Text och figur: Jenna Pennanen, Yrkeshögskolan Laurea
Bättre rutiner och praxis i omsorgsarbete förutsätter kontinuerlig utveckling. Bästa sättet att lyckas med det är att inkludera utvecklingsarbetet i det dagliga arbetet – och att göra det tillsammans. Utvecklingsarbetet i anslutning till det egna arbetet innebär att man modigt provar på olika saker, och det får man med fördel göra så smidigt och enkelt för sig som möjligt. När utvecklingsarbetet görs tillsammans uppnås betydande fördelar och små framgångar redan med en rätt liten ansträngning.
Gemensamt utvecklingsarbete är inspirerande, fängslande, produktivt och belönande. Det går bra att inleda utvecklingsexperimenten i liten skala. Om man börjar med att utveckla något litet som ändå berör alla medarbetare kan man få stor behållning också av mindre experiment. Den typen av experiment med utvecklingssyfte får man gärna också reflektera över tillsammans, så att lärdomarna av dem konkretiseras. (Paju & Riekki, 2019) Delat lärande, precis som delade framgångar, är det bästa. I den här texten får du läsa om hur det egna arbetet kan utvecklas och ta del av verktyg för arbetsvardagens utmaningar och redskap för hur du kommer i gång med utvecklingsarbetet i praktiken.
Utmaningar i utvecklingsarbete
För att kunna lyckas med välfungerande samarbete och målinriktat utvecklingsarbete behöver man kunna kombinera olika slags kunnande och problemlösnings- och kommunikationsfärdigheter. För att kunna utveckla det egna arbetet och växa in i utvecklarrollen både som individ och som team behöver man ha rätt attityd och också tid. (Manka, 2010)
Figuren nedan innehåller direkta citat kring utmaningar med utvecklandet av det egna arbetet, som samlats in i omsorgsbranschen. Flera av kommentarerna ger uttryck för att utmaningarna ofta handlar om negativa attityder eller dålig kommunikation. Fungerande omsorgsarbete och välmående medarbetare förutsätter att varje medarbetare ställer sig positiv till utvecklingsarbete och har goda kommunikationsfärdigheter.
Klicka på bilden för att förstora den.
Exempel på utmaningar med att utveckla arbetet. MEDIEMOTSVARIGHET
Fördelar med utvecklingsarbete
Utvecklingsarbetet har många fördelar, speciellt om det görs tillsammans. Det ger både nya infallsvinklar och gemensamma erfarenheter. Samtidigt utvecklar utvecklingsarbetet eller -processen, som genomförs tillsammans, medarbetarnas färdigheter i samspel och dialogiska arbetssätt. I bästa fall engagerar det gemensamma utvecklingsarbetet alla som medverkar till det och ger alla anställda som grupp ny styrka i arbetet. Utvecklingsarbetet förutsätter av alla som medverkar till det att de är kreativa, vill kasta sig över nya utmaningar, gärna engagerar sig för gemensamt uppsatta mål och står ut med en viss osäkerhet. Och om arbetet görs väl stärker det också dessa egenskaper, vilket i sin tur ger upphov till starkare teambildning och ökat välbefinnande i arbetet. (Hakkarainen, Lallimo, Toikka & White, 2011) Engagemang för gemensamt utvecklingsarbete ökar också gemensamt idéskapande, skapar lekfullhet och humor i teamarbetet och bidrar överlag till positiva känsloupplevelser på arbetsplatsen. Tack vare utvecklingsarbetet ökar samarbetet mellan medarbetarna, deras medarbetarkompetens förbättras och atmosfären på hela arbetsplatsen kan bli bättre.
Via utveckling mot gemensamma framgångar
Varje medarbetare är expert i sitt eget arbete och därför också den som har bäst förutsättningar att utveckla det. När medarbetarna har en uppfattning om vad slags arbete och vilka arbetssätt som är ändamålsenliga och motiverande och gör arbetet lättare att utföra, kan man med fördel gå in för gemensamt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet som hela arbetsplatsen engagerar sig i är effektivt och givande och ger resultat. Då är det lätt att vara glad över egna, andras och framför allt gemensamma framgångar. (Järvinen, 2014) Speciellt i primär omvårdnad, där betydelsen av personliga skötare ofta betonas, finns ett större behov av teamarbete och gemensamt utvecklingsarbete. När omsorgsarbetet bygger på teamarbete ger det upphov till stärkt kollegial sammanhållning med tillhörande kamratstöd. Det utvecklar i sin tur inte bara medarbetarnas expertkunnande utan också deras arbetshälsa och färdigheter i hur man utvecklar sitt eget arbete. (Mäkisalo, 2004)
Som stöd i utvecklingsarbetet kan man använda sig av de kortfattade ”Kehittäminen käytännössä”-handböckerna, varav den ena riktar sig till chefer och den andra till övriga anställda. Handböckerna ger kunskaper och färdigheter för personal och chefer i hur man i praktiken kan utveckla det dagliga arbetet och välbefinnandet i arbetet. Syftet med handböckerna är att öppna upp faktorer som påverkar arbetshälsan och belysa deras betydelse som stöttepelare och viktiga byggklossar på en välmående och välfungerande arbetsplats. Utifrån fem större utvecklingsteman har man i handböckerna samlat ihop olika praktiska verktyg och övningar. Med hjälp av dem är det lätt att komma i gång med utvecklingsarbetet och inkludera det i det dagliga omsorgsarbetet. Temana i handböckerna och metoderna som använts i omsorgsarbetet för att främja utvecklingsarbetet har tagits fram i anslutning till det gemensamma utvecklingsarbetet som gjorts tillsammans med olika samarbetsorganisationer i omsorgsbranschen inom ramen för projektet Välmående omsorg – Hyvinvoiva hoiva. Handböckerna erbjuder lösningsinriktade verktyg och praktiskt orienterade övningar med omsorgsbranschens behov i åtanke. Övningarna är enkla och roliga, och de förutsätter inte särskilt mycket mer än en positiv attityd och en aning nyfikenhet inför nya saker.
Kehittäminen käytännössä-handbok för chefer (PDF, på finska. Öppnas i ny flik).
Kehittäminen käytännössä-handbok för medarbetare (PDF, på finska. Öppnas i ny flik).
Litteratur
- Hakkarainen, K., Lallimo, J., Toikka, S. & White, H. (2011: Cultivating collective expertise within innovative knowledge-practice networks. Centre for Research on Networked Learning and Knowledge Creation. Helsingfors: Avdelningen för psykologi, Helsingfors universitet.
- Järvinen, K. (2014): Työn mielekkyyden johtaminen. Käytännön opas. Helsingfors: Talentum.
- Manka, M.-L. (2010): Tiikerinloikka työniloon ja menestykseen. 3 upplaga. Helsingfors: Talentum.
- Mäkisalo, M. (2004): Yhdessä onnistumme. Opas työyhteisön kehittämiseen ja työhyvinvointiin. 2 upplaga. Helsingfors: Talentum.
- Paju, S. & Riekki, T. (2019): Järki töihin! Parempien työtapojen kehittämisopas. Jyväskylä: Tuuma-kustannus.