Kategori: Nyheter

Publicerat

Jag försöker se världen som mina höns gör

Text: Christian Plejel

Inom ett par veckor kommer min bok ”Skärgård” ut. Den är en del i serien European Essays on Nature and Landscape som handlar om olika landskap t.ex. skog, hed, strand, flod, myr och älv, av olika författare.

Jag har skrivit boken genom att se världen och skärgården så som mina höns gör. Hönsen kan använda sina ögon oberoende av varandra och har ett synfält som är 300 grader (människans är bara 180 grader). De kan fokusera på olika saker samtidigt. En höna är närsynt i höger öga och långsynt i vänster öga. De ser detaljer på nära håll och rörelser på längre håll. Då kan de både leta mat och hålla koll på duvhökar.

På liknande vis försöker jag se skärgården med flera ögon, med flera perspektiv. Lite så som Brundtland-kommissionens hårt slitna Venn-diagram med ekologi, ekonomi och sociala ringar som ska överlappa varandra. Tyvärr har vi människor oftast skygglappar i stället för överlapp och ser enögt på världen, blott ur en synvinkel – vår egen.

Det är klokare att anlägga flera perspektiv på en fråga och det försöker jag göra i min bok om skärgården.

 

Christian Plejel deltog i Forum för skärgårdsforskning 15.11.2024, som hade skärgårdslitteratur som tema. Plejel talade om sin kommande bok under rubriken Skärgård – funderingar kring ett landskap när man har en 2,5 timmes jobbresa över havet. 

Publicerat

Nu sprids bobarhetstänkandet runt jorden

Text: Christian Plejel

En blå lagun.
Rodrigues. Foto: Bigstock

Greening the Islands (GTI) är en organisation för små öar jorden runt, till exempel Curaçao, Sankt Maarten, Sankta Helena, Palau, Samoa, Vanatau, Chumbe, Kerhannah, Syros, Elafonisos, Dh-Rin’budhoo, Cres, Minorca och Eigerøy i Norge.

De har stöd av universitet så som Kanarieöarnas Tekniska Institut och University of Strathclyde och stöd från ö-organisationer som CPMR, ESIN, NESOI, INSULEUR, OTIE och SMILO.

GTI ger ut en tidning och har bett mig beskriva vad bobarhet är. Det har jag gjort och det blev den inledande artikeln i senaste numret av GTI Magazine som utkom den 31 maj 2024.

Jag berättar om Kökar, om att hållbarhet är viktigt för oss men att vi utvecklade en egen variant som vi kallar bobarhet, vad vi därigenom kom på, och vad vi gjorde med resultaten.

Kanske läser nu kungen av Tonga om vad Kökarborna hittat på. Eller så sitter Jürgen Ritter, borgmästare på Helgoland och funderar på om det här är något för Helgoland. Tänk om de som bor på Simbéri läser om bobarhet och tänker att Kökar liknar deras ö i storlek och befolkning. Det var utanför Simbéri som den urstarke Sollentuna-sonen Carl Emil Pettersson förliste 1922, gifte sig med en prinsessa, hittade en av världens största guldfyndigheter och blev Efraim Långstrumps förebild.

Nu blev det inte så. I stället blev jag kontaktad av Aurèle André på ön Rodrigues, som hör till Mauritius i Indiska Oceanen, utanför Madagaskar, och som är Afrikas mest välskötta stat.

Rodrigues har 41.000 invånare i 14 kommuner och är en självständig del av Mauritius med egen riksdag och regering. Låg barnadödlighet, tre barn föds per kvinna, alla barn går i skola från 5 till 16 års ålder, stor miljömedvetenhet bl a Indiska Oceanens största bestånd av havssköldpaddor, stort beroende av fossila bränslen, någorlunda välbalanserad ekonomi, egen för att inte säga egensinnig kultur.

De vill jobba med sin bobarhet, det ska bli spännande!

Publicerat

1 euro för en skärgårdstomt med havsutsikt

Webbplatsen arkipelaget.se uppmärksammar aktualiteter i Arkösunds och Sankt Annas skärgård i Östergötland, Sverige.

Krafterna bakom Arkipelaget gjorde i höst en studieresa till Åland. Tidigare skrev de en artikel om bobarhet på Kökar, i december stod Kumlinge i tur.

Här ett utdrag:

På Åland är alla vägar skära. Vid sidan av en av de skära vägarna på södra sidan av ön Kumlinge står en skylt: HAVSNÄRA BOSTADSTOMTER TILL SALU FÖR 1 EURO.  Hugade spekulanter uppmanas att vända sig till Kumlinge kommun för mer information. Samtidigt annonseras den sista obebyggda tomten i ett tämligen nyexploaterat skärgårdsområde på Norra Finnö i Sankt Anna ut för 2 200 000 kronor.

Trots skillnaderna har Kumlinge och Söderköping en sak gemensamt: avfolkningen i skärgården.  På Kumlinge har kommunen och öborna nu kartlagt och undersökt vad som gör deras kommun BOBAR enligt en metod som uppfanns på Kökar och lärs ut av Åbo akademi. För något måste ju hända för att bryta avfolkningen, menar de.

Läs gärna hela artikeln på arkipelaget.se: 1 euro för en skärgårdstomt med havsutsikt!

Publicerat

Ny bok om skärgården på kommande

Text: Christian Plejel

Häromdagen lämnade jag manus till en bok i serien European Essays on Landscape and Nature. Min bok handlar om den skärgård jag bor i, från Kotka i öster till Västervik i sydväst. Skärgården är övergödd, överbefolkad under sommaren och underbefolkad om vintern, underfinansierad, ålderstigen, underrepresenterad och idealiserad. Kanske är skärgården utrotningshotad?

Jag beskriver naturlandskapet, det sociala landskapet och det tekniska landskapet – som jag ser dem från min utgångspunkt på Kökar, mitt i skärgården. I bokens avslutande kapitel reser jag till år 2040 och försöker fatta om den fortfarande är bobar, då.

Och jo, jag är optimist.

Boken ges ut av Basebo förlag under våren 2024. Mera om boken Skärgård kan du läsa på förlagets webbplats.

 

Publicerat

Habitability – ett verktyg för livskrafts- och hållbarhetsanalys för lokala samhällen

Seminariet kring Habitability-verktyget, som utvecklats för utvärdering av livskraft och hållbarhet i skärgårdssamhällen, samlade en publik på 50 intresserade, som fick höra om och diskutera varför verktyget har utvecklats och hur det i praktiken kan användas. En central del av webbinariet var också diskussionen om hur verktyget kan tillämpas bredare på landsbygdsområdena i Fastlandsfinland.

Läs mera om seminariet i Landsbygdspolitikens blogg.

Publicerat

Habitability – paikallisyhteisöjen oma työkalu elinvoiman ja kestävyyden analyysiin

Saaristoyhteisöjen elinvoiman ja kestävän kehityksen tarkasteluun kehitettyä Habitability-työkalua käsittelevä seminaari keräsi lähes 50 kiinnostunutta kuulemaan ja keskustelemaan, miksi työkalu on kehitetty ja kuinka sitä käytännössä sovelletaan. Tärkeässä osassa webinaaria oli myös keskustelu siitä, kuinka työkalua voitaisiin soveltaa laajemmin Manner-Suomen maaseutualueille.

Lue lisää seminaarista Maaseutupolitiikan blogista. 

Publicerat

En mycket liten skola

Text: Christian Plejel

Nu har barnen börjat skolan. Sven, som är 6 år och bor på ön Sottunga, är den enda eleven i första klass – ja, han är faktiskt den ende eleven i hela skolan.

Det här väcker frågor. Hur kan det finnas en skola med bara en elev? Hur många elever behövs för att driva en skola? Sottunga är min grannö, bara en timmes färjeresa bort. Vi tar oss en titt.

Ön är 28 km2 stor, samma som Chalki i Dodekaneserna eller Shapinsay i Skottland. Sottunga är en kommun omgiven av 314 km2 hav, ett hav som till skillnad från Chalki eller Shapinsay tillhör öborna. Liksom Chalki och Shapinsay har befolkningen stadigt minskat under de senaste decennierna. År 2019 hade Sottunga 88 bofasta, i medeltal 60 år gamla, men inga barn. I brist på elever måste skolan stängas.

Men sedan hände något oväntat: 2020 flyttade tre unga familjer in från Sverige, följda av ytterligare sex familjer nästa år, totalt 13 vuxna och 20 barn i åldrarna 1–11 år. Dessa föräldrar vill skola sina barn hemma. De vill undervisa sina barn utifrån deras individuella behov och lärstil, att de får lära i sin egen takt och att det sker i linje med föräldrarnas religiösa, moraliska eller filosofiska övertygelser. De vill undvika mobbning, överfulla klassrum och standardiserade prov. I Finland är hemundervisning tillåten vilket inte är fallet i Sverige. Covid-19-pandemin utlöste att familjernas sökte och fann ett alternativ på Sottunga. Men den moderna, välutrustade skolan förblev stängd.

Tills en familj ändrade sig och bad att få sätta Sven i skolan.

Skolor drivs av kommuner med statsbidrag. Läroplaner ska följas, lärare ska utbildas, elever ska lära sig läsa, skriva och räkna, kommunikation, problemlösning och sociala färdigheter. Är det möjligt med bara ett barn i skolan?

I det här fallet beslutade kommunfullmäktige i Sottunga att öppna skolan igen. De rekryterade Pia, 28 år, som just tagit sin lärarexamen i Vasa. Hon har flyttat till ön. Om två år börjar Svens lillasyster Hilda skolan och det gör även två andra barn vars föräldrar har kommit att förstå att den här skolan och den här kommunen har inte de avigsidor som de inte vill veta av.

– ” En positiv kostnad”, säger kommunsekreterare Kennet Lundström. ”Att kunna öppna skolan igen är något som folk här ser fram emot.”

Artikel 10:3 i EU-fördraget från 1992 stadgar att ”Beslut måste fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.” Detta är ett exempel på vad som händer när öar drivs av sig själva, vilket är fallet med 202 av Europas 2 400 bebodda öar.

Bilderna är ur tidningen Åland 18.8.2023. 

 

Publicerat

Grant McCall in memoriam

Text: Christian Plejel

Grant McCall. Foto: Christian Plejel

Grant McCall gick hastigt bort den 22 juli 2023. Han var en vänlig och stark person, en professor från Australien som forskade om Söderhavets öar.

Man märkte honom, inte bara för den bredbrättade hatten och hawaii-skjortan, utan för att man märkte att han var viktig på samma sätt som tumstocken i en verktygslåda: det är inte med den man borrar och fogar, sågar och spikar, men utan den blir ingenting bra, rakt och välgjort.

Grant McCall var en föregångare som 1994 myntade begreppet ”nissologi” (nisos är ö på grekiska), alltså ö-vetenskap. Han menade att öar bör beskrivas på sina egna villkor. Det är vad bobarhet handlar om, det är vad han har lärt oss: att det är vi öbor som ska hålla i tumstocken.

Han var en betydelsefull forskare, en god lärare och en fantastisk talare och upphovsman till många memes.

Han var med och grundade ISISA – International Small Islands Studies Association – och han var dess ordförande i flera perioder. Det märktes att han var viktig men han var ingen viktigpetter. Han bara var sig själv i ISISA:s storslagna och svårslagna nätverk av ö-forskare från hela världen, som träffas en gång vartannat år på någon ö. Det var på en sådan konferens jag mötte honom första gången, på ön Lesbos i Grekland år 2016. En stark och vänlig person, trygg med sig själv under hatten och i den färgglada skjortan.

I pdf-dokumentet bakom länken finns en sammanställning gjord av prof. Godfrey Baldacchino på Malta, där många av Grant McCalls vänner skrivit sina avskedsord.

Publicerat

Hei, kävimme Brysselissä! | Hej, vi besökte Bryssel!

Kokous CPMR-komitean kanssa. Fr.v. Lise Thillemann Sørensen, Danmark, Ivan Matić, Kroatien, Jan Koivurinta, Finland, Kirsten Sydendal, Danmark, Claire Helly, CPMR, Pia Prost, Finland och John Walsh, Irland. Alla stående representerar den europeiska öföreningen ESIN. / Kaikki kuvassa seisovat edustavat Euroopan pienten saarten verkostoa, ESIN:ää.

[Suomeksi / Svenska]

Asuttavuuskonsepti sai lämpimän vastaanoton Brysselissä! Euroopan pienten saarten verkosto, jossa myös Suomi on edustettuna, nosti EU-tason keskusteluun saariyhteisöjen yhteisiä haasteita ja mahdollisuuksia.

Lue lisää mediatiedotteesta.

****
Bobarhetskonceptet togs väl emot i Bryssel! Organisationen för små öar i Europa, där också Finland är representerat, lyfte gemensamma utmaningar och möjligheter till diskussion på EU-nivå.

Läs mera i pressmeddelandet.