Jag försöker se världen som mina höns gör

Text: Christian Plejel

Inom ett par veckor kommer min bok ”Skärgård” ut. Den är en del i serien European Essays on Nature and Landscape som handlar om olika landskap t.ex. skog, hed, strand, flod, myr och älv, av olika författare.

Jag har skrivit boken genom att se världen och skärgården så som mina höns gör. Hönsen kan använda sina ögon oberoende av varandra och har ett synfält som är 300 grader (människans är bara 180 grader). De kan fokusera på olika saker samtidigt. En höna är närsynt i höger öga och långsynt i vänster öga. De ser detaljer på nära håll och rörelser på längre håll. Då kan de både leta mat och hålla koll på duvhökar.

På liknande vis försöker jag se skärgården med flera ögon, med flera perspektiv. Lite så som Brundtland-kommissionens hårt slitna Venn-diagram med ekologi, ekonomi och sociala ringar som ska överlappa varandra. Tyvärr har vi människor oftast skygglappar i stället för överlapp och ser enögt på världen, blott ur en synvinkel – vår egen.

Det är klokare att anlägga flera perspektiv på en fråga och det försöker jag göra i min bok om skärgården.

 

Christian Plejel deltog i Forum för skärgårdsforskning 15.11.2024, som hade skärgårdslitteratur som tema. Plejel talade om sin kommande bok under rubriken Skärgård – funderingar kring ett landskap när man har en 2,5 timmes jobbresa över havet. 

Ny bok om skärgården på kommande

Text: Christian Plejel

Häromdagen lämnade jag manus till en bok i serien European Essays on Landscape and Nature. Min bok handlar om den skärgård jag bor i, från Kotka i öster till Västervik i sydväst. Skärgården är övergödd, överbefolkad under sommaren och underbefolkad om vintern, underfinansierad, ålderstigen, underrepresenterad och idealiserad. Kanske är skärgården utrotningshotad?

Jag beskriver naturlandskapet, det sociala landskapet och det tekniska landskapet – som jag ser dem från min utgångspunkt på Kökar, mitt i skärgården. I bokens avslutande kapitel reser jag till år 2040 och försöker fatta om den fortfarande är bobar, då.

Och jo, jag är optimist.

Boken ges ut av Basebo förlag under våren 2024. Mera om boken Skärgård kan du läsa på förlagets webbplats.

 

Eldsjälar

Text: Christian Plejel

Influencers och mentorer har blivit yrken, men så är det ännu inte med eldsjälar. Man kan få pris för att man är en eldsjäl, men det är inte ett jobb.

Ändå skulle vi inte klara av att göra bobarhetsanalyser utan dem.

Att mäta upp en ös bobarhet är ett lagarbete. Någon måste starta det, få öborna att förstå att deras kunskap är unik. Någon måste få öbrona att vara med för att ön ska få en rättvis beskrivning.

Öbor har en unik kunskap som kommer av att de har gått i livets skola på ön. De har lärt sig så som man gjorde förr: genom erfarenhet, praktik, samarbete, att lyssna, att iaktta, och att ta efter. Alla människor nuförtiden har förstås också gått i vanliga skolor och lärt sig på det moderna sättet genom läroböcker och på nätet. Det är också bra, men den medborgarforskning som behövs i en bobarhetsstudie handlar om att man med sina egna sinnen ska iaktta ön omkring sig. Öborna behöver reda ut de verkliga befolkningstalen, räkna förekomsten av blåsippor, blåstång och blåsiga dagar, hur mycket pengar ön läcker till fastlandet och fråga sig varför öbor verkar så trygga och trevliga fast de bor långt bort. Öborna är interna kunskapskällor, inte ett internet. De blir nyfikna upptäcktsresande som har stövlarna på sig. För att utforska alla aspekter på ön behövs ett helt medborgarforskningslag. Hur får man det att hända utan eldsjälar?

Det behövs också externa kunskapskällor: studenter och forskare som ägnat sin klokskap och systematik åt ö-frågor utan att ha vistats mer än tillfälligt på just din ö, konsulter och tjänstemän som utrett tekniska och sociala frågor mestadels på distans, författare och konstnärer som har skrivit om och målat av ön under kortare eller längre perioder. De brinner för sin forskning och sin konst men kanske inte kan kallas eldsjälar eftersom de har det till sitt yrke. Öborna har i allmänhet stor respekt för dem och deras kunskap. Den ska tas tillvara utan att låta den ta över. Med uppmärksamhet och noggrannhet ska deras studier och utblickar giftas ihop med öbornas egna insikter och inblickar.

Många öar är på väg att slockna, elden från förr har falnat. Det blir allt färre ljus i husen om vintern. Det behövs människor som brinner för sin hembygd, som blåser på brasan när det bara pyr. Det behövs människor som kan elda upp andra, som får dem att tänka om, tänka annorlunda, planera och utveckla. Det behövs eldsjälar som får fyr i spisen på nytt.