till Tabellkommissionen, som 1858 övergick i Statistiska Centralbyrån.

Öka folkmängden tänker vi också på inom bobarhet. Befolkningen är grunden till öns styrka och ekonomiska utveckling, ett tecken på att samhället fungerar väl, är attraktivt. Våra ösamhällen tappar generellt sin fasta befolkning – men fritids-/deltidsbefolkningen ökar. För att förstå vad som händer måste man först ha reda på befolkningstalen, sedan kan man fråga folk varför de flyttar hit och dit. Nuförtiden är insamlingen lättare.

Pellinge i Borgå skärgård med 250 bofasta har som en del av sin bobarhetsanalys sänt ut en enkät och fått 224 svar på den svenska versionen och 58 svar på den finska enkäten. Denna bloggtext fokuserar på de svenska svaren. De slutliga resultaten kommer vi att kunna utläsa när Pellinges bobarhetsanalys är klar, men de 224 svenskspråkiga enkätsvaren ger oss ändå intressanta siffror att bolla med.

Hälften av de svenskspråkiga svarande är kvinnor, hälften är män, 2 personer är under 20 år, 33 personer är 20–40 år, 100 personer är 41–65 år och 89 personer är över 65 år. 78 personer är fastboende, 148 bor på deltid.

Vi får reda på mycket om vad Pellingeborna tycker och tänker. 193 personer anser att det är tryggare att bo på Pellinge än att bo i Borgå, 17 känner sig tryggare i stan. Den egna hälsan är god tycker nästan alla de som bor på Pellinge (hel- och deltid).

27 personer (11%) är egenföretagare (medeltalet är 6% i Finland). 11 funderar på att starta företag.

64 deltidsboende skulle kunna tänka sig att flytta till Pellinge. Det finns jobb och bostäder på ön. Vilka är då hindren?

197 personer svarade på fråga 32 ”Om du är deltidsboende på ön, skulle du kunna tänka dig att flytta till ditt sommarboende?” 64 av dessa sade ”Jo” (33%), 77 personer sade nej (39%), resten sade att de redan är året runt-boende.

Nästa fråga 33 gällde dem som svarat ”Jo” på fråga 32: ”Vilket ser du som ditt största hinder för att flytta till ditt sommarboende?” 114 personer svarade så här:

  • Livssituationen överlag medger inte det (61%, 47 personer)
  • Får inte omregistrera min bostad (39%, 29 personer)
  • Har mitt jobb på annat håll (27%, 21 personer)
  • Otillräcklig kommunal service (14%, 11 personer)
  • Har inte vana av att bo i glesbygden (5%, 4 personer)
  • Saknar lokalt kontaktnät (3%, 2 personer)

Statistik är som sagt både intressant och kul, när man får sådana här tydliga svar.

Tips: Tabellmall för indikatorvärden i bobarhetsanalysen

[Suomeksi alla]

Fler bobarhetsanalyser är på gång! Sibbo skärgårdsdelegation avser delta i bobarhetsprojektet och ordnar i maj en invånarkväll under vilken bobarhetstemat tas upp.

Just nu kollar man upp siffror från olika källor för att fylla i värden för indikatorerna i bobarhetsanalysen.

Rita Lönnroth, aktiv inom Sibbo kommuns skärgårdsdelegation, delar med sig av en mall hur hon har ställt upp tabeller för att samla in och fyllla i indikatorvärden. Kanske andra som jobbar med bobarhetsanalysen kan ha hjälp av Ritas exempel?

Klicka här på länken så kommer det fram en Excel-tabell. Notera att dokumentet har åtta flikar, en sammanfattande och en för varje delområde.

För att använda tabellen, spara den till din egen dator (arkiv – spara som – ladda ned en kopia), sedan är det bara att börja fylla i!

***

Sipoossa valmistellaan asuttavuusanalyysin tekemistä. Rita Lönnroth on tehnyt taulukkopohjia, joiden avulla on helpompi kerätä ja koota indikaattorien lukuja.

Taulukot ovat ruotsiksi mutta voivat varmaan olla avuksi asuttavuusanalyysin tekijälle – ovathan indikaattorit numeroituja samalla tavalla suomeksi ja ruotsiksi. Kiitos Rita!

Klikkaa tästä ja lataa taulukot Excel-muodossa.  Huomioi, että tiedostossa on kahdeksan arkkia.

Tallenna tiedosto itsellesi (arkisto – tallenna nimellä – lataa kopio) käyttääksesi tätä.

Varför?

Text: Christian Plejel

Varför kollar man upp sin bobarhet? Christian berättar:

Varför kollar man upp sin bobarhet? Svaret är enkelt: det är som att besiktiga bilen. Man vill veta om den är säker att köra, om något behöver åtgärdas, om man klarar miljökraven. Man bestämmer inte själv vad som ska gås igenom, det finns en bestämd, väl genomtänkt procedur. Och det kostar knappt nånting.

Jo jag vet att en ö inte är en bil. Men det är ganska likt: man kollar hur slitet samhällsmaskineriet är, hur många som får plats, avstånd hit och sträckor dit, utsläpp, avgaser och avlopp, kyla, värme och drivmedel, vad ö-livet har för pris och vad det kostar att hålla igång med avgifter och skatter, om det är säkert och bra för barn, vad nya ägare ska tänka på och om det skulle kunna rymmas fler.

Det finns en skillnad: man är många som besiktigar sin ö. Man gör det tillsammans, alla som äger och använder ön. På det viset får alla reda på i vilket skick den är.

När det är klart får man ett ifyllt protokoll. Man har tagit reda på vad som är bra och vad som är dåligt. Man vet om bilen är körbar och om ön är bobar.

Exempel: Nämdö omlandsanalys

Christian Plejel introducerar här på en minut Nämdö omlandsanalys – en analys som i mångt har paralleller till bobarhetsanalysen.

Omlandsanalysen har under ett års tid undersökt vilken påverkan bildandet av en marin nationalpark i den yttre delen av Nämdö skärgård får på den inre delen av Nämdö skärgård, som kallas ”omlandet”.

Rapporten av omlandsanalysen kan du läsa här (pdf-format).

Bilagor och övrigt material finns på KTH:s webbplats.