Har du hört den där historien om klockaren som misshandlade pigan till döds? Historielärare vet att vi inte behöver gastkramande deckare för att skrämma slag på folk. Arkiv är de verkliga guldgruvorna för den morbida. Fallet där pigan Eva Maria Mattsdotter mördades utspelade sig 1839 i Keuru socken och klockaren Mathias Saxberg anklagades för att ha misshandlat henne till döds. Domstolsprotokollen finns i digital form via Arkivverkets sida. På samma sida finns också annat inskannat material som kan användas för att låta ungdomar arbeta med primärkällor.
Under konferensen Kasvatustieteen päivät i Helsingfors (22.11.2012) fick jag ta del av ett projekt vid Helsingfors universitet som testat hur högstadieelever och gymnasiestuderande tolkar historiska källor och de hade använt fallet Saxberg och källor i anknytning till fallet. Lärare hade genomfört övningen både i högstadiet med sjuor och i gymnasiet med andra och tredje årets studerande. Gymnasiestuderande klarade väl av att tolka dem, medan högstadieeleverna hade vissa problem med att använda källorna tillräckligt mångsidigt. Historiska källor är inte lätta att förstå främst på grund av ålderdomliga begrepp, men samtidigt ger t.ex. detta fall stora möjligheter att förutom att tolka källor också arbeta med historisk empati. Både på högstadie- och gymnasienivå hade lärare och ungdomar tyckt om denna fallstudie, så tacka digitaliseringen (och alla arkivarier som skannar in dem) för att arkiven öppnas och värdefulla källor kan användas utan oro för att de ska förstöras!
Tre samhällsläragrupper vid Vasa Övningsskolas gymnasium skapade under sina lektioner den 20 november 2012 presentationer i mindre grupper och spelade in dem som videor. Screencastomatic användes för att spela in materialet och det laddades upp till YouTube. All nödvändig information fanns i ett öppet Google Docs dokument där studerande också klistrade in sina videolänkar. Detta för att pröva en ny metod och digitala verktyg som också är aktuella inom lärarutbildningen vid PF. Erfarenhet sägs göra oss visa och som vikarierande lärare under dessa lektioner kan jag bara hålla med.
Insikt 1: det krävs tid för att genomföra även ett litet projekt som detta. Desto mindre tid som finns desto kortare måste videon vara. Det bästa vore att under två-tre lektioner presentera ett tema, bekanta sig med materialet på nätet och sedan avsluta det med att studeranden producerar videor. Denna gång hade vi en lektion (75 minuter), vilket var alltför kort tid.
Insikt 2: lärare utgår ofta ifrån att studerande är vana vid att producera material på nätet eller att använda digitala verktyg. Erfarenheter från detta projekt och vetenskapliga studier visar att vi inte ska överskatta studerandes digitala förmågor. Det tar sin tid att vänja studerande vid nya verktyg och att arbeta kring projekt med material från nätet.
Insikt 3: bäst fungerade de grupper där jag hade några länkar som de skulle arbeta med, annars gick lätt mycket av tiden åt till materialsökning och studerande blev frustrerade över att inte effektivt kunna planera presentationens innehåll. (Motivet med denna övning var alltså inte informationssökning på nätet, utan att arbeta med några digitala verktyg.)
Insikt 4: studerandes upplevelser var blandade. De flesta var nöjda med metoden, men vissa tyckte att det var ett krävande sätt att arbeta. Det blev för avancerat att både introducera temat och tekniken. Ett dilemma som främst berodde på tidsbristen. Min roll som lärare var också annorlunda och jag var fullt sysselsatt med att handleda studerande när det gällde tekniska problem, materialsökning och presentationernas innehåll.
Insikt 4: det är absolut nödvändigt att som lärare vara insatt i den teknik som ska användas och att vara förberedd på att den inte alltid fungerar. Lärarens ämneskunskap är förstås lika viktig i ett projekt som detta som under vilket annat undervisningsmoment som helst. Många studerande kunde inte ladda upp sina videor till YouTube trots upprepade försök och den biten måste fungera annars är hela övningen onödig. Det kan löna sig att skapa Gmail-konton på förhand och kontrollera att en YouTube-kanal är kopplad till kontot. En av många insikter under projektets gång.
Detta korta och intensiva projekt gav mig en inblick i hur tidskrävande det faktiskt är att introducera något nytt för studerande. Tanken var att studerande skulle se på varandras videor och kommentera dem, eftersom det i mina ögon är onödigt att skapa videor för läraren, utan idén är förstås att så att säga bjuda in världen och diskutera videornas innehåll i ett öppet forum som YouTube. Lärarens roll skulle ganska naturligt vara att fördjupa temat och problematisera sådant som studerande inte har tagit fasta på. Tyvärr blev tiden alltför knapp för det denna gång.
Det vettiga skulle vara att använda videoskapandet flera gånger under en kurs och låta videorna fungera som ett portfolioarbete och underlag för diskussioner både digitalt och i klassrummet. Det här skulle ge videorna ett mervärde.
Studerande reagerar helt klart annorlunda på övningar som publiceras på nätet. Tanken på YouTube gjorde studerande väldigt blyga och bara en grupp valde att spela in sina röster i videon. Flera grupper försökte få med musik, men tekniken trilskade.
Alla grupper arbetade i praktiken intensivt med sina presentationer och jag försökte fånga det fina samarbetet i några klassrumsbilder. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till de studerande som deltog och till deras lärare Johanna Bonäs som lät mig vikariera som jag ville!
Vasa övningsskola står värd för en regional Lärmiljöträff imorgon tisdag den 20 november.
Under eftermiddagen kl. 13 – 15.30 arrangeras en föreläsning med matematiklärare och forskare Lars Vavik från Högskolan i Stord/Haugesund, Norge. Vavik kommer att föreläsa kring hur IKT kan användas i skolan och undervisningen, samt vilka utmaningar man stöta på i sammanhanget. Han kommer även att ta upp goda arbetsmodeller och presentera forskningsprojektet Learning in the 21st century.
Det är möjligt att delta i föreläsningen på distans via adressen https://connect.vasa.abo.fi/dididi . Välj ”Enter as a Guest”, skriv ditt namn och klicka på ”Enter room”.
Vill du lära dig använda olika ”appar” och andra effektiva IT-tillämpningar via pekplattan? Nu har du chansen! Och du får dessutom låna hem en egen iPad!
Fredag 30.11.2012 kl 13-15 hålls nämligen på Academill en för ÅA-lärare specialsydd iPad-workshop. Då lär du dig bland annat:
– hur du kan använda iPaden på ett effektivt och enkelt sätt både privat och som lärare
– arbeta med olika sorts appar
– hur du spara och för över dokument, filer och e-post mellan din hem- eller bordsdator och iPaden
Efter workshopen får du alltså låna hem samma iPad du arbetade med under workshopen.
Anmälningar och mer information:
Ari Nykvist: anykvis(at)abo.fi
Fredrik Åman: faman(at)abo.fi
I de flesta lärarrum finns en klassuppsättning av lärare som älskar IKT, bojkottar IKT eller är ambivalenta inför hela konceptet. IKT väcker känslor och det borde teknikens roll i klassrummet absolut göra. Forskaren Dan Åkerlund har skapat en tidning på nätet som alla lärare borde bekanta sig med, oavsett om hållningen till IKT är kritisk, positiv eller obestämd. http://www.scoop.it/t/skolit?r=0.554126373948104#post_1244011592
Tidningen innehåller både bloggar om att lärare borde skärpa sig och kräva mera IKT i skolorna, samt bloggar som berättar om varför IKT misslyckats i skolor. IKT förespråkare ser ofta tekniken som fantastisk och givande, trots att eleverna inte nödvändigtvis uppfattar den så. Då handlar det oftast om att läraren själv gillar vissa verktyg och utgår ifrån att alla andra också älskar dem per automatik. http://smartblogs.com/education/2012/08/17/are-kids-really-motivated-technology/
Kritiker hänvisar till är att IKT:s funktion i ett klassrum inte egentligen tillför speciellt mycket ur pedagogisk synvinkel, även om det självklart är trevligt att lärare får testa nya IKT-verktyg och känna inspiration i arbetet, så är det trots allt en fördel om också eleverna lär sig något samtidigt som läraren har roligt.
Ett dilemma är att olika ämnen kräver specifika IKT-verktyg som i sin tur kräver en hel del ämneskunskap och insatser att hitta verktyget från lärarens sida. Det som fungerar inom matematiken fungerar inte inom musiken, så det går inte att ordna en fortbildning för alla lärare i kommunen och tro att IKT kan generaliseras för att tilltala alla i samma föreläsningssal. När rätt verktyg väl har hittats så blir IKT en tillgång för både elever och lärare, vilket forskaren Lars Vavik tar fasta på i denna intervju: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/11/30/it-staller-stora-krav-pa-amnesdjup-0.
Inom DiDiDi samarbetar vi med projektet Lärmiljöer och internationalisering, där bland annat en app-lista finns. Alla som hittar en lämplig app för ett visst ämne kan fylla i appens namn och funktion, samt stadiet läraren använder det på: http://larmiljoer.fi/ Det är ett av många sätt att hjälpas åt för att hitta rätt i IKT-djungeln. Vavik föreläser förövrigt i Vasa den 20 november och du kan delta i föreläsningen via https://connect.vasa.abo.fi/dididi. Ett konkret exempel på hur tekniken kan stöda lärandet genom att göra information tillgänglig på ett enkelt och bekvämt sätt. Vi kan nämligen välja det mest lämpliga verktyget beroende på situationen.
Dididi-representanter besökte Falkbergsskolan (åk 6-9) i Botkyrka kommun i Sverige onsdagen den 17 oktober 2012. Botkyrka kommun är en av de svenska kommuner som har som mål att köpa datorer till alla elever i åk 7-9. I Falkenbergsskola hade 7:orna och 8:orna fått egna datorer.
Dagens program bestod av samtal med lärare, elever och kommunens personal. En grupp elever och rektor Susanne Englund tog emot oss och förutom att glatt dela med sig av sina synpunkter på datorernas roll i skolarbetet så visade eleverna oss runt i skolan och tog oss med till de lektioner vi skulle följa med. Ett verkligt trevligt och fungerande koncept kan tilläggas.
Diskussionen med lärarna avslöjade att lärarna utnyttjade elevdatorerna väldigt olika i sina ämnen, vissa inte alls eller främst som ett verktyg för eleverna att anteckna och andra för att eleverna skulle skapa eget material. Musikläraren spelade in vissa lektionsavsnitt så att elever kan repetera hemma via YouTube (allt material är producerat av musikläraren om någon tänker Copyright ). Svenskalärare använde bl.a. programmet Popplet där eleverna skapar tankekartor. Skolans främsta materialbanker var Nationalencyklopedin och Landguiden och datorerna hade enligt eleverna gjort att de satsar mera på faktabiten i sina arbeten. Eleverna uppfattade datorerna som ett viktigt hjälpmedel och de ansåg att skolarbetet gick smidigare i och med att allt material fanns samlat på ett ställe. Lärarna upplevde dock den källkritiska biten som ett problem och det digitala materialet kräver helt klart handledning och avgränsning av läraren.
Datorerna infördes för ett år sedan och skolans personal har hela tiden utgått ifrån att det är ”a work in progress”. Det tar tid att vänja sig vid allt det som datorerna medför både för lärare och elever och processen kommer aldrig att ta slut, utan den pågår ständigt. Den inställningen är något som finländska beslutsfattare borde ta till sig när det gäller investeringar i datorer i skolan. En till en systemet där alla elever har egna datorer har inte funnits tillräckligt länge för att kunna dra några långtgående slutsatser ännu, men någonstans börjar allt. Ta tillvara det som tekniken har att erbjuda. Ge lärare och elever verktyg att arbeta med. Allt som krävs är personer på ledande poster som inser möjligheterna och vågar göra satsningen, precis som Botkyrka kommun gjorde.
Notera att det under eftermiddagen kl. 13 – 15.30 arrangeras en öppen föreläsning med matematiklärare och forskare Lars Vavik från Högskolan i Stord/Haugesund, Norge. Vavik kommer att föreläsa kring hur IKT kan användas i skolan och undervisningen, samt vilka utmaningar man stöta på i sammanhanget. Han kommer även att ta upp goda arbetsmodeller och presentera forskningsprojektet Learning in the 21st century.
Föreläsningen är avgiftsfri och anmälan kan göras här!
8 oktober 2012 arrangerades ett DiDiDi-seminarium/webbinarium i Auditorium Bruhn, Academill, Vasa. Tema för dagen var Klassbloggen. Webbinariet bandades och inspelningen kan nu ses genom att klicka sig in på Forskning > Seminariepresentationer i menyn (eller via denna direktlänk).
Den 17 oktober besöker en grupp från projekt DiDiDi Stockholm. Under dagen görs ett studiebesök vid Falkbergsskolan, en 1:1 skola i Botkyrka kommun. Från DiDiDi:s sida får vi besöka lektioner och samtala med både skolledare och pedagoger. Eftermiddagen tillägnas forskarutbyte vid ett seminarium där vi bland annat får bekanta oss närmare med Botkyrkas modell och pågående forskning.
Den 26 oktober 2012 deltar modersmålslärare Sandra Bernas och två av eleverna från den första grupp som hösten 2011 arbetade med Underfors vid Vasa övningsskola 7-9 i en paneldiskussion i Utbildningsstyrelsens monter på Helsingfors bokmässa. I diskussionen, som kommer att beröra litteraturens roll i modersmålsundervisningen i grundskolan, deltar även författaren Maria Turtschaninoff, som skrivit ungdomsromanen Underfors, som klassbloggen är utformad kring. Tanken är att paneldiskussionen ska dokumenteras på film.
