Lucy Dillon: Hundra omistliga ting. 2014
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Anna-Maria Käll
Jag har tidigare lyssnat på The Secret of Happy Ever After (2011). Helt ok underhållning, det är ju chick lit (eller feelgood kanske?), men inte humoristisk.
Krisitna Ohlson: Lotus Blues.2014.
Hörbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Oscar Skagerberg
Jag lyssnade på Ohlson flera gånger under Åbo bokmässa i år. Hon lär skriva jättesnabbt (och månne det nog märks lite…)
Det här är första boken i serie om advokaten Martin Benner.
Jag har lyssnat på bl.a. Davidstjärnor (2013) och Paradisoffer (2012) av Ohlson tidigare.
Maria Lang: Tragedi på en lantkyrkogård. (1954)
Pocket (köpt på Emmaus i Ekenäs)
Den sjätte av Maria Langs deckare.
Jag tror jag läste alla i typ 12-15-årsåldern (?) och tyckte hemskt mycket om dem då. Språket är ju nog lite ålderdomligare (men månne det uppdaterades i samband men ex. den här utgåvan?), men det är del av charmen. Det här är utgåva som har tråkiga pärmar, man blir lite 70-talsdeppig…(nu hade jag inte kollat när den här utkom, men gissade)
Bloggen flickan & böckerna om flera av böckerna. Fiktiviteter-bloggen ger en kalender över när det lönar sig att läsa vilka Maria Lang-deckare, dvs. när de utspelas. (Denna utspelas ju under jul- och nyårshelgen)
Det här var en av de som filmatiserades 2013 med bl.a. Tove Novotny, Ola Rapace och Linus Wahlgren.
Unni Drougge: Förkunnaren. 2012
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek).
Uppläsare: Anna-Maria Käll.
Detta är andra delen om journalisten Berit Hård. Drougge är också journalist och bloggare, men nog alltför svensk och storstad för mig… Tjatig och för lång.
Dick Harrison: Ofärd. 2007.
Ljudbok (CD, köpt på loppis i Stockholm).
Författaruppläsning.
Jag är ju inte intresserad av medeltidshistoria, inte ”riktig” historia och inte i romanform. Harrison är ju underbar att lyssna på – det här är en nysvensk (:-) vars språk är fint (han saknar de dialektala diftongerna – vilket jag antar de är! – utan har bara det skånska r:et).
Men alltför långt (16 skivor) och bara inte intressant…
Herman L
indqvist: När Finland var Sverige. 2014
Ljudbok (mp3, julklapp åt Toffe)
Uppläsare: författaren
Den tog underligt lång tid och lyssna på, men jag ville lyssna vid rätt tillfällen. Herman är alltid trevlig, och förstås är det roligt att höra någon som ännu idag vet att Finland var del av Sverige så länge, och en naturlig del som vilket landskap som helst! Och Herman är förstås många steg mer än det, månne han är den sista som för fram det här faktumet så hårt , och inte bara i den här boken.
John Green: The Fault in Our Stars. 2014
Pocketbok köpt på loppis (Karisma i Karis, tror jag)
Den här är tydligen jätteomskriven och -omtyckt, är feel good (fastän det ju inte är så roligt hela tiden, handlar om cancersjuka ungdomar…). Så där var den, jag var ju kanske inte riktigt rätta målgruppen.
Mats Ahlstedt: Trasdockorna. 2013
Ljudbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek).
Trasdockorna är en fristående fortsättning (sjunde boken) på serien om Fatima Wallinder och Sören Högström vid länskriminalen i Göteborg och den andra delen i triologin om fängelseprästen Johannes Brobeck. Det handlar om traffiking.
Jag hade inte hört om Ahlstedt tidigare, underligt nog, han har ju gett ut många deckare tidigare. Det var lättläst.
Lars Kepler: Stalker. 2014
Hörbok (mp3, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Jonas Malmsjö.
Jag lyssnar på Nessers väldigt s.a.s. traditionella deckare i bilen samtidigt, och då är ju skillnaden ganska stor till Keplers, där det händer så mycket dramatiskt hela tiden (som film-manus?) att man lätt faller av kälken om man lite är ouppmärksam. Men nog är de ju rätt underhållande -och Malmsjö som uppläsare tycker jag ju om.
Jag trodde redan att jag nu var up-to-date med Kepler, men se nu har det kommit ut en 2015! De övriga har jag läst eller lyssnat på:Hypnotisören, 2009
Paganinikontraktet, 2010
Eldvittnet, 2011
Sandmannen, 2012
Stalker, 2014
Playground, 2015
Håkan Nesser: De ensamma. 2010
Hörbok (CD-bok, köpt på loppis i Sverige)
Författaruppläsning.
Det här är fjärde Barbarotti-deckaren. (Jag har lyssnat på del 2 En helt annan historia och del 5 Styckerskan från Lilla Burma).
Den känns som väldigt traditionell deckare, på gott och ont – och Nesser läser ju nog för långsamt för mig, kombinerat med långsam intrig och långsamma poliser… det blir lite väl långsamt. Och sedan kom slutet som lite deus ex machina – dessutom fanns det en parallellhistoria i boken som sedan i slutet inte hade någon betydelse, det kändes som att ha blivit lurad – böcker kan ha twist i slutet, men det här var på inget sätt en sådan bok.
(och så fattar jag inte de här fånigheterna med att låta böcker utspela sig i en påhittad ort, vad är det för tjafs! Det är ju bra sätt att åtminstone inte locka en viss orts mänskor att läsa böckerna)