Text: Päivi Mantere och Jenna Pennanen, Yrkeshögskolan Laurea
I ett arbetsliv som ständigt förändras och utvecklas är det bra att aktivt utveckla sitt arbete, till exempel med hjälp av samskapande. På så sätt kan arbetskulturen utvecklas i en aktivare och mer diskuterande riktning. Traditionellt har samskapande ansetts gå ut på att man vidareutvecklar existerande och skapar nya tjänster samt lär sig och utvärderar tillsammans med andra. Å andra sidan utgör det också en verksamhetsform, som mycket väl kan tillämpas också i omsorgsarbete. När det genomförs experiment och förverkligas idéer på kontaktytorna mellan service och vardag med hjälp av samskapande kan de ge upphov till nya idéer, innovationer, utvidgade nätverk, bättre kommunikation och starkare gemenskap. Samskapandet främjar också kontinuerligt lärande, utförande av arbetsuppgifter och utvecklande av arbete. Därutöver främjar samskapandet både klientnöjdheten och personalens arbetstillfredsställelse och upplevelse av att kunna påverka. Samskapandet utgör grunden för kontinuerlig utveckling och ökad produktivitet i arbetet.
Vad innebär samskapande när det är fråga om utvecklande av omsorgsarbete?
Samskapande baserar sig på dialog och fokuserar på kompanjonskap och ömsesidighet. Det är också viktigt att olika involverade parter är likvärdiga. Samskapandet baserar sig på idén om att var och en bidrar med sitt kunnande och sitt perspektiv till den gemensamma processen. Det förutsätter inte nödvändigtvis några officiella nätverk eller strukturer utan människor som upplever samma sak som meningsfull. Det kan till exempel vara fråga om ett teams gemensamma strävan efter bättre omsorgstjänster.
I omsorgsarbete är möten mellan människorna ofta komplexa, och de involverar flera olika parter, som har olika färdigheter, roller, värden och kunskapsområden. På samma sätt kan tjänsteproduktionen präglas av olika slags kommunikationssituationer med representanter för olika yrkeskategorier. Alla dessa parter har inte nödvändigtvis exakt likadana mål med och uppfattningar om värdeskapande tjänster, och därför kan utvecklingsarbete tillsammans med olika typer av människor ha många fördelar och utgöra en stor inspirationskälla. Samskapande synliggör alltid olika infallsvinklar, vilket redan i sig berikar det gemensamma arbetet och de gemensamma insatserna.
Det är också viktigt att engagera klienterna och slutanvändarna för tjänsten. Ansvaret för planeringen av nya eller bättre tjänster ska inte helt och hållet föras över på dem, men de har mycket att bidra med som erfarenhetsexperter. Klienterna får gärna hållas engagerade under hela processen. Det är viktigt att be om respons och utvecklingsförslag, men det bör finnas också andra sätt att engagera klienterna. Ofta är klienterna inte bara ute efter själva tjänsterna som produceras av omsorgsarbetarna utan också s.k. upplevelser, eller de vill åtminstone få individuell service, som omsorgsarbetarna också gärna vill erbjuda (Juuti & Salmi, 2014). Det blir lättare att engagera klienterna om man har god kännedom om dem och gör dem delaktiga.
Vad innebär samskapande när det är fråga om utvecklande av omsorgsarbetarnas arbetshälsa?
När det gäller arbetshälsan bör samskapandet ta utgångspunkt i att omsorgsarbetet är personligt klientarbete och i hög grad också känsloarbete. Högkvalitativt omsorgsarbete kan utföras endast av medarbetare som mår väl. Vårdpersonalen hjälper personer som behöver hjälp i olika verksamhetsmiljöer och möter i sitt arbete utmanande situationer, hög belastning och ibland också föråldrade arbetssätt. Utvecklande av eget arbete eller satsningar på egen arbetshälsa kan ofta överskuggas av klientarbetet. Arbetsuppgifter som förutsätter kommunikationsfärdigheter, som vårdarbete, skapar nya krav hos medarbetarna, som utvecklandet av arbetslivet bör tillmötesgå. Samskapande kan mycket väl vara ett sätt att hänga med i den utmanande, stressiga arbetsvardagen som ständigt förändras och utvecklas. När samskapande tillämpas väl kan det erbjuda en möjlighet till övergripande kontinuerlig utveckling av personalens arbetshälsa. (Juuti & Salmi, 2014, Paju & Riekki, 2019.)
Facilitering
Text: Päivi Mantere, figurer: Jenna Pennanen, Yrkeshögskolan Laurea
Facilitering betyder att man främjar samskapande. I praktiken kan det innebära exempelvis att man planerar och genomför en workshop som har som syfte att utveckla arbetet och gör en sammanfattning av resultaten.
Tänker du ibland på hur alla kollegor samtidigt kan engageras i att fundera över till exempel hur tvättrutinerna kan underlättas, hur morgnarna kan göras mindre stressiga eller hur vikarier smidigare kan introduceras i arbetet? I vardagssysslorna stöter man ständigt på arbetssätt som ibland kunde ses över för att göra arbetet mindre belastande eller för att bättre kunna försäkra sig om ett önskat slutresultat.
Skulle det vara möjligt att någon gång i anslutning till ett teammöte ha en idéstund som förberetts på förhand?
Här nedan får du några tips för hur man kan göra alla delaktiga, hur man kan se till att idéer faktiskt genereras och hur de sedan kan omvandlas till praxis. Öva på brainwriting och användning av tänkarhattar.
Brainwriting
Innan ni börjar generera nya idéer är det viktigt att tillsammans komma överens om vad man ska göra, dvs. med en mening, tanke eller fråga fastställa själva problemet.
Idégenereringen går till så att varje teammedlem först ska ges en papperslapp där hen får skriva ner en idé. Därefter ger alla sin lapp vidare till en kollega, som sedan antingen skriver en till ny idé på den eller vidareutvecklar den tidigare idén. Det här fortsätter man med tills alla teammedlemmar som deltagit i övningen har antingen skrivit en ny idé på varje lapp eller vidareutvecklat tidigare idéer. Skriv alltså inte samma idéer på varje papperslapp.
Samma idérunda upprepas en gång till med nya lappar (till exempel i en annan färg, ni kan ha bilden nedan som modell).
Klicka på bilden för att förstora den.
Under en kort idéstund skapas tiotals eller hundratals nya idéer, när idélapparna i olika färger går runt bland idéskapande kollegor.
När idéerna skrivits ner, är det dags att gå igenom dem. Idéerna på varje lapp ska presenteras och diskuteras. Från varje lapp väljer man sedan ut de tre bästa eller intressantaste idéerna. Till sist ska man välja ut de allra bästa idéerna, dvs. plocka russinen ur kakan.
Tänkarhattar
Känns det som att det alltid är samma personer i ditt team som har en massa idéer att komma med, medan det på samma sätt alltid är samma personer som motsätter sig andras idéer eller inte alls tar ställning? Då kan ni prova på tänkarhattar. De går ut på att alla tvingas inta en annan eller flera andra roller. Tillvägagångssättet baserar sig på en modell av Edward de Bono, där:
Vita hattar står för relevanta fakta, statistik och siffror. ”Låt oss se objektivt på det här.”
Röda hattar står för känslor som temat ger upphov till, värderelaterade motsättningar, tillstånd, emotioner och intuition. ”Vi ska tillåta känslomässiga argument och beakta vår intuition.”
Svarta hattar står för logiska tankar och tolkningar. ”Vi behöver fundera över risker och svaga punkter i det här, men vi ska ändå inte inta ett negativt förhållningssätt.”
Gula hattar står för möjligheter till lärande kring temat, eventuella konstruktiva förslag, fördelar samt optimistiska visioner inför framtiden. ”Låt oss fundera över fördelarna.”
Gröna hattar står för kreativa idéer kring temat, alternativ, förslag, ändringsönskemål och också överdrifter. ”Låt oss skapa nya idéer, ta ut svängarna.”
Blå hattar står för en annan infallsvinkel till temat. Den med blå hatt iakttar och reflekterar över hur diskussionen löper, planerar verksamheten och tidsanvändningen, gör sammanfattningar och dra slutsatser. ”Vi behöver fundera över hur vi har framskridit i processen och hur vi uppnår önskat slutresultat.”
Ni kan använda er av tänkarhattar så att samma personer bär samma hattar under hela idéstunden. Men ni kan också byta hattar några gånger under diskussionens gång. För att komma i rätt stämning inför idéstunden kan ni börja med att pyssla fram pappershattar i olika färger. För det behöver ni inte annat än pappersark i olika färger, saxar och tejp eller lim. Det sätter i gång tankarna, eftersom hjärnan stimuleras av det man får göra med händerna.
Litteratur i urval
- Juuti, P. & Salmi, P. (2014): Tunteet ja työ. Uupumuksesta iloon. Jyväskylä: PS-kustannus.
- Paju, S. & Riekki, T. (2019): Järki töihin! Parempien työtapojen kehittämisopas. Jyväskylä: Tuuma-kustannus.
- Ruutu, S. & Salmimies, R. (2015): Työnohjaajan opas. Valmentava ja ratkaisukeskeinen ote. Helsingfors: Talentum pro.
För ytterligare läsning
Saarisilta, J. & Heikkilä, J. (2015): Yhdessä innovoimaan – osallistuva innovaatiotoiminta ja sen johtaminen sosiaali- ja terveysalan muutoksessa – slutrapport för Osuva-forskningsprojektet.(Dokumentet öppnas i en ny flik. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområdes gemensamma öppna publikationsarkiv).