Text och figur: Johanna Lilja, Tammerfors universitet
Dagens arbetsmiljö med högt tempo, oväntade situationer och ständigt närvarande stress utgör faktorer som lätt ökar belastningen i arbetet.
Ett fungerande samspel de anställda emellan är dock en viktig resurs för medarbetarna och utgör i bästa fall ett värdefullt stöd och en trygghet i ett arbete med utmanande arbetstider. Ett fungerande samspel präglas av gemenskap, tillit samt gemensamma mål och normer, som tillsammans bildar de anställdas sociala kapital. Socialt kapital borde utvecklas och värnas om, eftersom det enligt forskningen främjar välbefinnandet på en arbetsplats (Ruuskanen, 2002) och gör att de anställda effektivare uppnår sina gemensamma mål (Iisakka & Alanen, 2006).
Klicka på bilden för att förstora den.
Figur 1. De anställdas sociala kapital
De anställdas sociala kapital (se figur 1) skapas enligt forskningen i sociala relationer mellan människor tack vare gemensamma mål och normer, tillit och samhörighet (t.ex. Coleman, 1998, Laine, 2008, Koivumäki, 2008).
Gemensamma mål utgör grunden för verksamheten på en arbetsplats. Om alla har en klar bild av de gemensamma målen präglas hela arbetsplatsen av en stark känsla av att alla drar åt samma håll och kommer med idéer för att uppnå målen. Genom att arbeta i enlighet med de gemensamma målen kan du för egen del bidra till det sociala kapitalet på din arbetsplats.
Normer är regler och arbetssätt som gäller på en arbetsplats. Normerna skapar ramarna för vad slags agerande som är önskvärt och icke-önskvärt på arbetsplatsen (Coleman, 1988). Normer som främjar samspelet de anställda emellan gör det lättare att uppnå de gemensamma målen och bidrar i bästa fall till de anställdas sociala kapital. Till exempel ömsesidighet kan bli till en norm bland de anställda (Coleman, 1990), som i bästa fall främjar det övergripande välbefinnandet på arbetsplatsen. När du till exempel får hjälp av en arbetskamrat bör du i en annan situation också erbjuda hen din hjälp för att bidra till att det blir en norm på din arbetsplats att alla hjälps åt.
Tillit är en av hörnstenarna i det sociala kapitalet på en arbetsplats. En ömsesidig tillit bland de anställda gör kommunikationen mellan dem effektivare och ökar samhörigheten. Du kan främja den ömsesidiga tilliten på din arbetsplats genom att arbeta i enlighet med de gemensamma normerna och målen. Det är viktigt att du inte motarbetar samhörigheten för att till exempel driva dina egna intressen.
Samhörighet uppstår när var och en känner sig bli förstådd och bemött som en del av teamet. Samhörighetskänslan ökar när arbetstagarna tar hänsyn till varandra och bemöter varandra med uppskattning och respekt. Du kan främja samhörigheten på din arbetsplats genom att bemöta andra vänligt och med respekt och genom att ta hänsyn till andra i arbetet.
Gemensamma normer och mål, tillit och samhörighet är naturligtvis inget som skapas på ett par veckor eller ens månader utan är ofta ett resultat av långsiktigt gemensamt arbete och samspel. För att de anställdas sociala kapital ska kunna skapas och bevara sin livskraft behövs tid och ofta också satsningar på chefs- och organisationsnivå. Speciellt i dagens arbetsmiljö, där organisationsreformerna avlöser varandra, är det utmanande att skapa socialt kapital på arbetsplatser. Ständiga förändringar gör det svårare att bygga upp en tillitskultur bland de anställda (Melin, 2010). Chefen har emellertid möjlighet att främja och bidra till det sociala kapitalet på arbetsplatsen med hjälp av olika arbetsarrangemang, till exempel genom att öka de anställdas möjligheter att påverka eller genom att göra arbetsdelningen tydligare (Koivumäki, 2008). Långsiktiga satsningar på det sociala kapitalet är att föredra både när det gäller att förebygga skadeverkningar av vantrivsel på jobbet och när det gäller att främja de anställdas välbefinnande.
SAMMANFATTNINGSVIS
I listan nedan ges en sammanfattning av hur man kan främja det sociala kapitalet på arbetsplatsen:
MEDARBETARE
- Utveckla ditt eget kunnande och se till att du klarar av dina grundläggande arbetsuppgifter. Kom ihåg att du alltid kan be om hjälp om något känns utmanande. Sträva också efter att vid behov aktivt hjälpa andra.
- Även om artiga gester kan låta som en självklarhet är det lätt att glömma dem i den stressiga vardagen. Kom ihåg att hälsa på och tacka dina arbetskamrater. Säg vid behov också förlåt.
- Ge både sporrande och konstruktiv respons. Kom ihåg att du också kan be andra ge dig respons, om de glömt göra det. Genom att ge och få respons blir det färre missförstånd och kommunikationen mellan de anställda blir öppnare.
- Samarbeta med dina arbetskamrater och din chef. Samarbetet bidrar till tilliten och samhörighetskänslan. Samarbetet kan också bidra till att det skapas gemensamma normer och rutiner.
CHEF/förman
- Försök vara rättvis vid planering av arbetsarrangemang.
- Engagera de anställda i beslutsfattandet och försök göra beslutsprocesserna transparenta.
- Bidra med ditt eget exempel till att de anställda håller fast vid etiska värden i sitt arbete.
- Ge dina medarbetare både positiv och konstruktiv respons.
- Lyssna och erbjud stöd. Var intresserad av hur dina medarbetare mår. Grip in om du ser tecken på överbelastning.
- Se till att det på arbetsplatsen råder en positiv atmosfär.
- Inspirera och sporra. Erbjud de anställda möjligheter att tänka kreativt och utveckla sitt arbete.
Litteratur
- Coleman, J., S. (1988): Social capital in the creation of human capital. The American journal of sociology 94, Supplement: Organizations and institutions: Sociological and economic approaches to the analysis of social structure. 95–120.
- Iisakka, L. & Alanen, A. (2006): Sosiaalinen pääoma Suomessa: kotimaista ja kansainvälistä taustaa, i: Iisakka, L. (2006) (red.) Sosiaalinen pääoma Suomessa – Statisktikcentralen. Statistikcentralen, 5–14.
- Koivumäki, J. (2008): Työyhteisöjen sosiaalinen pääoma. Työelämän tutkimus, 6(2), 223–225.
- Melin, H. (2010): Sosiaalisen pääoman merkitys työelämässä. Yhteiskuntapolitiikka 75(5), 562–567.
- Ruuskanen, P. (2002): Sosiaalinen pääoma hyvinvointipoliittisessa keskustelussa, i: Ruuskanen, P. (2002) (red.) Sosiaalinen pääoma ja hyvinvointi: Näkökulmia sosiaali- ja terveysaloille. PS-kustannus: Jyväskylä.
- Ruuskanen, Petri (2001): Sosiaalinen pääoma – käsitteet, suuntaukset ja mekanismit. VATT-tutkimuksia 81. Helsingfors: Statens ekonomiska forskningscentral.