Resiliens

Resiliens beskrivs som en egenskap som vi använder oss av för att hantera motgångar och som påverkas av sociala, kulturella och andliga faktorer. Det är en egenskap som vi kan stärka och utveckla genom hela livet.

Resiliens, används alltså för att beskriva individens förmåga att hantera och repa sig från motgångar, psykisk belastning eller till exempel stressiga arbetssituationer. Perspektivet innefattar fem dimensioner:

  1. sinneslugn (ett sunt och balanserat synsätt på livet)
  2. uthållighet (viljan att ta sig genom en motgång och anpassa sig efter vad livet erbjuder)
  3. självförtroende (tron på sig själv och sina förmågor),
  4. existentiell ensamhet (varje människa är unik och klarar motgångar både tillsammans med andra och ensam)
  5. meningsfullhet (ser mening i livet och vad livet medför).

Att arbeta inom äldreomsorgen är krävande. En stor omsättning i personalen kombinerat med brist på behörig personal och krävande arbetsuppgifter medför ökad risk för stressrelaterade symtom, utmattning och utbrändhet. Men trots att omständigheter är krävande är det möjligt att utveckla resiliens och öka vårdarens välbefinnande, både individuellt och på organisationsnivå. Aktiviteter som främjar resiliens och välbefinnande hos vårdaren är handledning, reflektion, fortbildning, övningar och balans mellan arbete och fritid. Viktiga faktorer på organisationsnivå är en stödjande arbetsmiljö, ett gott ledarskap och kunskap som bidrar till att känna igen symtom på stress och sätt att hantera stressen. Kunskap om resiliens ger vårdaren färdighet att hantera jobbrelaterad stress och förebygga utmattning. Reflektion, diskussion kolleger emellan och handledda work-shops hjälper vårdarna att både på individuell nivå och i arbetsteamet utveckla resiliens och välbefinnande vilket i sin tur bidrar till patienternas/klienternas välbefinnande.

Resiliens är en egenskap som man kan stärka och utveckla på individuell nivå, i arbetsteamet och i omsorgs- och vårdarbetet. Genom ökad kunskap om resiliens, via diskussioner och övningar kan vårdaren utveckla både sin egen och vårdteamets resiliens. Starka sociala band inom arbetsteamet är en central faktor för ett kvalitativt vårdarbete och en hälsosam arbetsmiljö. Vårdaren kan också använda resiliens i vårdarbetet tillsammans med den äldre patienten/klienten genom att fokusera på de faktorer som skyddar mot ohälsa.

Vill du testa din egen resiliens?

Recilience Scale (RS). Den svenska översättningen Lundman m.fl., 2007.

Till varje påstående hör en sjugradig skala:

1= nej, instämmer inte
7 = ja, instämmer helt

Ange på skalan 1–7 i vilken mån du instämmer med påståendet. Räkna till slut ihop dina totala poäng. Ju högre poäng du ger desto mer instämmer du med påståendet och desto högre resiliens har du.

  • När jag planerat något genomför jag det också.
  • Vanligtvis brukar jag klara mig på ett eller annat sätt.
  • Jag litar mer till mig själv än någon annan.
  • Att vara intresserad av olika saker är viktigt för mig.
  • Jag kan vara ensam om jag måste.
  • Jag känner mig stolt över att ha åstadkommit något i mitt liv.
  • Vanligtvis tar jag saker och ting som de kommer.
  • Jag är vän med mig själv.
  • Jag känner att jag kan hålla ”många bollar i luften samtidigt”.
  • Jag är beslutsam.
  • Jag grubblar sällan över vad som är meningen med allt.
  • Jag tar en dag i sänder.
  • Jag kan klara av svåra tider därför att jag upplevt svårigheter tidigare.
  • Jag har självdisciplin.
  • Jag är nyfiken på vad som händer och sker.
  • Jag finner vanligtvis något att glädjas åt.
  • Min tro på mig själv hjälper mig genom svårigheter.
  • I en nödsituation är jag en person som folk brukar kunna lita på.
  • Vanligtvis kan jag se på en situation på många olika sätt.
  • Ibland tvingar jag mig själv att göra saker vare sig jag vill eller inte.
  • Mitt liv känns meningsfullt.
  • Jag grubblar inte över saker som jag inte kan göra något åt.
  • När jag befinner mig i en svår situation hittar jag vanligtvis en lösning.
  • Jag har tillräckligt med energi att göra det jag måste.
  • Jag kan acceptera att inte vara omtyckt av alla.

Källor:
  • Aléx, L. 2010 Resilience among very old men and women. Journal of Research in Nursing.
  • Brennan, E. 2017. Towards resilience and wellbeing in nurses. British Journal of Nursing.
  • Edward, K. & Hercelinskyj, G. 2017. Burnout in the caring nurse: learning resillent behaviours. British Journal of Nursing.
  • Hornett, M. 2012. Keep calm and carry on: a look at nurse resilience. British Journal of Nursing.
  • Kester, K. & Wei, H. 2018. Building nurse resilience. Nursing management.
  • Lipponen, K. 2020. Resilienssi arjessa.
  • Leverence, K. 2015. Become a more Resilient nurse. ONC Oncology nursing society.
  • Lundman mfl. 2007. Recilience Scale (RS). Svensk översättning.
Tillbaka till Medarbetaren som främjare av det egna välbefinnandet