Pellinge – Habitability

14/05/2024

Hur mycket läcker en ö?

Text Christian Plejel

I söndags var Hufvudstadsbladets skärgårdsreporter Daniel Nord på Pellinge och besökte Söderby-boden. Där fick han sig en lektion i skärgårdsekonomi.

Erika Englund som har hand om butiken förklarade att det har sina fördelar att ha affär på en ö: konkurrensen är ofta låg och under sommarhalvåret rör sig många människor i skärgården.

Det har också sina nackdelar eftersom många varor är billigare på fastlandet, som inte kräver långa transporter inklusive färja. En storbutik kan hålla 22% lägre priser än Söderby-boden, en närbutik 10%.

Som en del av sin bobarhetsanalys gjorde Pellinge en enkät till de boende om hur mycket pengar de spenderar på ön, jämfört med fastlandet. Av de varor och tjänster som går att köpa på plats köper de 18% lokalt.

Det bor 247 personer på Pellinge. De har en sammanlagd köpkraft om 7 miljoner euro, varav 5,7 miljoner allt så läcker ut från ön (82%).

Pellinge är ett av tio ö-samhällen som nu har mätt hur bobara de är med hjälp av 45 indikatorer. Indikator 27 är ”utgiftsläckage”, indikator 29 är ”prisnivå”. Mycket viktiga mått för att förstå varför öarna inte är så attraktiva bostadsorter som man skulle önska.

Den sammanräknade köpkraften hos de 2 988 bofasta på dessa tio öar är 136 miljoner euro.

Det utgiftsläckage de har räknat ut är individuellt olika från ö till ö och varierar mellan 65–98%. De läcker mellan 106 och 135 miljoner till fastlandet. Per år.

Prisnivån i de lokala butikerna påverkar förstås. Det ligger mellan 5% och 25% på livsmedel och dagligvaror. På bensin, hyra och hotell ligger priserna däremot mellan 4 och 23 procent lägre.

Det finns också 1 300 fritidsbostäder på Pellinge med 2–3 personer per stuga under några månader om året. Många bunkrar i stan innan de ger sig ut på ön, men “om alla skulle spendera 50 euro mer skulle det ge ett stort tillskott”, säger Erika.

Läs gärna artikeln i HBL (bakom betalmur).

På kartan ser du de ösamhällen där man gjort en bobarhetsanalys. (Klicka på bilden om du vill se den större)

27/10/2023

Vad Pellingebor tycker och tänker

Text: Christian Plejel

Befolkningsstatistik är både intressant och kul. Här i Finland har vi hållit på med statistik sedan 1748, då Tabellverket grundades för att få bättre kunskap om folket i landet som då var både Finland och Sverige. Helst ville man öka folkmängden – en stor befolkning sågs som grunden till rikets styrka och ekonomiska utveckling. Uppgifterna om befolkningen som sammanställdes i varje socken skickades in till centrala myndigheter i Stockholm, först till Kanslikollegiet och senare till Tabellkommissionen, som 1858 övergick i Statistiska Centralbyrån.

Öka folkmängden tänker vi också på inom bobarhet. Befolkningen är grunden till öns styrka och ekonomiska utveckling, ett tecken på att samhället fungerar väl, är attraktivt. Våra ösamhällen tappar generellt sin fasta befolkning – men fritids-/deltidsbefolkningen ökar. För att förstå vad som händer måste man först ha reda på befolkningstalen, sedan kan man fråga folk varför de flyttar hit och dit. Nuförtiden är insamlingen lättare.

Pellinge i Borgå skärgård med 250 bofasta har som en del av sin bobarhetsanalys sänt ut en enkät och fått 224 svar på den svenska versionen och 58 svar på den finska enkäten. Denna bloggtext fokuserar på de svenska svaren. De slutliga resultaten kommer vi att kunna utläsa när Pellinges bobarhetsanalys är klar, men de 224 svenskspråkiga enkätsvaren ger oss ändå intressanta siffror att bolla med.

Hälften av de svenskspråkiga svarande är kvinnor, hälften är män, 2 personer är under 20 år, 33 personer är 20–40 år, 100 personer är 41–65 år och 89 personer är över 65 år. 78 personer är fastboende, 148 bor på deltid.

Vi får reda på mycket om vad Pellingeborna tycker och tänker. 193 personer anser att det är tryggare att bo på Pellinge än att bo i Borgå, 17 känner sig tryggare i stan. Den egna hälsan är god tycker nästan alla de som bor på Pellinge (hel- och deltid).

27 personer (11%) är egenföretagare (medeltalet är 6% i Finland). 11 funderar på att starta företag.

64 deltidsboende skulle kunna tänka sig att flytta till Pellinge. Det finns jobb och bostäder på ön. Vilka är då hindren?

197 personer svarade på fråga 32 ”Om du är deltidsboende på ön, skulle du kunna tänka dig att flytta till ditt sommarboende?” 64 av dessa sade ”Jo” (33%), 77 personer sade nej (39%), resten sade att de redan är året runt-boende.

Nästa fråga 33 gällde dem som svarat ”Jo” på fråga 32: ”Vilket ser du som ditt största hinder för att flytta till ditt sommarboende?” 114 personer svarade så här:

Livssituationen överlag medger inte det (61%, 47 personer)
Får inte omregistrera min bostad (39%, 29 personer)
Har mitt jobb på annat håll (27%, 21 personer)
Otillräcklig kommunal service (14%, 11 personer)
Har inte vana av att bo i glesbygden (5%, 4 personer)
Saknar lokalt kontaktnät (3%, 2 personer)

Statistik är som sagt både intressant och kul, när man får sådana här tydliga svar.

02/12/202202/12/2022

Habitability-verkosto kokoontui Pellingissä | Habitability-nätverket samlades på Pellinge

(På svenska längre ner)

Gruppbild med människor som står på en bro. — Foto: Pia Prost.

Habitability-verkosto kokoontui Pellingissä

Saaristoverkosto Habitabilityn toinen fyysinen kokoontuminen järjestettiin Pellingissä. 14.–16. marraskuuta 2022 järjestettyjen teemapäivien aiheena oli makea vesi eli asuttavuusanalyysin kolmas osa-alue.

Lue artikkeli kokoontumisesta.

***
Habitability-nätverket samlades på Pellinge

Pellinge var målet när skärgårdsnätverket Habitability för andra gången samlades till en fysisk träff. Temat för dagarna den 14–16 november 2022 var vatten och avlopp, det vill säga bobarhetanalysens delområde 3.

Läs mera om vad vi gjorde: https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/habitability-natverket-samlades-pa-pellinge/

17/11/202216/11/2022

Sent i november på Pellinge

Text: Christian Plejel

Karta övre Pellinges öar.

I dag 17 november är internationella toalettdagen och vad kunde vara passligare när man är på Pellinge och har jobbat med indikator 18: avlopp.

Pellinge är en liten ögrupp fem mil öster om Helsingfors. De större öarna är Stor-Pellinge 9,6 km², Lillpellinge 2,8 km² och Ölandet 3,0 km² som alla är förbundna med broar med varandra. En vajerfärja över ett 300 meter brett sund förbinder skärgården med fastlandet i norr.

Här bor 249 människor året om. Det finns också 1.840 fritidsboende i drygt 600 sommarstugor och Pellinge besöks av omkring 17.000 turister varje år. En orsak till det stora antalet besökare är att Tove Jansson hade en stuga på Klovharun, tjugo minuters båtfärd ut i Pellinge södra skärgård. Här var hon som barn och hit kom hon tillbaka som femtiåring, byggde en stuga och bodde april-september i 28 år.

De flesta besökarna kommer sommartid. Samhället utvidgas exceptionellt under sommaren och drar ihop sig under vintern. En novemberdag som i dag är antalet människor på Pellinge drygt tvåhundra, men en sommardag är här två och ett halvt tusen människor som kör bil och båt, tankar, äter mat, produverar matsopor och farligt avfall, går på toan, behöver kylas eller värmas, önskar trygghet, service och upplevelser.

Pellinge är som en blåval, ett djur vars hjärta slår 40 gånger i minuten uppe vid ytan men bara 2 gånger i minuten när den är djupt nere och fångar krill. Valen anpassar sig efter förhållandena. Det gör också Pellinge, som har två skilda livsrytmer. Det gäller elförbrukning, färjeturer, mobilnät, betaltransaktioner, hälsovård, vatten och avlopp. Det går åt 20 kubikmeter färskvatten på Pellinge en dag sent i november, men 400 kubikmeter per dag mitt i juli. Samma blir mängden avloppsvatten.

FN har ett mått på turism som kallas tourist-to-local ratio, alltså hur många turister en destination tar emot per år per bofast. Enligt FN har Andorra världsrekordet med 33:1. Bland städer toppar Miami statistiken med 16 besökare per bosatt, följd av Las Vegas med 10:1. Manhattan som är en ö med 1,63 miljoner bofasta har 13,5 miljoner turister = 8:1. Om FN skulle räkna ut värdet på Pellinge skulle det bli 18.840 besökare på 249 bofasta = 76:1. Om samma förhållande skulle gälla Borgå med femtitusen invånare skulle staden ha nästan fyra miljoner besökare per år.

Det är sent i november. Samhället har dragit ihop sig. Ingen vet vart muminfamiljen har tagit vägen. Filifjonkan, Hemulen, Mymlan, Onkelskruttet och den lilla homsan har haft möte om bobarhet. Hur ska det gå?

16/11/2022