Våren 2023
Webinar 1 20.4.
Presentation av Karen Greve
Karen Greve er logopedutdannet fra Universitetet i Oslo, utdannet klassisk sanger fra Queensland Conservatorium i Brisbane og sertifisert Accent Method Breathing instruktør.
Hun har vært logoped i Pedagogisk-psykologisk tjeneste i Oslo, Pedagogisk-psykologisk rådgiver på førskoleteam, og er p.t. praksisveileder ved universitetet i Oslo. Fra 2018 har hun vært ansatt ved Logopedisk Institutt i Oslo.
I 2016/2017 gjennomførte hun en studie om stemmeproblemer og betydningen av stemmeutfordringer hos lærerstudenter i Norge, og hun har lang erfaring med lærerstemmer fra klinisk praksis.
Velkommen til høstens andre webinar 10.11. 2022
Chair: Kristin Solli Schøien
Presentasjon ved Tiri Bergesen Schei: Stemmeskam – versus kroppstillit og stemmetrygghet
Jeg er for tiden leder av det strategiske forskningsprogrammet ”Kunst, kreativitet og kulturelle praksiser”.
Jeg har musikkfaglig bakgrunn og lang erfaring som lærer, utøver, kordirigent, veileder og lærerutdanner. Forskningsinteressene mine er knyttet til dannings- og identitetsprosesser, med særlig vekt på sammenhenger mellom stemme og identitet, selviscenesettelse og selvdisiplinering i så vel lærerarbeid som i kunstnerisk utfoldelse på scenen.
Jeg er en aktiv forsker i BarnKunne – Senter for barnehageforskning https://www.hvl.no/om/barnkunne/
og i forskergruppen Sang i danning https://www.hvl.no/forsking/gruppe/sang-i-danning /
Presentasjoner knyttet til Nordplus-kurset:
Anna-Lena: Stemmebeskrivelser
Anna-Lena har lenge samlet røst-beskrivelser fra studenter, det gjorde hun også på Nordplus-kurset. Alle deltagerne skrev en tekst om sin røst og sendte til Anna-Lena før kurset. Gjennom kursdagene fikk alle studentene daglig to økter med stemmetrening, og etter kurset skrev de en ny tekst og sendte henne.
– hva kan vi selv lære av å skrive dem, hva gir de av kunnskap om stemmeutviklingen?
Se også Anna-Lenas egen røstbeskrivelse i bloggen på vår hjemmeside!
Kristin i samtale med Åge (No), Magdalena (Fi) og Àsa (Is) om utvikling av digitale læringsressurser i RRR.
I workshopen som gikk forut for Nordplus-kurset (den som skulle vært på Island i august 2021) samarbeidet flere av lærerne med skuespillere, regissør og et filmteam om å utvikle filmene som nå ligger på vår aktive webside.
Hva laget vi, hvordan jobbet vi og hvordan kan de anvendes i undervisning/ kurs?
RRR-webinar 21. sept. 2022 kl 14-15.30 (sv o no tid); 15-16.30 (fi tid); 12-13.30 (isl. tid)
Ledare/Chair: Anna-Lena Østern och Ria Heilä-Ylikallio
Innleder 1: Anne-Grete Kaldahl innleder om sitt forskningsprosjekt. Hun er forsker på vurdering, muntlighet, retorikk, kritisk tenkning og medborgerskap på ungdomsskolen og i videregående skole. Hun forsker blant annet på hva som er muntlighet av god kvalitet. I sin forskning, er hun spesielt opptatt av å få fram lærer- og elevperspektiver på hva som er muntlighet av god kvalitet og hvordan arbeidet med muntlighet og retorikk faktisk utfolder seg i skolehverdagen. Hun har også erfaring som lærer i grunnskolen og lærerutdanner ved OsloMet. I de siste to årene har hun også koordinert den nasjonale talekonkurransen «Ta ordet!» ved UIB.
Innleder 2: Laila Aleksandersen Nutti innleder om sitt doktorgradsprosjekt om jojk.
BIO norsk:
Laila Aleksandersen Nutti er doktorgradsstudent ved University of Lapland i Rovaniemi og høgskolelektor i pedagogikk ved lærerutdanningen ved Sámi Allaskuvla. Hennes forskningsområde er samisk pedagogikk og hovedinteresse er joik som estetisk erfaring og uttrykk, tradisjonell kunnskap og samiske barns rettigheter. Hun er engasjert i arktisk-, og urfolkssamarbeid på feltet og har kompetanse fra barnehagefeltet i Sápmi.
BIO samisk:
Laila Aleksandersen Nutti lea doavttirgrádastudeantta Lappi Universitehtas Roavvenjárggas ja allaskuvlalektor pedagogihkas Sámi allaskuvllas. Su dutkansuorgi lea sámi pedagogihka ja dutkanberoštupmi lea juoigan estehtalaš vásáhussan ja -ovdanbuktin, árbevirolaš máhttu ja -diehtu ja sámi mánáid vuoigatvuođat. Son lea árktalaš-, ja eamitálbmot oahpahussuorggis ovttasbarggus, ja guhkes bargovásáhusat mánáidgárdesuorggis Sámis.
BIO engelsk:
Laila Aleksandersen Nutti is a doctoral student at University of Lapland in Rovaniemi and an Assistant professor of Education at Sámi University of Applied Sciences. Her research field is Sámi pedagogic and main interest is JOIK as an aesthetic experience and -expression, traditional knowledge and the rights of Sámi Children. She is involved in arctic and indigenous cooperation in the field of education and has expertise from the field of Early Childhood Education in Sápmi.
Innleder 3: Cecilia Olsson Jers inleder om Språkets muntliga möjligheter med utgångspunkt i sina pågående forskningsprojekt.
Cecilia är fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning. Hennes doktorsavhandling har titeln Klassrummet som muntlig arena : att bygga och etablera ethos.
Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena är: Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman.
Cecilia är fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning och docent i svenska språket med inriktning mot retorik och arbetar på Linnéuniversitetet i Växjö, Sverige
Mitt första forskningsprojekt, 2010, hade som syfte att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och mitt senaste projekt (2022) har syftet att vidareutveckla emendatio-konceptet både teoretiskt och didaktiskt. Presentationen är en betraktelse över ett antal forskningsprojekt med muntlighet i fokus och vart ett brinnande intresse för elever, studenter och utbildning kan föra en forskare.
My first research project, in 2010, aimed to investigate how young adults build and establish ethos, and my latest project (2022) aims to further develop the concept of emendatio both theoretically and didactically. This talk is a consideration of a number of research projects with orality in focus and where a passionate interest in pupils, students and education can take a researcher.
Webinar RRR 13.1. 2022 kl 14.00-15.30
Chair: Anna-Lena Østern
1 Presentasjon av kursplan for Muntlig kommunikasjon for lærere
Muntlighet har liten oppmerksomhet og prioritet i lærerutdanningen i Norge. Forskningen viser en tendens til å vurdere muntlige kommunikasjonsferdigheter som et medfødt talent eller del av ens personlighet, og av de nordiske landene er det bare Finland som har muntlig kommunikasjon som en integrert del av utdanningen for lærere.
PÅ USN har vi derfor utviklet en plan for muntlig kommunikasjon for lærere, som skal inngå som et valgbart emne for studenter som bli lærere for 5. trinn – 13. trinn. Jeg vil gjerne få presentere denne planen for nettverket.
Sigrun Wessel Svenkerud, Professor, USN
2 Presentation av doktorsavhandling:Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.
Teachers’ communication is important both in terms of the impact their communication has on students, as well as for their own well-being and ability to work. Little support seems to be offered for teachers in developing and mastering their communication skills. Therefore, my thesis has an in-service training as its core, a program aiming to train teachers’ communication, theoretically and in practice. In the present thesis, classroom communication is defined as how teachers speak and use aspects of body communication in their interactions with their students comprising voice quality, vocal intensity, speech rate and speech intelligibility; use of gaze, mimics, gestures, positions and movements in the classroom. The overarching aim was to investigate internal (vocal health and well-being) and external (acoustical characteristics in the classroom) factors influencing teachers’ communication in the classroom and, to investigate the effects of in-service training in teachers’ classroom communication.
Suvi Karjalainen, ph.d., logoped, Umeå universitet
3 Presentation av förslag om temanummer om RRR
Är i kontakt med redaktören för tidskriften ForskUL (Forskning om undervisning och lärande). Min tanke är att vi ska vara gästredaktörer för ett temanummer om RRR (de har ganska ofta olika teman, och då med externa gästredaktörer). Tidskriften är inriktad på praktiknära forskning, där tanken är att lärare på fältet ska ha nytta/glädje av att läsa artiklarna. För mig, Maria och Paul ligger det i linje med vad vi håller på med för tillfället. Visst skulle ni andra också kunna vinkla era forskningsidéer så att de blir praktiknära (observera att det inte handlar om att det ska vara klassrumsobservationer el. dyl., utan att det just ska finnas en tanke med att detta också kan vara intressant för lärare och inte primärt forskare/lärarutbildare). Jag presenterar idén den 13/1 och ber om förslag på ämnen folk kan tänka sig att skriva om, om förslaget faller i god jord förstås.
Anders Sigrell, professor i retorik, Lunds universitet
4 Informasjon om Nordplusplaner ved Kristin Solli Schøien, førsteamanuensis, USN
Viveka Lyberg-Åhlander: –Projektet Sång i skolan
Sång är ett av våra äldsta och djupast rotade uttryck och följer människan från vaggan till graven. Sång har varit nära förknippat med skolan men har under flera decennier förflyttats från läroplanens mitt. Detta leder till att dagens skolbarn har små möjligheter att utöva sång och utforska sin röst utifrån egna förutsättningar, under ledning. Det aktuella kunskapsläget indikerar vinster mellan barns sångutveckling och andra områden. Trots det sker nedprioritering av sång och musik i skolan. Barn anpassar sig automatiskt till den omgivande ljudmiljön och reflekterar därför sällan över sitt eget röst- och ljudbeteende. Röstforskning rapporterar att röstproblem hos barn ökar och skolan rapporteras ofta vara en bullrig arbetsplats. Här finns kanske samband med neddragen sång på skolschemat?
Skulle daglig sångaktivitet kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och bidra till social sammanhållning? Det är en fråga som forskargruppen har i fokus. Syftet är att genom en intervention där barn får sjunga i sitt eget klassrum med skolans musiklärare 4ggr/vecka under 5 veckor, undersöka om och i så fall hur, olika kognitiva och språkliga aspekter påverkas
Varför just sång? För barn i förskoleåldern är sång helt naturligt och självklart, och gynnar såväl gruppdynamik som individuell utveckling och självförtroende att våga ”ta plats” och göra sig hörd på ett naturligt sätt. Sång innehåller komponenter som kan förmodas stärka den språkliga förmågan men sångens effekt på språktillägnande är endast lite utforskad.
Vad är nytt? Det finns inga tidigare studier av detta slag. Forskningsprojektet strävar efter att bygga en evidensbaserad undervisningsmodell för sångundervisning som kan användas för att erbjuda sång för skolklasser inom de lägre åldrarna i grundskolan där studiero, kognitiv-, språklig-, emotionell- och social utveckling ligger i fokus. Vid projektets slut kommer insamlade data att lägga grunden för ett annat innovativt pilotprojekt med syfte att bidra till åtgärder för en optimal ljudmiljö för studiero och lärande i klassrum. Tanken är att skapa en klassrumsbaserad robot som med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan hjälpa barn att skapa en optimal ljudmiljö.
Hälsningar Viveka
vår hemsida (https://www.sjungandebarn.se/forskning)
Lina Teir presenterar på webinar 22.11. 2021
førstelektor i drama vid Universitetet i Sørøst-Norge USN, konstnär och pedagog inom muntlig berättarkonst, drama och musikHon är en av grundarna av GLÖD – Österbottens berättarcentrum, där hon bl.a. leder projektet ”Vilda, visa, vilsna” där olika former av musikaliskt, publikinvolverande berättande utforskas. Hon är även multiinstrumentalist och samarbetar bland annat med Jostein Austvik i ett duoprojekt med bl.a. slagverk, daxofon, fiol, röst och loopmaskin. Hon arbetar med kollektivt, musikaliskt berättande genom workshops och föreställningar med körer och musikensembler samt med TIU (Teater i Undervisningen), bland annat i samarbete med Wasa Teater. Som musikalisk berättare sjunger och berättar Lina personligt och artivistiskt, bl.a. genom människorättskampanjen We see you som hon var en av initiativtagarna till 2016.