Månadsarkiv: april 2019

Säg det med ett vetebröd

Publicerat av

Av Anna Sundelin

”De ynglingar [på kyrkbacken], som vilja för något gälla, måste rikeligen undfägna de unga flickorna med semlor och bakelser”[1]

Om du är kär i någon, köp henne en bulle så kanske det går vägen. Ungefär så lyder rådet från kyrkbacken i Pernå i slutet av 1800-talet.

Vetebröd i olika former nämns ofta bland de handelsvaror som jag studerar inom KoKo-projektet. Mot slutet av 1800-talet hade vetebröd blivit allt vanligare och därmed också  en del av landsbygdsbefolkningens kost. Redan från början på århundradet hade en kopp kaffe varit en viktig del av dagen, nu började man allt oftare servera kaffet med en bulle vid sidan om. Att köpa bullar eller kringlor var förknippat med helg och fritid, och därmed en viktig del av kyrkobesöket om söndagarna. I en historik över Nagu socken i Sydvästra Finland berättas, att framför allt barn såg fram emot kyrkobesöken eftersom de visste att bagaren skulle sälja vetebröd på kyrkbacken. Efterfrågan på bullarna var stor så det gällde att komma i god tid, annars blev man utan.

Utöver de lokala bagarna var det i slutet av 1800-talet en rätt varierande grupp av försäljare som livnärde sig på folks begär efter vetebröd. Gamla gummor på jakt efter extra förtjänst, barn som ville förtjäna egna pengar samt rörliga handelsmän sålde också bullar och kex på kyrkbackarna runt omkring i landet om söndagarna.

En kvinna som säljer bröd, Brahestad, Fotograf: Samuli Paulaharju 1923. Museiverket, Etnologiska bildsamlingen, Samuli Paulaharjus bildsamling.

Också under stadsfärder var vetebröd en viktig handelsvara och något man gärna hämtade med sig som en gåva till dem som inte hade haft möjlighet att följa med till staden.  Under marknader var kringlor och andra bakverk givna handelsvaror. Och så som på kyrkbacken var vetebrödet under marknaden en viktig del av interaktionen mellan unga män och kvinnor. I en dagboksanteckning av  österbottningen Johan Wenelius från 1850-talet, kan man läsa om hans erfarenheter av just detta:

 ”Den 27 Oktober var marknad i Gamlakarleby stad. Till marknaden var som vanligt ungdomen från hela orten samlad och bland dem äfven jag. Marknads aftonen begärde Nämndemansdottern Sofia Björndahl hvetebröd (gotta) af mig, såsom vanligt var för flickor, att på marknad begära av pojkar. Hon var mycket blyg när hon begärde hvetebröd af mig. Men jag gick stolt bort från henne, ehuru jag kände inom mig böjelse för att vilja bifalla till hennes begäran.”[2]

Orsaken till att Johan Wenelius inte ville köpa vetebröd till Sofia Björndahl på marknaden var att han tillsammans med en kamrat redan sett ut ett par andra flickor att uppvakta. Dessa flickor bjöd han på både vetebröd och annan mat. På basen av dagboken kan man dock anta att Johan Wenelius så småningom ångrade sitt val och ett par år efter händelsen på marknaden gifte han sig med Sofia.

Litteratur:

Wasa Framåt 27.8 1881.

Frågelista nr. 9: ”Kringvandrande ryska handelsmän”, Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi.

Johan Wenelius, Dagbok. Anteckningar 1844–1916. Otalampi: Sahlgrens förlag, 1990.

Rainer Fagerlund et.al, Nagu Sockens Historia I. Nagu Kommun, 1992.

Lauri Kuusanmäki ”Kulutustavarain leviäminen maalaisväestön keskuuteen”, Suomen Kulttuurihistoria IV. Jyväskylä: K.J. Gummerus Oy, s. 96–119, 1936.

[1] Wasa Framåt 27.8 1881, s. 2.

[2] Johan Wenelius, Dagbok. Anteckningar 1844–1916. Otalampi: Sahlgrens förlag, 1990, s. 39.

Idag är det romernas dag

Publicerat av

Av Jutta Ahlbeck

Den romska flaggan.

Idag, den 8 april, firas romernas internationella dag till minne av den första romska kongressen i London 1971. Metaforiskt sett har romerna inget ”eget” land, de är splittrade och bor i alla världens kontinenter. Det finns dock gemensamma symboler som romer enas kring. En av dessa är den romska nationaldagen som idag firas världen över. I Finland finns det omkring 10 000 romer och ungefär 3000 finländska romer är bosatta i Sverige.

Igår bjöd staden Jakobstad in till fest för att fira den romska nationaldagen. I Jakobstad finns också en arbetsgrupp för frågor som rör romer. Särskild fokus ligger på boende, skola och utbildning. Dessa frågor har varit på agendan sedan den ”romska socialpolitiken” initierades på 1960-talet. Tidigare försvårades romska barns skolgång, eller var rentutav omöjlig, p.g.a. att romerna sällan var fast bosatta utan flyttade runt. Många äldre romer är fortfarande analfabeter.

I vårt projekt där vi studerar etniska, språkliga och religiösa minoriteters försörjning under sent 1800- och tidigt 1900-tal, utgör romer den grupp som av majoritetsbefolkningen skildras i de mest nedsättande termer. ”Zigenaren” (som arketyp) är lat, oförmögen till regelrätt arbete, han luras, stjäl och är allmänt förkastlig. Trots att det sena 1800-talets ”zigenarfråga” ebbade ut, förblev den rasistiska diskursen kvar. Upplevelser av diskriminering är något som förenar romer än idag. Camilla Nordberg, som studerat finska romska aktivister, visar hur romer skildrar och förstår sitt medborgarskap underifrån (from below). Även om situationen för romer har förbättrats avsevärt sedan tidigt 1900-tal, visar Nordbergs forskning att det finns en beständighet i upplevelsen av underordning. Många romer ser sig själva som det finländska samhällets underklass, särskilt i förhållande till utbildnings- och arbetsmöjligheter.

I Yles intervju berättar Harri Svart att det ofta är svårt för romska barn och unga att finna sig till rätta och bli accepterade i samhället. Svart själv är skolgångsbiträde och arbetar också som koordinator för att stöda och hjälpa romska barn och unga i frågor som rör skola, utbildning och arbete. Harri Svart säger att han fick kämpa för sin utbildning och menar att romer ”får jobba dubbelt så hårt.” Staden Jakobstad har tagit sitt ansvar i att förbättra situationen för romer, och jag önskar flera städer skulle följa Jakobstads exempel.

Sedan 1933 har romerna en egen flagga, men vid mötet 1971 lade man till ett hjul på flaggan för att understryka romernas historiska koppling till Indien. Det röda hjulet symboliserar resande och utveckling, men också romernas ursprungsland Indien. I Indiens flagga finns ett liknande hjul. År 2000 utropade International Romani Union Romanistan som romernas transnationella hemland, utan krav på territorium, skriver Minoritet.se.

I dag flaggar flera finländska städer med den romska flaggan, skriver Yle.

Mera om dagen kan du läsa här på svenska YLE:s sidor:

”Vi har kommit långt, men det finns mycket kvar att göra.”