Bilagor till Åbo Akademis policy för öppen vetenskap (publicerad 2.3.2017)
BILAGA: Terminologi
Forskningsdata
Med forskningsdata avses de resurser som forskare (även doktorander) använder eller producerar under forskningsprocessen. För att forskningsdata ska kunna användas måste det finnas information åtminstone om dess ursprung. För digitala material betyder det beskrivande och teknisk information om vad som ingår, alltså metadata. Det behövs information om hur filen eller filerna är strukturerade, när de har tillkommit och hur de eventuellt behandlats. Denna information kan sparas till exempel i dataarkivets metadatakatalog, i kodböcker eller annan dokumentation. Tillsammans med datafilerna utgör denna information då forskningsdata.
Metadata
Metadata kan ingå som en del av data eller i en separat katalog till exempel i en databas. Metadata kan delas upp i tre olika typer beroende på deras syfte: 1. Beskrivande metadata beskriver materialets innehåll och karaktär. Denna information produceras antingen av forskaren själv eller en tredje part, t ex dataarkivets personal. Användningen av existerande ordlistor, tesaurusar, klassificeringssystem och ontologier är att rekommendera. Dessa finns ofta integrerade i olika informationssystem. 2. Administrativ metadata definierar nödvändig information om tekniska egenskaper och rättighetsfrågor. Denna information är viktig också med tanke på långsiktig bevaring av data. 3. Strukturell metadata beskriver strukturen, t ex hur olika delar av ett dataset förhåller sig till varandra. Administrativa och strukturella metadata kan ofta skapas automatiskt.
Open access
Med open access menas att vetenskapliga resultat görs öppet tillgängliga på internet. Med vetenskapliga resultat menas i huvudsak vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter men även böcker, forskningsdata och metadata ingår. Öppen tillgång betyder att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera och sprida verket i digital form. Full hänsyn tas till författarens lagstadgade ideella upphovsrätt. Upphovsmannen måste anges och verket får inte förvanskas. De huvudsakliga metoderna för open access-publicering beskrivs internationellt med begreppen ”green” och ”gold”.
Green open access
Öppen tillgång i ”grön” version innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter det, själv arkiverar en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, så kallat repositorium. Slutversionen av artikeln har då redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.
Gold open access
Öppen tillgång i ”guld” innebär att forskaren publicerar sig hos ett open access-förlag. Boken eller artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på internet. Gold open access brukar innebära en publiceringskostnad som betalas av forskaren/institutionen direkt.
Hybridpublicering
Artiklar kan även publiceras i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift görs omedelbart öppet tillgänglig. Denna version kallas ”hybrid”.
CC BY 4
Creative Commons (CC) är en upphovsrättslicens som ger möjlighet att fritt distribuera material som i övrigt begränsas av upphovsrätt. En CC-licens används då upphovspersonen vill ge andra rätt att dela, använda och vidareutveckla material och resultat som hen skapat. Licensen tillåter att endast delar av data licensieras och upphovspersonen bör därför alltid ange vilka delar av material och resultat som berörs eller inte berörs av CC-licensen. BY 4.0 är den internationellt gångbara versionen av CC-licensen. Det finska initiativet för öppen forskning och vetenskap rekommenderar användningen av CC BY 4.0-licens om inte innehållet kräver annat.
BILAGA: Anvisningar för plan för datahantering
Forskaren (även doktoranden, i samråd med handledaren) ansvarar för att göra en plan för datahanteringen i samband med sitt forskningsprojekt. Forskaren (doktoranden i samråd med handledaren) kan välja att använda ett rekommenderat verktyg för att göra upp planen, till exempel DMPTuuli, eller formulera planen fritt, med beaktande av forskningens karaktär, kutym inom disciplinen, i vilka sammanhang planen ska användas etc.
I planen för datahantering beaktas:
- hurdant material man samlar in och/eller skapar
- hur materialet samlas in och/eller skapas
- vilka rättigheter (ägande, administration, upphovsrätt) som hör till materialet
- vem som bestämmer om hur materialet används
- hur informanter eller andra involverade parter informeras
- vilken mjukvara man använder för att spara och behandla data
- hur den tekniska kvaliteten på data säkras
- vilka filformat och lagringsmetoder man använder
- hurdana rättigheter olika användargrupper ska ha
- hur säkerhetskopieringen sköts
- hur man hanterar dokumentation vid behandling av data
- hur metadata sparas
- hur datasäkerheten hanteras och garanteras
- eventuella särskilda krav som gäller för olika typer av data (t.ex. hur lagstiftning gällande anonymisering av persondata inverkar på hantering och publicering)
- vad som händer med materialet efter att projektet avslutats
Exempel på godkända databaser och tjänster för datalagring (per mars 2017):
- IDA (alla vetenskapsområden, finländsk tjänst)
- FSD (samhällsvetenskap, finländsk tjänst)
- FIN-CLARIN (humaniora, särskilt språk, finländsk tjänst)
- Zenodo (alla vetenskapsområden, internationell tjänst)
- EUDAT (alla vetenskapsområden, europeisk tjänst)
För närmare anvisningar gällande lagring av data i tjänsterna (typ av data, ändamål och regler för lagring), se respektive tjänsts webbsidor.