Det hängde på håret

Av Johanna Wassholm och Anna Sundelin

Varje år kring den 6 december fylls kvällstidningarna i Finland av artiklar om självständighetsbalen på presidentslottet i Helsingfors. Vem är inbjuden? Hur ser kvällens program ut? Vilken mat kommer presidenten att bjuda på? Sidorna fylls också med rapporter om gästernas förberedelser, hur de kommer att klä sig, vilka designers som anlitats och hurudana smycken och frisyrer de kommer att bära. En del av gästerna delar frikostigt med sig av denna information, medan andra håller klädseln hemlig fram till dess att en stor del av Finlands befolkning bänkat sig framför tv:apparaterna för att skrutinera gästernas klädsel och frisyrer.

Inför självständighetsdagen 2017 skrev kvällstidningen Iltasanomat om bloggaren och författaren Sari Helin, som levde i spänning dagarna inför slottsbalen. Hennes plan var att förutom en vacker klänning också ha en fin frisyr på festen. För denna skickades löshår till henne från Singapore, men det fastnade i tullen och det var in i det sista oklart om det skulle nå fram till henne i tid. Man kan läsa mera om dramat via denna länk.

Eftersom vi som bäst arbetar på en artikel om handeln med hår i Finland under slutet på 1800 och början av 1900-talet, fick notisen i Iltasanomat oss att associera till vårt eget projekt. I våra källor har vi hittat flera exempel på att löshår skickades långa vägar för att sedan omvandlas till fantasifulla frisyrer för högtidliga tillfällen. Håret gick från stad till landsbygd och från fattigare regioner till rikare. Under 1800-talet exporterades hår även från Finland ut till den europeiska hårmarknaden. Marja-Liisa Lehto och Marja Pehkonen noterar i en artikel med rubriken ’Kaipuun kiharat ja surun suortuvat’ att 140 kg kvinnohår såldes från Finland till Sverige åren 1871–1872. Enbart år 1872 sändes därtill 170 kg hår från Helsingfors till S:t Petersburg, där det i huvudsak användes för att tillverka peruker, valkar och lösflätor för de avancerade frisyrer som var på modet i slutet av 1800-talet. Vi har även hittat omnämnanden om att hår från Finland transporterades till Hull i England. En orsak sägs vara att de brittiska kvinnorna var mycket ovilliga att skiljas från sitt hår.

I slutet av 1800-talet existerade alltså en handel med hår som sträckte sig utöver Finlands gränser. Tidigare forskning och källorna visar att kvinnor tenderade att sälja sitt hår i första hand av ekonomiskt nödtvång. Då levnadsstandarden i Europa steg, blev det därför allt svårare för tillverkare av löshår och peruker att få tag på hår på den europeiska marknaden. Då efterfrågan ändå kvarstod, var resultatet att man från 1880-talet i stället började importera billigt hår från Asien, framför allt från Kina. Detta är ett mönster som gäller ännu idag. Som Emma Tarlo visar i sin bok Entanglement. The Secrets Lives of Hair (2016), har en stor del av det löshår som idag konsumeras i västvärlden sitt ursprung i asiatiska länder.