Text: Jenna Pennanen, Yrkeshögskolan Laurea
I utvecklandet av arbetshälsan borde individens styrkor och resurser stå i allt större fokus, och medarbetaren borde sättas i centrum för utvecklandet av sin arbetshälsa. Det vore speciellt önskvärt i social- och hälsovårdsbranschen, där arbetslivsfrågor traditionellt behandlats problemorienterat. Arbetshälsan bör utvecklas positivt och resursorienterat och med fokus på individens egna styrkor i arbetet. (Jaakkola, 2019) I synnerhet i välfärdssamhällen borde fokuset – både på arbetstagar- och organisationsnivån – ligga på att främja resurser och styrkor och den allmänna diskussionen kring arbetshälsa borde fokuseras på det som redan är bra. (Christensen m.fl., 2009 & Hakanen, 2011)
Människor som använder sig av sina resurser och styrkor:
- är lyckliga
- är självsäkra
- är självmedvetna och har en god självkänsla
- är energiska, livskraftiga och ihärdiga
- uppnår sina mål
- är produktiva och engagerade i sitt arbete
- förmår att utveckla sig själva och att växa både som människor och som medarbetare.
Varje medarbetare har resurser, styrkor och kunnande. Dessa borde framhävas och tas till vara på ett meningsfullt sätt, eftersom de bidrar till att skapa positiva känslor och god energi i samspelet mellan de anställda och ger arbetet ett lyft, så att det överlag kan utföras smidigare. (Ruutu & Salmimies, 2015) Då mår den anställda överlag bättre – och är också mer produktiv. (Christensen m.fl., 2009) Man kan identifiera sina styrkor i arbetet genom att reflektera över vilka aspekter av arbetet man njuter av och vad som ger upphov till den känslan (Fäldt, 2019).
Medarbetarna har själva ansvar för sina styrkor och sitt psykologiska kapital, sina egna upplevelser och också sina förhållningssätt (Jaakkola, 2019). Det psykologiska kapitalet består av självförtroende, tillförsikt, optimism och ihärdighet (Manka & Manka, 2016). Dessa är också egenskaper man kan lära sig att främja. Förmågan att identifiera ens egna styrkor och att aktivt tillämpa dem lägger grunden för ett gott liv i allmänhet och ett rikt arbetsliv i synnerhet. När individen drar nytta av sina personliga och naturliga färdigheter får hen möjlighet att finna sin inre styrka och att lyckas i sitt arbete. Vissa mänskliga styrkor utgör också ett skydd mot psykisk överbelastning och psykiska sjukdomar. Dessa är mod, framtidsfokus, optimism, social kompetens, arbetsetik, hopp, ärlighet, ihärdighet och förmåga att skapa flow-upplevelser för sig själv. (Fäldt, 2019)
En resursorienterad syn på och ett positivt angreppssätt i utvecklandet av arbetshälsan präglar också ”Työn iloa!”-handboken, som innehåller kunskap om och praktiska övningar för hur man kan utveckla sin egen och sina kollegors arbetshälsa med hjälp av glädjen som kan upplevas i arbetet. Handboken har sammanställts i samarbete med omsorgsarbetarna på ett servicehem i social- och hälsovårdsbranschen, och den har ingått i ett lärdomsprov inom ett utbildningsprogram för högre yrkeshögskoleexamen inom ledarskap i social- och hälsovårdsbranschen. Handboken utgör en praktiskt inriktad, ny modell för resursorienterat och självständigt utvecklande av individens arbetshälsa.
Ladda ner handboken ”Työn iloa!” (på finska, öppnas i PDF-format i en ny flik).
Litteratur
- Christensen, M., Straume, L. V., Borg, V., Clausen, T., Hakanen, J., Lindström, K., Aronsson, G.& Gustafsson, K. (2009): Validation and test of central concepts in positive work and organizational psychology. The second report from the Nordic project Positive factors at work. 564. Danmark: TemaNord.
- Fäldt, S. (2019): Nauti työstäsi! Naisen voimakirja työelämään. Helsingfors: Bazar Kustannus.
- Hakanen, J. (2018): Työn imu. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet. Publikationen kan laddas ned i PDF-format från en sida som öppnas i en ny flik.
- Jaakkola, H. (2019): Valitse innostus. Voimakirja sosiaalialalle. Jyväskylä: PS-kustannus.
- Manka, M-L & Manka, M. (2016): Työhyvinvointi. Helsingfors: Talentum Pro.
- Ruutu, S. & Salmimies, R. (2015): Työnohjaajan opas. Valmentava ja ratkaisukeskeinen ote. Helsingfors: Talentum.