Google+ har varit en väsentlig lärmiljö för mina studerande de senaste månaderna. Det går enkelt att skapa grupper i Google+ och de kan vara offentliga eller privata. De privata grupperna kan endera vara sådana att potentiella medlemmar ansöker om medlemskap, eller så kan gruppens ägare och skapare bestämma vem som bjuds in. I mitt fall har studerande bett om att få gå med i gruppen när de skapat en gmail-adress. En medlem i gruppen kan när som helst uppgraderas till moderator för gruppen och två veckor senare till ägare för gruppen, vilket är behändigt om flera lärare samarbetar under en kurs. Minus här är att nya ägare till gruppen faktiskt måste vänta två veckor på att bli det. Logiken där förstår jag inte. Skapa alltså gruppen i god tid före kursen om ni vill vara flera ägare.

Privata gruppers innehåll kan enbart ses av medlemmarna, vilket är användbart när det är en skolgrupp och skolrelaterade uppgifter som publiceras i gruppen. Det är väldigt enkelt att skapa en grupp i Google+ och fördelen är att hjälpavsnitten är korta och bra. Något som inte undervisningsplattformer överlag lyckats särskilt bra med. Se mitt kritiska blogginlägg.

Det är naturligtvis enkelt att lägga in videor och länkar av alla de slag. Gruppen blir ett rätt så snyggt sätt att strukturera lektioner och teman för veckan, något som både närvarande och frånvarande studerande har nytta av.

Det negativa med en Google+ grupp är att materialet lätt blir kaotiskt för nya medlemmar. Du organiserar i och för sig gruppens material under olika kategorier och kan sätta in viktiga länkar under olika rubriker. Jag har prövat Google+ i två grupper de senaste månaderna och min uppfattning är att många studerande har svårigheter att navigera i gruppen. Dessutom ser Google+ gruppen lite annorlunda ut när den används via telefon eller pekplattor. (Jag använder Google+ via dator.) Kategorierna är nödvändiga för att strukturera gruppens material och de som använder gruppen behöver lära sig att alltid gå till rätt kategori. MEN då syns inte de utomordentligt behändiga snabblänkarna, vilka ofta behöver användas parallellt med informationen under respektive kategori.

          Kategorier till vänster och länkar till höger. Ett sätt att ge en översikt över kursinnehållet och materialet.

Det blir alltså en del klickande fram och tillbaka. Dessutom är du tvungen att söka efter gruppen via din Google+ sida, vilket säkert kunde förenklas avsevärt. Google utvecklar ju hela tiden sina sökfunktioner och sökmotorn kommer ihåg vilka sökningar du gjort. Det är förvånansvärt att inte samma system tillämpas inom Google+.

Det jag kommer att ändra på inför nästa kurs är mängden dokument som placeras in i Google+ gruppen. I nuläget har studerande skapat dokument i Google Drive och lagt in under sina grupper. Det är ett bra sätt för studerande att öva sig på att öppna och dela dokument med andra, men som sagt så blir dokumentöverflödet påtagligt för alla som besöker Google+ gruppen. Det är nästan enklare att som lärare skapa de dokument som används inom mindre studerandegrupper för att sedan låta studerande hantera individuella dokument själva. Det är definitivt en fördel med en Google+ grupp att du kan skapa mindre grupper som studerande arbetar inom och snabbt dela material under den gruppens kategori. Studerande kan också dela länkar och diskutera vidare kring sådant de jobbar med. I mitt nästa blogginlägg tänker jag skriva mera om Google Drive dokumenten och hur vi använt dem.

Charlotta Hilli är doktorand inom Dididi och samlar under läsåret material i 3 virtuella kurser i ekonomi. Avhandlingens arbetsrubrik är ”Lärande och motivation i Second Life. En kvalitativ studie på gymnasienivå i samhällslära.” Programmen som används i kurserna är Google+, Second Life och Wikibooks.