Kategoriarkiv: Google+

Tredje gången gillt!

Tillsammans med marssolen inleds nu den tredje virtuella ekonomikursen som alltså utgör mitt empiriska underlag i min doktorsavhandling. Lärare brukar skämtsamt säga att en kurs är bäst tredje gången den ordnas. Då har försök och misstag lett till en bra kurs och läraren känner sig på topp. I verkligheten är det förstås inte så. Oavsett ämne blir en kurs bättre varje gång den ordnas, eftersom läraren blir bättre via mera ämneskunskap och ökad pedagogisk kompetens.

Också i mitt fall kunde processen pågå länge till, men min plan är att doktorera år 2016, därför får jag sätta punkt någonstans och konstatera att såhär långt kom jag denna gång. Nästa gång når vi säkert ännu längre! Lärare står ibland inför det faktum att idéerna inte kan förverkligas av praktiska orsaker. Second Life eller virtuella världar överlag kan betyda mycket för pedagoger, men då krävs att lärmiljöer byggs i världarna utgående från målen med undervisningen, och det kräver tid, pengar och en grupp kunniga personer. En enskild lärare kan inte förväntas göra allt detta. Alldeles enkelt är det inte att kombinera gymnasiets läroplan med virtuella världar, och det finns en orsak till att universitet enklare kunnat utnyttja virtuella världar i undervisningen.

Google+ är suverän i lärsituationer och där har jag valt att skapa YouTube-videoklipp, repetitionsfrågor via Google Drive, men också samla studerande i Hangout-samtal (jfr Skype eller videokonferenser) då vi arbetar kring olika teman via diskussioner och gemensamma texter skrivs i Google Drive.

Screenshot 2014-03-11 08.42.19

I de tidigare kurserna använde vi Second Life för diskussioner och övningar, men eftersom programmet kräver en hel del när det gäller prestanda, ljudkort och grafikkort kommer diskussionerna att föras i Hangout, medan Second Life blir en miljö där andra sinnen stimuleras och övningarna fokuserar på samarbete och egna efterforskningar. Som sagt är det utmanande att anpassa undervisningen till en virtuell värld, men Google+ lärmiljön blir också begränsande på sitt sätt eftersom allt utgår ifrån webbaserade sidor av olika slag. Möjligheten att röra på sig i Second Life bland olika simar (områden) och uppleva en virtuell ekonomi har också ett värde när det gäller variationen av de pedagogiska metoderna.

Med tanke på ett framtida virtuellt gymnasium i Svenskfinland så behöver vi vara öppna för fördelar som olika lärmiljöer ger och överväga vilka program som utgör basen för undervisningen, troligen kommer flexibilitet att vara ledordet här. Personligen håller jag med Linus Torvalds när han säger att OpenSource (öppen källkod) är framtiden, därför valde jag också gratisprogrammen Google+ och Second Life, samt Wikibooks eftersom de gav mig möjligheten att skapa den miljö jag behövde i den här kursen. I en annan kurs kanske jag använder andra program, men gratis kommer också de att vara. 🙂

Charlotta Hilli är doktorand inom dididi

di-di-digitala prov

Digitala prov ligger i hetluften. Studentexamensnämnden försöker mer eller mindre desperat få studentproven digitaliserade mellan 2016 och 2019. Ett digitalt prov skrivs med dator och materialet finns i digitalt format, men om Internet ska vara tillgängligt – därom kan de lärda tvista. Det verkar för tillfället som om Internet blir för stor nöt att knäcka i studentproven. Vackert så. Hellre genomförs digitaliseringen stegvis och framgångsrikt än som ett hastverk som leder till kaos. Det är trots allt våra blivande studenters rätt att få skriva ett välplanerat prov och få tillräckligt med information om provet i god tid före det skrivs. Lärarna behöver kunna handleda och förbereda sina studerande, vilket innebär att exempelprov bör vara klara inom en ytterst snar framtid. Ett bra inlägg kring hur digital teknik kan användas i proven hittas i Simon Hansells blogg.

Jag har under hösten 2013 låtit studerande skriva digitala prov i ekonomikursen i gymnasiet. En grupp kunde välja om de ville skriva pappersprov eller digitalt med dator och internet tillgängligt. Av 27 studerande valde 20 studerande att skriva digitalt. I min virtuella ekonomikurs är det självklart att alla studerande skriver digitalt och nätbaserat prov. Erfarenheterna är enbart positiva i detta skede. Mina studerande skrev proven i Google+ dokument, se mitt blogginlägg om Google Drive om tekniken är obekant.

Studerande kunde ställa frågor inne i provet och jag kunde handleda och ge tips som hjälpte dem skriva bättre svar. Det kunde handla om enkla strukturella frågor (”Dela in uppgiften i a-b-c om frågan kräver det”) och ibland om att vägleda dem in på rätt aspekt av en fråga (”Här krävs en längre diskussion”). Provet blev ännu ett tillfälle att lära sig för studerande och där jag kunde följa med deras skrivprocess och ge kommentarer enligt behov. En studerande hade helt glömt bort att hänvisa till en källa hen använt och det löste vi genom att studerande skrev om sitt svar i efterhand och jag kunde handleda kring hur källhänvisningar fungerar. Istället för att få kommentarer efter att vitsordet är satt kunde studerande före inlämningen redigera svaren och förbättra sina essäer. Processkrivandet är ett nytt fenomen för studerande och min uppfattning är att den stöder deras lärande mycket bättre än tidigare system. Nämligen MEDAN de skriver och de får svar på sina frågor när det känns relevant och när de ännu kan förändra något i sina texter. I arbetslivet är det ju ytterst sällan vi skriver texter utan att någon korrekturläser eller redigerar dem under skrivprocessens gång.

Kommentarer under skrivprocessen kan självklart också vara irriterande för en koncentrerad studerande så där får vi som lärare inte bli för hjälpsamma och störa dem alltför ofta. Vill man ge handledning medan de skriver så har alla studerande förstås rätt till den och där blir det extra viktigt att behandla alla jämlikt och faktiskt ge handledning till alla oavsett nivån på svaren.

Provtiden på 2h kunde ha varit längre eftersom studerande skrev två essäsvar. Tidsbegränsningen gjorde att jag valde att ge allt materialet de skulle arbeta med i länkar, och studerande behövde egentligen inte söka material själv. Statistik eller annat material som ska analyseras tar sin tid och att dessutom söka material kräver ett annat tänkesätt när det gäller frågornas karaktär. En kombination av både förhandsgivet material som ska analyseras och informationssökning på egen hand blir säkert aktuellt i något skede, men då behöver också provtiden ses över. Mängden information på Internet minskar inte. Till och med en van användare får sätta mycket tid på att hitta bra källor. Frågornas mängd behöver i så fall helt klart minskas från nuvarande 6 frågor som ska besvaras på 6h i studentprovet i samhällslära.

Den som inte förberett sig genom att arbeta med kursmaterialet på förhand göre sig icke besvär får jag tillägga. Mina studerande hade föreläsningar i en YouTube-lista och en del textbaserat material i vår Wikibok, men för att skriva ett bra svar fanns inte tid för att läsa in sig på sådant som vid provtillfället var oklart. Det är alltså samma förberedelser som krävs som inför ett prov utan nätkontakt och den biten vill vi knappast tumma på. Kunskap gror långsamt och det är självklart väsentligt att studerande aktivt arbetar med kursmaterialet under hela kursen, inte enbart vid ett provtillfälle.

Jag kontrollerade att provsvaren inte var plagierade och som sagt var det endast en studerande av 30 som hade svårigheter med källhänvisningarna. Det största problemet är väl att studerande kan få hjälp av vänner och bekanta som inte är publicerade på nätet. Jag sa från första början att studerande kan samarbeta, men att alla provsvar ska vara individuellt skrivna. Om studerande utnyttjade möjligheterna till samarbete vet jag faktiskt inte, men jag tror att tidspressen också gjorde att de var tvungna att arbeta effektivt och enskilt. Samarbete tar tid.

De flesta av mina studerande klarade sig alldeles utmärkt och när jag tog en titt på deras tidigare betyg så har de rört sig kring samma nivå eller stigit något. Skillnader i provvitsorden handlade om hur väl förberedda de var inför provet och om essäskrivande är en utvärderingsform som passar dem. I framtiden skulle jag gärna ge svaga skribenter möjligheten att muntligt spela in sina svar för att pröva om de har lättare att formulera sig den vägen. Danmark brukar användas som föregångsland när det gäller digitala prov och jag ser verkligen samma fördelar som danskarna gör med att skapa intressanta uppgifter där studerande får använda alla kunskaper och hjälpmedel de har.

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi

Att skriva tillsammans, att lära tillsammans – Google Drive

Det bästa med Google+ är Google Drive där olika dokument, kalkylblad, presentationer m.m. kan skapas för privat bruk och de kan publiceras offentligt så att vem som helst kan söka dem.

Screenshot 2013-11-30 03.15.24

Ur pedagogisk synvinkel är det mest intressanta att alla slags dokument också kan delas med flera endera genom att ge alla med länken rätt att se dokumentet, kommentera dokumentet eller redigera dokumentet.

Screenshot 2013-11-30 03.15.00

Eller genom att bjuda in vissa personer vars e-postadresser du har. Dokumenten sparas i Googles molntjänst så det enda som skribenterna behöver göra är att skriva, skriva, skriva.

Screenshot 2013-11-30 03.14.39

Det lärare förstås vill är att kunna kommentera dokumentet. En funktion som jag uppskattat väldigt mycket och som är en av de främsta orsakerna till att jag rekommenderar Google Drive till alla lärare och studerande som aktivt vill delta i en skrivprocess tillsammans. Det finns också möjlighet att chatta med de övriga skribenterna om de är online samtidigt i dokumentet, vilket underlättar samarbetet avsevärt. Studerande ställer ofta frågor den vägen och jag kan enkelt handleda dem när jag ser vad de skrivit och vilka länkar/källor de använt. Chatthistoriken försvinner såvitt jag vet när du lämnar dokumentet.

Screenshot 2013-11-30 03.25.06

När kommentarerna har åtgärdats så kan både skribenter och kommentatorer välja att klicka på resolved/löst och då får du som lärare ett meddelande i din e-post om det här. Här vill jag ändå poängtera att kommentarerna verkar sparas enligt ett eget system. Jag märkte det när jag skrivit kommentarer i flera provsvar och när jag gick tillbaka till dokumenten några minuter senare så hade kommentarerna försvunnit. Det tog några minuter att hitta ett forum med en diskussion kring det här och snart fann jag en potentiell lösning. Det lönar sig att klicka på comments/kommentar-knappen när du skrivit in dina kommentarer. Då borde listan med dina kommentarer synas under fliken och det betyder att de sparats.

Screenshot 2013-11-30 03.48.40

En bra funktion när många studerande skriver tillsammans är redigeringshistoriken eller revision history. Ifall någon gör en ändring som de senare ångrar kan dokumentet återställas via den här funktionen. Jag tycker det är behändigt att hålla koll på vem som skriver vad, men då är det bäst att dela dokumentet med de studerande som skriver dokumentet. Jag har ofta skapat dokument där länken är det enda som behövs för att kunna skriva i dokumentet, men då finns det en stor risk för att alla skribenter syns som anonyma i redigeringshistoriken. Och om du som lärare bara här rätt att kommentera så då ser du inte historiken överhuvudtaget.

Alla dokument som delas med dig finns under fliken Shared with me och du får en inbjudan att se dokumenten i din epost. Dokumenten kan flyttas till mappar du skapar i din egen Drive, men det verkar som om de stannar kvar i Shared with me-mappen, vilket blir problematiskt om man arbetar med Google+ i många kurser. Listan på dokument blir snabbt väldigt lång, så det lönar sig att fundera på ifall studerande kan arbeta i samma dokument hela kursen.

Screenshot 2013-11-30 03.33.39

Om den som skapat dokumentet raderar det så tror jag att det försvinner ur din Shared with me-mapp också, vilket kan vara bra för Google+ användare att känna till. Det är lite annorlunda att använda Google+ än vanlig e-post där en fil kan läggas till som bilaga och mottagaren bestämmer när filen tas bort.

Just nu lutar jag mera mot att som lärare skapa de flesta dokument som används under en kurs. I mitt senaste blogginlägg diskuterade jag en av orsakerna till det här om Google+ grupper används som lärmiljö. Tillgången till redigeringshistoriken är en annan. Kontrollen över mängden dokument är en tredje. Fördelen med att som lärare numera främst behöva hantera stora mängder av digitala dokument  är att de är enkla att söka efter i Google Drive med hjälp av sökmotorn. Hur de organiseras på ett effektivt sätt är som alltid individuellt för varje lärare.

Screenshot 2013-11-30 10.07.20

Google+ har varit en ny miljö för de flesta av mina studerande och de första gångerna vi använde den blev många studerande förvirrade och att dessutom förvänta sig att de ska skapa och dela dokument ökar enbart förvirringen. När de vant sig vid Google+ så då blir det enklare att överlåta dokumentskapandet till dem. Eftersom enbart internet behövs för att arbeta med Google Drive så är det möjligt för studerande som befinner sig på annan ort att delta. En av mina studerande satt på tåget en förmiddag när vi hade lektion, men hen kunde ändå skriva ett projektarbete tillsammans med sin grupp. Det var trevligt för gruppen, för mig som lärare och för studerande själv som inte gick miste om lektionens arbete. Ännu en fördel med Google+.

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi