Agatha Christie: The Murder at the Vicarage. 1930
Ljudbok (8 h 11 min, BookBeat)
Uppläsare: Richard E.Grant
Första Miss Marple-romanen.
Colonel Protheroe, local magistrate and overbearing land-owner is the most detested man in the village. Everyone–even in the vicar–wishes he were dead. And very soon he is–shot in the head in the vicar’s own study.
Agatha Christie: Och så var det bara en. (Ten Little Niggers, 1939)
Ljudbok (6 CD, Lovisa stadsbibba)
Uppläsare: Helge Skoog
Har ju utkommit ursprungligen som Tio små negerpojkar, på engelska även utkommit som Ten Little Indians, Ten Little Soldiers, And Then There Were None.
Agatha Christie: 4.50 från Paddington, 1957
Ljudbok (7 CD, Lovisa stadsbibba)
Den var faktiskt jättetrevlig att lyssna på, det överraskade mig lite, jag förväntade mig lite besvikelse.
Agatha Christie: 4:50 from Paddington (utkom första gången 1957)
Ljudbok (CD, lånad från Åbo stadsbibliotek)
Uppläsare: Joan Hickson
Miss Marple-deckare som läses av Miss Marple Joan Hickson. En av många Christie-deckare med roligt namn (den har också utkommit under titeln ”What Mrs. McGillicuddy Saw”, inte alls lika bra namn).
Agatha Christie: The Tuesday Club Murders
.
(boken utkom 1932)
Hörbok (CD, köpt på loppis i Lovisa).
Uppläsare: Joan Hickson
Det här var den andra Miss Marple-boken – novellsamling. Uppläsaren är ju Miss Marple själv, från en BBC-inspelning på slutet av 80-talet, tror jag. Det var ju ett nöje att höra på henne förstås! Men jag tycker ju inte riktigt om noveller, man hinner inte komma in i dem ordentligt.
Det här var då lite ”märkesår”-läsning igen alltså.
Agatha Christie: The Mystery of the Blue Train (utkom första gången 1928).
Pocketbok (köpt på Emmaus i Ekenäs).
Christies 125-årsjubileum till ära måste jag också läsa av henne (förstås har vi ju sett på Poirot-filmerna på fredagkvällarna – det passar ju oss linjärtvtittare perfekt 🙂 .
Det här också en Poirot-deckare, som anses som en av hennes sämre faktiskt (Christie var arg på sin första man när hon skrev den här, läste jag någonstans).Det här var hennes åttonde roman (av 66).
På något sätt tyckte jag att boken saknade den där Agatha Christie-feelingen (det kändes mer ensamt) man får av tv-filmerna och serierna…
Här är The Guardians lista över bästa Christie, här en annan (Culture Trip).
Kommentar senare: Och i fredags stod den här filmen i tur på TV – den var ganska annorlunda än boken (både till stämning och i handling).