Kategoriarkiv: IKT i undervisningen

Elektroniskt övningsprov 2.10

eprov

Studentexamensproven digitaliseras stegvis med början från och med hösten 2016. Under läsåret 2015-2016 testar studentexamensnämnden (SEN) och gymnasierna de praktiska provarrangemangen genom två riksomfattande elektroniska övningsprov. Syftet med övningarna är att hitta eventuella problem och samla ihop utvecklingsförslag, så att genomförandet av det elektroniska studentprovet ska lyckas från och med hösten 2016.

2 oktober 2015 kan sägas vara en historisk dag inom gymnasieutbildningen i Finland. Då anordnades det första riksomfattande övningsprovet. Ämnet var modersmål och litteratur (svenska och finska).  Provet var frivilligt för gymnasierna och det var utbildningsanordnaren som beslöt om deltagande. SEN gjorde upp provuppgifterna och skickade dem till gymnasierna genom systemet för elektroniska studentprov. Provuppgifterna motsvarade nivån i studentproven och gymnasierna kunde även använda provresultatet i utvärderingen av de studerande. Mera information om genomförandet av övningsprovet finns på Digabi-projektets webbsidor under adressen https://digabi.fi/ovningsproven/. Vid Vasa övningsskolas gymnasium valde vi att delta i övningsprovet med 38 studerande från åk 2.

Trots att övningsprovet i stort liknade ett vanligt studentexamensprov fanns det många nya moment både i förberedelserna av provlokalen och under själva provtillfället. Ett lokalt provnätverk skulle byggas, elkontakter skulle finnas tillgänglig vid varje skribents plats, USB-minnen med Studentexamensnämndens operativsystem skulle förberedas osv. Men så här efteråt går det att konstatera att förberedelserna och genomförandet fungerade utmärkt.

sal1

Provövervakarens plats

 

sal2

En hel del kablar på golvet

Tillfället utvärderades genom att övervakande lärare förde observationsprotokoll under provtillfället och efter provet skickades en elektronisk enkät till deltagande studerande. I observationsprotokollen nämndes främst praktiska förbättringsförslag av varierande slag kring inledande och avslutande av elektroniska prov. Enkäten till studerande besvarades av 34 studerande, dvs. ca 90 % av de som deltog i provet.  Nedan finns ett utdrag ur resultaten från enkäten.

Hur upplevdes provet?

diagram1

De flesta kommentarer till ovan nämnda fråga gick i stil med att provet var ”medelsvårt” eller ”jag vet inte hur lätt eller svårt provet var”. Här ännu ett par citat:

Själva uppgiften var inte svår men provets uppbyggnad var ny och försvårade utförandet.

Tyckte att provet var ganska lätt. Det var intressanta ämnen så jag tyckte faktiskt också att provet var ganska roligt när man dessutom fick prova en ny metod att skriva ett prov.

Hur upplevdes materialet/källorna som fanns i provet?

Studerande skulle svara på en fråga och använda minst 2 källor i sitt provsvar. Det fanns 10 olika källor att tillgå i provet.

diagram2

Även här fanns det kompletterande kommentarer med olika syn på materialet.

Roligt med filmer också och inte bara massa artiklar.

Enkelt att förstå och läsa. Filmklippen var också bra valda.

Det var för flummigt.

Det var svårt att ha det på datorn eftersom man inte kunde stryka under eller ha sitt svar och materialet framför sig. Jag skulle vilja ha materialet i handen och skriva resten på datorn, så att man kan stryka under sitt svar och se materialet på samma gång

Förstår inte varför vi inte skulle få använda öppet nät? Är inte hela situationen ett enormt plus-minus-noll, eftersom vi skriver på dator men har tillgång till precis lika mycket information som om vi skulle skriva för hand.

Hur var det att skriva provet på dator?

diagram3

Några avsluta kommentarer.

Jag saknade möjligheten att skriva med olika sorters text (kursiv/fet/normal) och göra textrutan större.

Möjlighet att skriva med kursiv text behövdes, mera liknande Word-programmet skulle vara bra!

Att hoppa mellan källorna och ens skrivna text är dåligt tycker jag. Att få ett utskrivet kompendiet med texterna skulle va mycket bättre!

Jag tycker att jag funderade alldeles för mycket på det nya systemet och inte själva provet, men efter några gånger ska det nog gå bra.

Jag tycker det fungerade bra! Trodde inte att det skulle löpa så smooth då det var första gången som skolan gjort detta.

Som övergripande reflektion kan det konstateras att studerande verkade mindre nervösa för detta första elektroniska prov än vad lärare och personal var.

Yle besökte Övningsskolans gymnasium och gjorde ett reportage från provtillfället 2.10. Artikeln kan läsas och reportaget kan tills vidare ses på adressen: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/10/02/battre-papper-och-penna

I en värld av bilder

En av de största utmaningarna med att digitalisera kursmaterial som lärare är att veta vilka källor som får användas och vilka som är skyddade av upphovsrätt. När det gäller källor som studerande använder så kan det löna sig att låta dem producera eget material för att komma runt upphovsproblematiken. För tillfället undervisar jag gymnasiekursen Ekonomisk kunskap i virtuella gymnasiet, ViRum:s regi och en utmaning med distansundervisning är att skapa interaktiva övningar som för det första motiverar studerande att lära sig en viss terminologi på egen hand, och att uppmuntra dem att studera samhället, miljön eller världen omkring dem. Ett sätt kan vara att via bilder dokumentera ett visst fenomen och analysera det.

Ekonomi är ett tacksamt ämne eftersom vi lever i en tid då ekonomiska begrepp som ”konkurrenskraft”, ”effektivitet” och ”produktivitet” präglar många debatter och diskussioner i samhället. Ingen går säker utan begreppen dyker upp där man minst anar det. Forskare vid diverse finländska universitet har med oro följt med den finländska regeringens åtstramningar kring utbildningen. Vi ska effektivera verksamheten, öka produktiviteten och samtidigt höja kvaliteten och i längden hela Finlands konkurrenskraft. Bildning och kunskap kunde också ha varit huvudsakliga målsättningar även om de är svårare att mäta i siffror. Skolans verksamhet på olika orter lever förstås med samma diskurs och därför är det inte särskilt långsökt att involvera den i olika undervisningsämnen. Det är trots allt elevernas kunskap och liv det handlar om. Vilken bild får ungdomar av framtiden?

Det kan ge undervisningen en intressant vinkling om centrala begrepp ska visualiseras av studerande. Läraren behöver nämligen inte ständigt vara producenten. I höstas lärde jag mig dessutom ett nytt knep när en ämneslärarstuderande sökte efter en bild hen använt i sin lektionsplanering i Google. Det är enkelt att välja upphovsrätten till bilderna redan vid sökningen.

Googles sökfunktioner har utvecklats. CC Charlotta Hilli

DePietro (2013) hävdar att idén om att alla kan redigera informationen i t.ex. Wikipedias artiklar är överdriven. De som skapat webbsidor kan begränsa rätten till redigering och det kan finnas en tydlig agenda som ska bibehållas oavsett vad eventuella kritiker anser. Samma är relevant när bilder tas eller används. Fotografen väljer alltid vad som inkluderas i bilden och vad som exkluderas. Manipulationen av bilder är förstås inget nytt. Få tror väl att historiska personporträtt avbildar hur personerna såg ut i verkligheten. Bilder berättar väldigt lite om personen ifråga och desto mera om den diskurs den skapats inom. Därför kan bilder som studerande använder och tar analyseras ur många synvinklar. Oavsett om vi delar bilder eller fotograferar själva så är vi medproducenter, vilket leder till den intressanta frågan om huruvida vi kan kritiskt granska den tid vi onekligen är en del av och alla de bilder som omger oss.

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi

Anmälan till Medietanken 2015 är öppen

[vimeo 111407471 w=500&h=280]

Anmälan till  Medietanken 29.1.2015 är öppen 28.11.2014-7.1.2015  VIA DENNA LÄNK.

Medietanken 29.1.2015 i Academill, Vasa riktar sig till lärare, rektorer, lärarstuderande och andra intresserade.

Programmet och information hittar du på www.dididi.fi/medietanken

Följ Medietanken 2015 på sociala medier. Vi använder #medietanken2015.

Facebook: DiDiDi https://www.facebook.com/dididiforalla

Twitter: @projektdididi  https://twitter.com/projektdididi

Youtube: DiDiDi för alla https://www.youtube.com/user/dididiforallavasa/videos

Seminariet ordnas inom ramen för Didaktiska dimensioner i digitalt lärande, www.dididi.fi

Välkommen!

Talking Tools på konferens i Thessaloniki

Här är en kort sammanfattning av min presentation på International Conference on Interactive Mobile Communication Technologies and Learning (IMCL 2014) i Thessaloniki 13-15 november.

På konferensen presenterade jag resultat från vår första pilotstudie med Talking Tools (TT) smarttelefonappen. Datainsamlingen gjordes av Juha Hartvik, Kasper Hiltunen och Mia Porko-Hudd i slöjdundervisningen för lärarstuderande. Närmare bestämt handlade presentationen om analysens andra del, i vilken enkäten till de elva lärarstuderande jämfördes med de kategorier av innehåll som vi hittade i analysen av deras TT-bloggar. Målet med hela undersökningen var att se hur studerande dokumenterar sin lärprocess med hjälp av TT. Genom att se på problem och möjligheter med dokumentationen siktar vi på att kunna utforma didaktiska riktlinjer för hur TT kan användas på bästa sätt i undervisningssammanhang. Syftet med TT är bland annat att stöda ett sociokulturellt lärande på ett flexibelt sätt.

Här finns hela ppt-presentationen online:

http://www.slideshare.net/awengblom/imcl-2014-presentation-wiklund-engblom

Här hittar du mina anteckningar från konferensen i form av ’Storified tweets’, där du bl.a. ser vilka projekt som presenterades på konferensen:

https://storify.com/awengblom/mobile-learning-conference

Några spännande teman på konferensen handlade om e-health, app för observation av ADHD-elever, appar och mobila spel för åldringar, framgångsfaktorer av videoföreläsningar, gamification i många kontexter, möjligheter till utbildning för kvinnor i Saudiarabien genom m-lärande, mobila laboratorielösningar för ingenjörsstuderande, interaktivitet i museer, men också nya interaktiva lösningar för kommunikation med åhörarna under vanliga föreläsningar (Tweedback).

Du kan gå in och kika på konferensens webb http://www.imcl-conference.org/imcl2014/ . Jag har tillgång till alla konferenspapper i programmet. Sänd ett mejl åt mig om det är något du vill se närmare på awiklund (at) abo.fi

Det här var den 8:e internationella konferensen om interaktiv mobil kommunikationsteknik och lärande, IMCL2014. Den är en del av ett internationellt initiativ för att främja teknikstött lärande och online-teknik över hela världen. Målet med IMCL2014 är att skapa ett forum för att visa upp nya mobila lärteknologiska lösningar och att stimulera till kritisk debatt om teorier, metoder, principer och tillämpningar av m-lärande. Grundtemat handlar om vad ett optimalt utnyttjande av ny teknik är – med andra ord, samma ädla ambitioner som DiDiDi.

Varma hälsningar

Annika Wiklund-Engblom

(som tycker att ett frostigt Vasa är trevligare än ett regnigt Grekland)

Seminarium 19.11.2014

Det råder en febril verksamhet i projektet Didaktiska dimensioner i digitalt lärande- DiDiDi.

Du är välkommen att delta i vårt nästa  DiDiDi seminarium den 19.11.2014 kl. 14.30-16. Platsen är Vasa övningsskola 7-9 (Kyrkoesplanaden 11-13) i auditoriet. Du kan även delta i livesändning på adressen http://dididi.fi/direkt/

Tema: Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text  

med Jannica Heinström, akademilektor, Informationsvetenskap/ÅA

Vi önskar att alla deltagare (även den som deltar i livesändningen) anmäler sig via länken http://korta.nu/dididiseminarium

Seminariet är kostnadsfritt.

Vi vill samtidigt göra dig uppmärksam på vår seminariedag Medietanken 2015 den 29.1.2015 i Academill, Vasa. Anmälan till denna dag öppnas 28.11.2014. Program hittar du på www.dididi.fi/medietanken

 

Du kan  följa med all verksamhet i DiDiDi via

www.dididi.fi

Facebook: DiDiDi https://www.facebook.com/dididiforalla

Twitter: @projektdididi  https://twitter.com/projektdididi

Youtube: DiDiDi för alla https://www.youtube.com/user/dididiforallavasa/videos

Dags för DiDiDi seminarium!

Välkommen att delta i DiDiDi seminarium fredagen 19.9 kl 13-15. Temat är Second Life i undervisningen. Charlotta Hilli, doktorand, ÅA/PF och Andreas Sundstedt, IT-pedagog, Vasa övningsskola kommer att visa hur Second Life används i en gymnasiekurs i samhällskunskap.

Du kan delta i seminariet genom att komma till rum D405, Academill, Vasa,  eller via webben genom att logga in som gäst till https://connect.vasa.abo.fi/dididi

Vi önskar att alla deltagare anmäler via länken anmälan, senast 17.9.2014

Välkommen!

Film om projekt PPP

Nu har vi glädjen att presentera en film om projektet Pekplattans pedagogiska potential! Projektet har officiellt avslutats i mars 2014 och filmen försöker vi sammanfatta en del av de saker vi lärt oss under projekttiden.

Filmen och en länk till de Pro Graduavhandlingar som gjorts inom projektet finns under Delprojekt>PPP.

Läraren i fokus (både offline och online)

Häromdagen hittade jag en artikel som kritiserade individualiseringen i de svenska skolorna. Det som ofta slår mig när IKT i undervisningen diskuteras är att läraren verkar försvinna i bakgrunden, medan tekniken och den ensamma eleven står i fokus, istället för att som i bilden nedan involvera både lärare, elever och teknik.

ict school

IKT är inte pedagogik i sig. Lika litet som en lärobok är det. Om det var fallet så skulle inga lärare behövas eftersom elever kunde sätta sig ner med sina läroböcker och lära sig allt på egen hand. IKT är ett verktyg, precis som en lärobok. Läraren är den som planerar arbetet och väljer sina verktyg.

Det räcker inte med att sätta en dator framför eleven för att hen ska lära sig. IKT kan tillföra mycket positivt till undervisningen, men utan vettig planering och tillräcklig IT-pedagogisk kunskap hos läraren så kan det bli ett totalt fiasko. Skickar du en elev ensam till biblioteket för att söka material, så misstänker jag att du får exakt samma resultat som om du låter en elev ensam söka allt material på nätet: planlöst sökande och ytlig informationshantering. Resultat: frustration hos både elev och lärare, eftersom slutresultatet inte blir vad det kunde ha blivit.

Fördelen med IKT är att du som lärare kan följa med elevens process i t.ex. ett Google+ dokument och där kan du snabbt se de källor som eleven hittat. Tillsammans kan sedan källorna och källkritiken diskuteras. Tillsammans. Läraren ska finnas med som en aktiv del från början till slut under lärprocessens gång och introducera, förklara, handleda och fördjupa ämnet. Och det är här jag tror länken mellan lärare och elev i många klassrum brister.

Ifall målet med lektionen är att öva upp informationssökningen så då kan det vara en idé att låta elever pröva olika sökord och fritt söka material själva och sedan diskutera kring vilka källor är tillförlitliga och varför. Dylika övningar är bra med jämna mellanrum, men för framgångsrika projektarbeten får nog lärare räkna med att göra en hel del informationssökning själv.

Enligt min erfarenhet är det mera konstruktivt att läraren valt ut ett specifikt material som eleverna får arbeta med parvis eller gruppvis för att sedan presentera endera i text eller muntligt vad de lärt sig. Idealet är att låta eleverna fördjupa sig i ett delområde de är intresserade av och ge mera material kring det. Tillsammans med gruppen kan läraren sedan bygga vidare på det som eleverna lärt sig och utveckla temat på olika sätt. Desto yngre elever desto tydligare styrning från lärarhåll.

När kommuner köper in pekplattor och datorer för att stärka elevernas IKT-kunskaper, så ska de samtidigt satsa pengar på lärares fortbildning inom IKT-pedagogik. Jag tror de flesta lärare känner sig ensamma med sina IKT-frågor. Mellan alla lektioner, lärarmöten, föräldramöten, kustordieringar, provrättande, administrativa uppgifter och planering av undervisningen finns oftast inte tid för att utveckla IKT i den egna undervisningen. Det kommer heller inte att ske mirakulöst bara för att alla elever får en pekplatta eller dator. Kommuner behöver diskutera med skolorna: Vad behöver rektorer och lärare för att framgångsrikt kunna tillämpa IKT i undervisningen? Min gissning är att svaret blir: mera tid för planering, bra fortbildningar kring IKT i undervisningen och fungerande teknik. Vill vi stärka våra ungdomars ämneskunskaper och IKT-kunskaper finns det inga genvägar. Läraren är och förblir central för elevers lärande, och vi ska sluta tro att IKT i sig självt kommer att stärka lärandet hos våra elever.

Charlotta Hilli är doktorand i Dididi

Nya DiDiDi seminarier

Under hösten kommer DiDiDi att bjuda på tre seminarier;

15.10.2013 Digitala inslag i undervisningen – exempel, erfarenheter och resultat. Vasa övningsskola, rum Rum A221 kl. 14-16.
18.11.2013 Pekplattan i undervisningen hos oss- ett besök i Gerby skola,Vasa kl 14-16
Mera information och anmälan senare.

9.12.2013 Talking Tools-innovativ digital teknik i undervisningen. Academill, Vasa kl. 14-16
Program: DiDiDi seminarium_TT_9.12

Anmäl HÄR

På vårterminen 2014 bjuder vi på följande seminarier (med förbehåll för ändringar)
Februari :Den digitala studentexamen

10.4 Medietanken 2014

11.4 Läraren och den virtuella lärmiljön

9.5 Lärarstuderande och teknik för lärande
Maj:Second Life-en virtuell värld. Charlotta Hilli

Forsknings- och utvecklingsprojekt. Sol-Britt Arnolds-Granlund och Hannah Kaihovirta-Rosvik

Våra seminarier streamas också live via länken https://connect.vasa.abo.fi/dididi.

Efterlyses: användarvänliga program. Omedelbart, tack.

Undervisningsplattformer är utan tvekan en källa till frustration. Under flera år har jag försökt se nyttan med dem trots att de oftast är urjobbiga. Det var under eLearning 2.0 som Steve Warburton öppnade mina ögon när han sa att skolor borde kräva mera av undervisningsplattformerna och det är pedagogerna som borde vara involverade när tekniken för undervisningen utvecklas. Hur många gånger har inte företag sålt en undervisningsplattform (eller något annat program) som saknar otaliga funktioner och när skolan tar kontakt och vill ha det ena eller det andra så får den svaret ”Nej, det där kan vi inte göra.” eller ”Nej, det där ingår inte.” Kunden har tydligen inte alltid rätt. Det värsta är ju att gratisprogram fungerar bättre än program som kostar, så företagen kan heller inte gömma sig bakom att ”det går helt enkelt inte”.

– Nähä? Men varför får Facebook och Google+ (och typ alla andra förutom ni) det att fungera då?

Jag håller för tillfället på och planerar en helt virtuell kurs. Det program vi framför allt kommer att använda är Google+. Det är så enkelt och logiskt i mina ögon och jag dör nästan lite inombords när jag tänker på all den tid jag satt ner på att lära mig tröga undervisningsplattformer, som låser in undervisningen i statiska miljöer med få möjligheter att inkludera, samarbeta och involvera omvärlden. Det borde inte vara omöjligt i ett land med duktiga pedagoger och ingenjörer att skapa en virtuell lärmiljö som skyddar betyg och respekterar användarnas integritet, samtidigt som den är användarvänlig och snabbt uppdateras.

En annan tanke som slog mig: När det pratas om permitteringar för att spara pengar i kommunerna, så har någon tagit reda på vad alla program kostar som köps in? De program jag stött på under mina år inom kommunala sektorn och nu privata sektorn så är lika hopplöst 90-talsaktiga som undervisningsplattformerna. Svåra, ologiska och tröga. Personalen ser lika skrämd ut varje gång ett nytt program introduceras, för alla har på känn att det igen kommer att krävas timmar för att förstå sig på det och buggarna i programmet lär vara många. Nej, tills skolorna börjar kräva bättre verktyg för undervisningen så föreslår jag att vi alla gör myteri och använder Google+.

Här ses en bild av min Google+ grupp som jag kommer att använda i den virtuella kursen SL2SL. Det tog cirka 2 minuter att göra den.

Skärmavbild 2013-09-13 kl. 18.06.33

Charlotta Hilli är doktorand inom DiDiDi