Karl-Kristian Willis: Ett brev till TF

Bästa TF (för mig har du alltid varit och kommer alltid att vara TF)

Det är nästan åtta år sedan jag var inskriven som studerande hos dig, men jag tänker ännu på dig ofta. Ja, egentligen tänker jag på dig mycket ofta, nämligen klockan 12 nästan varje dag. För det är ju klockan 12 som, när jag råkar ha radion på, får höra Åbo Domkyrkas klockor slå. Det är samma nostalgiska och hemtrevliga ljud som jag oändliga gånger fick höra när jag satt i gula husets exegetiska bibliotek och läste med vårt ”gula gäng”: Topias, Lukas, Ilona, Richard och Carolina.

Hittills har en av oss från gula gänget blivit teologi doktor. Här är ett fotokollage som han fick av oss när han disputerade.

Klockan tolv betydde lunchdags på Gadolinia för 2,60€ och efter lunchen blev det lunchkaffe i mysrummet till priset av ett paket Arvid Nordqvist en gång i månaden. Så här höll vi på dag in och dag ut. Vi tenterade, läste (vissa lite flitigare än andra), skrev och funderade. Vi skrattade, delade åsikter och spelade fotboll (med dålig framgång) i fakultets fotbollslag Manu Dei. Dagarna blev till veckor, veckor till månader, månader till läsår och plötsligt stod man med examensbetyget i handen och skulle ut i stora världen. Så vad blev vi? Vi blev forskare, lärare, föreningsanställda och präster, alltså teologer. Vad fick vi ut av studielivet, från dig? Vänner för livet, ett nytt språk, kunskap, härliga minnen och jobb förstås. Ja, egentligen en helt ny identitet.

Bästa TF, när jag hör domkyrkans klockor slå, så tänker jag på alla dessa minnen och värme fyller mitt hjärta. I sådana stunder känns det som att jag nästan kan känna doften av alla dina härliga gamla böcker i gula husets bibliotek och gatudammet, som smyger in sig genom det öppna fönstret och lägger sig på mina graduböcker. Jag kan nästa höra hur fåglarna kvittrar i de gamla träden och hur the gamla trägolvet knakar långsamt, när Topias går till en av hyllorna för att hämta en ordbok. När jag upplever sådana här stunder av nostalgi försöker jag också komma ihåg att be en kort bön för dig och alla dem som nu sitter och pluggar i dina bibliotek: Må du få många hundra år till och må dina studeranden få njuta av den tiden som de får med dig!

Kristian Willis, studerande vid TF 2013–2016, numera kyrkoherde i Vanda svenska församling

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *