På ett seminarium för inbjudna hade professor Ria Heilä-Ylikallio, direktör Torbjörn Sandén och koordinator Kicki Häggblom möjlighet att presentera DiDiDi-projektets nuläge. Presentationen är tillgänglig HÄR. Det som kännetecknar DiDiDi-projektet är dels ett brett upplagt samarbete mellan många olika aktörer inom Åbo Akademi i Vasa, dels en vilja att ställa pedagogiska frågor i relation till den teknologiska utvecklingen.
Grundfrågan inom DiDiDi-projektet har sedan projektet startades år 2011 varit pedagogisk. Vi har helt enkelt varit intresserade av det pedagogiska mervärdet som en digitalisering kan tänkas ha för undervisning och lärande på alla olika nivåer – inte digitalisering för digitaliseringens skull alltså. Det har varit rätt enkelt att ta sig an denna fråga eftersom Åbo Akademi har tillgång till sin Vasa övningsskola att göra olika utvecklingsprojekt i.
Vad har projektet bidragit med?
Ett sätt att granska vad projektet bidragit med är att se över de fortbildningskurser som arrangerats under de fem åren som projektet varit verksamt. Här ser vi att lärarna på fältet önskat och fått kurser om allt från smartboarden, smarttelefonen, pekplattor, e-resurser, sociala medier i undervisningen till flippade klassrum och Digabi-stöd. Vi ser en utveckling från ”tekniskt fokus” till ”pedagogiskt-didaktiskt fokus” i kursutbudet. Här måste dock med all tydlighet sägas att lärarna är i stort behov av IT-pedagogiskt stöd i sitt utvecklingsarbete. Det tekniska stödet skall således absolut inte förringas även om fokus skiftats mot de innehållsliga och pedagogiska frågorna.
Ett annat sätt att granska vad projektet bidragit med är att se på temat för de åtta magisteravhandlingar i pedagogik som författats inom ramen för projektet under de tre senaste åren. Avhandlingarna finns i sin helhet på DiDiDis webbplats och uppräkningen här avser endast att visa på tematiken. Avhandlingarna ger bland annat aktuell kunskap om Talking Tools som dokumentations- och utvärderingsverktyg i slöjdundervisningen (Laurent, A. 2014). Undervisningen i modersmål och litteratur granskas genom åttondeklassares litterära tolkning och förståelse på blogg (Björkskog, J. 2013), skrivpraxis med pekplatta (Södergård, S. 2014) och en fallstudie om sex elevers skrivutveckling från årskurs två till årskurs tre (af Hällström, J 2014). Den digitala musikläraren beskrivs (Rantakangas, M. 2015) liksom multimodal digital kommunikation, särskilt visuell läsning som kompetensområde (Storsved, L. 2015). Vidare undersöks lärares erfarenheter av pekplattor (Håkans, M. 2013) och det internationella fenomenet datorspel ges en finlandssvensk analys i genusperspektiv (Ståhl, M. 2014).
Ett tredje sätt att beskriva projektets verksamhet och resultat är att analysera innehållet för de seminarier som ordnats och fortsättningsvis ordnas. DiDiDi-projektet har erhållit finansiering och status som ett nationellt Lärmiljöprojekt och fått förtroendet att sprida resultat över hela landet. Detta görs genom regelbundna seminarier, som man kan ta del av på plats eller virtuellt. Seminarierna bandas och finns tillgängliga på DiDiDi-projektets youtubekanal – så vem som helst när som helst kan ta del av dem.
DiDiDi-projektet har haft framgång såväl med extern finansiering som med nationellt förtroende. Via sociala medier och andra kanaler identifierar projektet också ett internationellt intresse. Från olika håll har kommentarer hörs: Inte skall ni sluta nu, när ni kommit så bra i gång och faktiskt har fem års försprång för den läroplansgrund som skall sjösättas hösten 2016! En nationell läroplansgrund är ett sätt för samhället att uttrycka sin vilja och både digital kompetens och multilitteracitet ingår synligt i de sju kompetensområdena som lyfts fram. Dylika styrdokument behöver dock granskas kritiskt ur ett pedagogiskt hållbarhetsperspektiv, vilket naturligt leder till att DiDiDi-projektet nu söker en breddning mot fler vetenskapsområden. Man brukar säga att ett projekt skall ha en tydlig början och ett slut, och att det inte skall pågå mycket mer än fem år. Detta stämmer då inte på DiDiDi som för närvarande identifierar en ny mer samhällsorienterad fas.
Ria Heilä-Ylikallio, professor
