Text: Kirsi Heikkilä-Tammi, Tammerfors universitet
Arbetshälsan kan främjas med ledarskap antingen genom konkreta åtgärder på arbetsplatsen, som beskrevs tidigare i den här handboken, eller genom chefens ledarstil. I det här kapitlet betraktas ledarskap speciellt i ljuset av en ledarstil som främjar arbetshälsan. Det är välkänt att en ledarstil som baserar sig på interaktion och som stärker en positiv inställning skapar en välmående arbetsplats och förbättrar också arbetets resultat.
Tjänande ledarskap är ett exempel på en ledarstil som har visat sig främja personalens arbetshälsa. Det har visat sig öka arbetsengagemanget, arbetsförmågan, lojaliteten mot organisationen och viljan att stanna kvar i arbetslivet. (Hakanen, Harju, Seppälä, Laaksonen & Pahkin, 2012) I tjänande ledarskap (jfr t.ex. Dierendock, 2011) ingår följande element:
- Påverkningsmöjligheter (autonomi). På arbetsplatsen tar alla ansvar för sitt agerande och identifierar varandras styrkor. De anställda uppmuntras att utveckla sig utgående från sina styrkor och lära sig nytt.
- Målinriktat ledarskap. Målen med verksamheten ska föras fram tydligt. Alla ska vara medvetna om målen. Arbetsuppgifterna bör skräddarsys i enlighet med målen.
- Chefen som medvandrare. Chefen är villig att ta ansvar för en större helhet. Hen agerar inte enbart kontrollerande utifrån sina egna intressen utan stöder också de anställda.
- Respekt. Chefen har förståelse för att de anställda kan ha mer kunnande än hen själv. Hen förstår att hen är beroende av de anställda. Målet är att skapa förutsättningar för de anställda att lära sig av varandra.
- Autenticitet och uppriktighet. Chefen låter alla vara sig själva och är själv också uppriktig och ärlig. Hen håller det hen lovat och agerar konsekvent.
- Acceptans. Chefen har en förmåga att förstå och stödja andras känslor. Hen är empatisk och försöker inte bestraffa de anställda för deras misstag.
Den här typen av tjänande ledarskap lämpar sig speciellt väl för teammiljöer och klientarbete.
Det finns också en rad andra ledarstilar som främjar arbetshälsan, och de har visat sig ha en del gemensamt. Sådana gemensamma drag är bl.a.
- mentalt stöd och coachning
- vilja att föregå med gott exempel
- pålitlighet
- vilja att ta hand om de anställda
- ansvarsdelegering
- vilja att uppmuntra anställda att uppnå mål, tänka kreativt och ifrågasätta egna tänkesätt.
Den här typen av gott ledarskap har visat sig leda till god arbetstillfredsställelse, god arbetshälsa, mindre sjukfrånvaro och färre pensioneringar på grund av arbetsoförmåga. (Kuoppala, Lamminpää, Liira & Vainio, 2008) Dessutom präglas ledarskapet i social- och hälsovårdsbranschen och speciellt inom äldreomsorgen av vissa särdrag. Dessa är bl.a. medarbetarnas varierande ålder och livssituation, varierande behov av ledarskap hos medarbetare i olika åldrar samt etiska frågor som präglar arbetet. Andra metoder för ledarskap som förts fram är multiprofessionell utveckling, dvs. multiprofessionellt lean-arbete, och ökad dialog i kommunikationen på arbetsplatsen (Kulmala, 2017). Alla dessa metoder och aspekter bör tas i beaktande, när man i ledarskapet och utvecklandet av ledarskapet utgår från arbetsplatsens behov.
Litteratur
- Dierendock, D. & Nuijiten, I. (2011): The Servant Leadership Survey: Development and Validation of a Multidimensional Measure. Journal of Business & Psychology. Sep2011, Vol. 26 Issue 3, s. 249–267. 19p.
- Hakanen, J., Harju, L., Seppälä, P., Laaksonen, A. & Pahkin, K. (2012): Kohti innostuksen spiraaleja. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet.
- Kulmala, J. (red.) (2017): Parempi vanhustyö. Menetelmiä johtamisen kehittämiseen.
- Kuoppala, J., Lamminpää, A., Liira, J. & Vainio, H. (2008): Leadership, Job Well-Being, and Health Effects – A Systematic Review and a Meta-Analysis. Journal of Occupational and Environmental Medicine: August 2008 – Volume 50 – Issue 8 – s. 904–915