Text: Kirsi Nurminen, Tammerfors universitet
Lösningsorienterat samspel beaktar det förflutna och ser in i framtiden. Det viktiga är inte att hitta en förklaring eller en orsak till ett problem och speciellt inte hitta en skyldig som skapat problemet. Istället är det viktigt att hitta en lösning på problemet genom att fundera över vad vi vill ersätta problemet med och hur vi ska gå vidare från det. Lösningsorienterat samspel kännetecknas av att man föreställer sig en önskad framtid, fastställer mål och funderar ut konkreta åtgärder som målen kan uppnås med.
En traditionell modell som går ut på att man först letar fram felet och reder ut hur det uppstått för att sedan korrigera det fungerar bra vid mekaniska problem. Men när människor är involverade leder den här typen av tänkesätt inte alls alltid till ett lyckat slutresultat. Genom att peka ut skyldiga och leta efter orsaker gör man det inte nödvändigtvis lättare att lösa problemet utan skapar en ond spiral med ömsesidiga beskyllningar.
Om man istället för problem talar om mål kan man komma ut ur den onda cirkeln. Också i ett lösningsorienterat tänkesätt går man igenom utgångsläget, men genast därefter försöker man fastställa målen som leder till en önskad, bättre situation. På så sätt uppnår vi något nytt, istället för att försöka undvika eller avsluta något gammalt.
I praktiken kan ett lösningsorienterat angreppssätt tillämpas till exempel så här:
- Problemet tas upp, och man lyssnar in vilka känslor det ger upphov till.
- Sedan funderar och analyserar man tillsammans vad problemet handlar om.
- Man föreställer sig också en idealsituation, där problemet inte existerar.
- Problemet omvandlas till ett konkret mål.
- Sedan kartlägger man de resurser som gör det möjligt att uppnål målet.
- Ett fokus på problemet byts ut mot ett fokus på lösningen.
- I arbetet styr man fokuset mot ett önskat resultat eller mål samt mot konkreta åtgärder som målet kan uppnås med.
På en lösningsorienterad arbetsplats funderar man över hur man faktiskt vill ha det istället för att tillsammans klaga över existerande problem. På en arbetsplats där ett lösningsorienterat tänkesätt tillämpas ställer de anställda till exempel följande frågor:
- Vad vill vi ha istället för det vi har nu?
- Vad tycker vi skulle vara det bästa möjliga slutresultatet i den här situationen?
- Hur ser situationen ut när den har åtgärdats?
- Vad skulle vara den minsta möjliga ändringen som skulle få nuläget att utvecklas i önskad riktning?
- Vad gjorde vi när problemet inte existerade?
- Finns det något som vi redan gör eller som vi gjort tidigare som kan hjälpa oss komma vidare?
- Vad har vi för styrkor, som vi kan ha nytta av för att uppnå målet?
- Finns det något som är helt nytt för oss men som kan hjälpa oss vidare?
- Vilka konkreta åtgärder tänker vi vidta för att ändra på situationen?
- Vilket litet steg kan vi åtminstone ta för att komma ett steg närmare målet?
REFLEKTIONSUPPGIFT
Främjar du ett lösningsorienterat samspel på din arbetsplats med ditt eget sätt att tala om saker: letar du efter de skyldiga och orsakerna till problemen eller funderar du över vad du vill problemen ska ersättas med och hur de kan lösas?
Litteratur
- Tapani Ahola, Ben Furman (2015): Reteaming-valmennus.
- Louis Cauffman (2017): Ratkaisukeskeinen coaching.
- Kimmo Terävä, Pirkko Mäkelä-Pusa (2011): Esimies työhyvinvointia rakentamassa.
- Arbetarskyddscentralens nättidskrift Työpiste (på finska). Artikeln ”Ratkaisukeskeinen virittää keskusteluihin toivoa” öppnas i en ny flik.